mat

Hos Kristina diskuteras köttbullar. Och Varma mackor. Och mat i största allmänhet.

Och Kristina påminner mig om att jag en gång i tiden var känd för att kunna laga mat.

Och jag kommer plötsligt ihåg saker som jag (nästan) glömt. Det här året har inte varit något kulinariskt år i mitt hem, om man säger så. Jag har haft annat att tänka på. Inte haft nån matlust.

Men en gång i tiden, den tiden som jag gissar att Kristina skriver om, hade jag till och med en egen matspalt i tidningen.

Av någon anledning finns inte mina recept kvar på nätet, där de låg förr. Så jag kan inte bevisa detta. Men det var inte det som var syftet med det här inlägget heller. Det intressanta var vilket genomslag en matspalt har. Hur viktigt det är med mat. För alla tror jag.

Jag har varit journalist i den här stan i drygt 12 år. Jag har synts i teve, hörts i radio, varit krönikör, skrivit en hel del intressanta och genomarbetade reportage. Till och med granskat åt Norra Magasinet. Men inget jag gjort har fått så många reaktioner som just min receptspalt. Fortfarande idag kommer det mail från människor som undrar vart den tagit vägen fast den försvann för fem år sedan. Andra skriver och frågar efter borttappade recept.

Vänner har mina recept urklippta och lagar fan maten på riktigt. (Kristina hade visst nån ”mymlans kassler” som jag inte har en aning om vad det är…) Ett tag var folk nervösa för att bjuda mina barn på mat eftersom ”er mamma lagar väl mycket godare och bättre”. Folk ringde till mig för att få svar på diverse matlagningsfrågor. (händer fortfarande fast inte lika ofta)

Nu ska jag avslöja en hemlis för er. Berätta inte för nån.

Jag är inte särskilt duktig på att laga mat.

Jag har inga specialkunskaper. Jag hade en bra hemkunskapslärare på högstadiet. That’s it. Jag tycker om mat. Jag vill att mat ska smaka gott. Och jag har aldrig haft särskilt mycket pengar, så jag har lärt mig att laga god mat av typ ingenting. Det är allt.

Men snälla fråga mig inte om man kan byta ut mjölken i min smörgåspepparkaka mot solhavre. Sånt kan jag ingenting om.

Däremot har jag en del koll på saker som hur man snokar fram nyheter, hur man drar ner byxorna på socialchefer och hur man får människor att känna sig bekväma (eller obekväma) i intervjusituationer. Men vafan är väl det i jämförelse med att ha ett recept på ärtsoppa i bakfickan?

Uppdaterat: (och apropå köttbullar. en gång hade jag till jul ett sånt uppslag… ”fixa julmaten på 24 timmar”. skinka, köttbullar, sill, senap, bröd, godis… jesus. skulle jag aldrig göra själv…)

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

About these ads

11 thoughts on “mat

  1. Du har lärt mig den gyllene regeln här i din blogg: gå inte från spisen vid matlagning! Så varje gång jag går ifrån spisen i alla fall tänker jag på dig.

  2. Nå, kan lika gärna svara här som i min egen blog, eftersom du nämner kasslern här också. Det var potatis i väldigt grova skivor som man skulle förkoka en aning, purjolök har jag för mig, broccolibuketter och kasslerstrimlor eller tunna skivor. Detta lade man i en ugnsform och hällde creme fraiche över och gräddade i ugnen. Nåt sånt. Har jag för mig. Jag har det nog nedtecknat någonstans men vet inte riktigt var. Ringer det några klockor nu då? Vad jag minns annars av dina recept var väl att du envisades med att ha Västerbottensost på allt (eller det mesta) så då gick de bort för mig eftersom jag inte gillar ost… :)

  3. Okej. Då vet jag. Men det var ost i den där kasslern också, ursprungligen. :)

    Nån typ av ostsås om jag inte minns fel, som man hällde över…

  4. Hm…och om man kör med ”slowcooking” på allt som går att göra det med då?!

    Då skulle jag ju stå där och glo vid min spis timme ut och timme in…
    ;-)

  5. Va? Är det fem år sedan du slutade med din matspalt – jösses!

    Jag tror inte på att du inte är särskilt duktig på att laga mat. Tror att du är en så´n som smakar av, smakar av, smakar av… för att det ska bli gott. Och att du tänker kreativt, vilket är lika viktigt som att inte lämna spisen.

    Ost är väldigt, väldigt gott i mat… ;-)

  6. Kom att tänka på frasen ”stå vid spisen och föda barn” som kvinnors hemska lott. Min mamma citerade ofta den när jag var liten. Fick alltid en bild framför mig av en födande kvinna som står och rör i en gryta.

  7. @ullah: ”Fick alltid en bild framför mig av en födande kvinna som står och rör i en gryta.”

    Äh, det där är ju en scen ur The Meaning of Life ju… :)

Kommentarer inaktiverade.