kompetens eller behörighet?

Vad är viktigast?

Kompetens eller behörighet till ett yrke?

Svaret på frågan är självklart kompetens. Men. Hur mäter man kompetens?

(det bästa vore såklart om behörigheten var ett mått på kompetensen men tyvärr så är det ju inte så. och det är det det här handlar om)

Jag tycker det här är vansinnigt intressant.

Ofta hör man ropen skalla, behörighet åt alla. Lärare. Lärare ska vara behöriga. Skolan är viktig. Våra barn är framtiden. Självklart har de rätt till kompetenta lärare.

Men är behörighet detsamma som kompetens?

Nej. Absolut inte. Å andra sidan – vi behöver en måttstock.

Problemet med denna måttstock är att det finns delar i kompetensen som är svåra att mäta. Eller som i varje fall inte mäts. Så som personlig lämplighet.

Det finns en rad yrkesgrupper, där det ställs högre krav. Yrken som på olika sätt har ansvar för människors liv. Det kan vara som i liv eller död, som för läkare. Jag vill gärna veta att kirurgen som ska operera mig är kompetent sin uppgift. Jag vill också gärna veta att piloten som flyger planet vet hur man landar i snöstorm och mörker utan motor.

Lärare har också ansvar för människors liv. Inte ställt mot död, men för människors framtid. Och därför borde det fan införas tester. Kompetenstester.

Innan en person sätts i en cockpit måste den genomgå en rad tester. För att se till att vissa grundegenskaper och talanger finns där. Sådant som är svårt att läsa sig till. Därefter uppdateras, utbildas och testas piloten på olika sätt flera gånger årligen för att få behålla sin ”behörighet”.

En läkare som dummar sig utsätts dessutom för granskning, prickning och kan faktiskt losa jobbet, om den inte håller i längden. Så är det också med piloten, advokaten, journalisten och en rad andra yrkesgrupper. Men hur fan granskas taskiga lärare?

När det gäller läkare är dessutom intagningskraven för att komma in på utbildningen så pass högt ställda så man måste försöka utgå ifrån att personen kan studera och tillgodogöra sig kunskap. Dessutom är utbildningen lång och krävande så man måste utgå ifrån att en person som inte är lämplig inte klarar hela vägen.

Det är inte så med lärarutbildningen. Lärarutbildningen är skolan för dom som blivit över. För dom som inte kom in nån annanstans. För dom som är lite lata.

Visst. Det finns dom som drömmer om att bli lärare. Som väljer det. Som vill och passar utmärkt för uppgiften. Och som är ambitiösa och smarta och lämpliga.

Men rent krasst – det krävs inte mycket för att komma in. Inga lämplighetstester genomförs. De delar av läraryrket som man inte kan läsa sig till tas inte i beaktning. Och enligt vad jag hört från de jag känner som är just lärare är det väldigt lätt att slarva sig igenom skolan.

Sedan när utbildningen väl är genomförd, och behörigheten finns där, genomförs inga vidare tester. En gång lärare alltid lärare. Ingen vettig fortbildning. Inga krav på att hålla sig a jour med saker som man kanske borde hålla sig a jour med när man jobbar som lärare.

Skolan idag vimlar av obehöriga lärare. Personer vars pedagogiska kunskap inte kan mätas, som det inte finns papper på. Men det betyder inte att den inte finns där.

Jag har för många gånger sett obehöriga ytterst kompetenta lärare som tvingats gå till förmån för behöriga inte lika duktiga personer. Jag tycker att det är ett slöseri med mänskliga resurser, och synd för eleverna.

Inför ett kompetenstest för lärare. Nu. Istället för krav på behörighet – titta på vad en person faktiskt kan och vill. Eller – istället för krav på högskolepoäng – inför en annan måttstock på vad som ska anses vara behörigt.

Talade med en god vän som är rektor. Han tyckte det här var ett stort problem för honom i anställningsproceduren. Han har krav på sig att anställa behöriga lärare. Detta även i de fall där valet stod mellan någon med utmärkta ämneskunskaper och personlig lämplighet, och någon som inte alls hade lämpligheten men de fakto lärarbehörighet. Fy fan, för att i det fallet tvingas välja den behörige för att inte få skit sen. Istället för att välja den bäste.

Här vill jag skjuta in – för jag vet att det kommer att komma upp annars – att jag inte är emot utbildning. Jag är för utbildning. Jag är för kunskap. Jag är för det. Men jag tror att kunskap kan fås på många olika och fler sätt än genom traditionella universitetsstudier. Och just i fallet lärare tror jag att vissa bara har det. Den pedagogiska förmågan, förmågan att engagera, väcka nyfikenhet, förmågan att handskas med olika människor, förmågan att vara flexibel och möta olika elevers behov. Ska de då ratas som lärare för att de inte råkar ha den pedagogiska behörigheten, även om de har en massa poäng ämneskunskap?

Jag inser att det behövs en måttstock. Men den måste se ut på ett annat sätt än idag.

Frågan är hur.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

About these ads

163 thoughts on “kompetens eller behörighet?

  1. jag håller med dig – det här är en väldigt intressant fråga. och viktig. visst kan man besitta den rent ”tekniska”, intellektuella kunskapen utan att för den skull vara lämplig som lärare eller läkare. jag tror det handlar om vad man lägger vikt vid i dessa utbildningar. det sker en förändring (både inom läkar- och lärarutbildningarna), men det går långsamt. jag tror också det har att göra med det här betygstänkandet. vad är det som betygsätts i skolorna, på högskolor och universitet – egentligen. det är ett trubbigt verktyg, betygen. det behövs helt klart ett komplement. i sådana yrken, där dagliga och personliga kontakter med människor, unga som gamla, friska som sjuka, vore det bra om man införde olika typer av lämplighetstester, redan då man påbörjar utbildningen. det finns väl utarbetade tester som mäter empatisk förmåga, stresstålighet osv osv. det finns metoder, de används bara alltför sällan.
    jag tror inte heller man kan skola fram en bra pedagog ur en person som helt saknar den läggningen. man kan förhindra katastrofer kanske, men riktigt bra blir det sällan.
    sedan är det här med skolan (mobbning osv)mycket en lednings- och organisationsfråga tror jag. de som sköter den biten måste ha jäkligt klart för sig vad det handlar om: vilka mål (och då menar jag inte i första hand de sk lärandemålen)man ska sträva efter, vilken miljö man ska ha på skolan. rektorer i dagens skolor får alltför ofta idag snarare agera företagsekonomom än pedagogisk ledare. det är inte bra.
    sedan tycker jag nog att certifikat – dvs papper på att man har en viss kompetens, är väldigt viktigt. sedan kan man ju diskutera hur den kompetensen skall se ut, hur den skall värderas och mätas.

  2. Jättebra skrivet! Min sambo är en ytterligt kompetent yrkeslärare som råknar sakna några (5 eller 10, jag minns inte) poäng till full behörighet. Det kostar honom anställningstryggheten (får sluta varje juni och återanställs i augusti) + att han förlorar flera tusen i månaden för att han inte har tid o ork att göra färdigt det där sista. Och så finns det t ex en kollega som är urusel lärare, inkompetent så det bara skriker om det, som sitter där han sitter med nästan bäst lön av alla. Orättvist och fel tycker jag helt enkelt. Jag tillhör dem som tror benhårt på att man måste ha nåt speciellt för att bli en bra lärare. Nån slags naturlig auktoritet som gör att eleverna lyssnar på en och har respekt för en. Vem minns inte den där fröken som stod framme vid katedern och klappade i händerna och ropade ”TYSTA” och ingen brydde sig. Jag vet inte vad det är men har man det inte så har man det inte liksom. Sen spelar det ingen roll hur behörig man är.

  3. Miss J – det låter som om du tänker mycket som jag. och ja, jag säger ju att det behövs något sätt att bestämma vem som ska vara bhörig, men att måttstocken bör se annorlunda ut än idag.

    Kristina – jo. Sådär är det ju. Och det är för jävligt.

  4. ”Lärarutbildningen är skolan för dom som blivit över. För dom som inte kom in nån annanstans. För dom som är lite lata.”

    *Asg*

    Latmaskarna lär inte bli kvar som lärare i allafall… för dagens lärare jobbar häcken av sig – för urusla löner… Läraryrket ligger i topp 5 bland olika yrkeskategorier om vi pratar tex utbrändhet.

    Sen får vi väl i allafall konstatera att de som blir lärare ändå har haft en ambition att gå i gymnasiet och sedan plugga många år på högskola.
    Det är en bra början!

    Det finns ju de som inte ens orkar med det.
    Hur klassificerar du dem?

  5. Kristina: hoppas din sambo tvingar sig själv till att ta de där få poängen snart, så han slipper oroa sig varje år.

    Annars är det nog bäst att jag inte ger mig in i debatten, vill bara säga att det finns även en risk i att bara se till ”lämplighet”. Vem avgör det? Skall det inte finnas människor med olika egenskaper som är lärare, utan vill vi bara ha en viss typ? Läraren som står i katedern och inte blir hörd, är det bara hennes fel?
    Jag har sett en del människor som i och för sig är väldigt sociala och trevliga i klassrummet, men som har ytterst skrala ämneskunskaper. Det är inte heller bra. Jag tror vi får acceptera att lärare är på olika sätt, liksom alla andra yrkesgrupper. Däremot är det skrämmande att lärarutbildningen, som du skriver Mymlan, mest blivit för ”de som blivit över”. Så var det inte förr. Kanske har det att göra med att själva läraryrket förlorat sin status, eller vad man skall kalla det. Skitdåliga löner och urusel arbetsmiljö är ju vad som bjuds på många ställen.

  6. Ullah – intressant reflektion. Men som jag skrev – det måste såklart vara en KOMBINATION av personlig lämplighet OCH ämneskunskaper. Men det finns ju dom som läst i åratal på universitet men bara inte har pedagogiken, som inte anses behöriga trots personlig lämplighet. Det är där något måste göras. En person ska inte behöva studera för att få papper på kunskaper som den redan besitter.

    mamman – skratta du. Jag vet ungefär hur mycket lärare jobbar. Är uppvuxen i en lärarfamilj. Flera av mina vänner är lärare. Dom har dessutom löner som ligger någonstans på medel, löner som blivit betydligt bättre de senaste åren.
    Jag förstår inte riktigt din fråga på slutet. Hur jag klassificerar människor som inte orkar plugga? I relation till vilka? Dom är nog ganska få, och har ofta olika sorters problematik som om de får hjälp med den kan komma långt i livet ändå.
    (om det var en pik till mig så har min avsaknad av utbildning inte med ”ork” att göra, utan med det faktum att det har rullat på bra ändå, med jobb och sånt.. det skulle varit korkat av mig att lägga pengar och tid på en utbildning till något som jag kan jobba med och gör bra ändå)

  7. En sak till mamman – det finns andra sätt att tillgodogöra sig kunkskap än att gå i skolan. Och det här inlägget handlar litegrann om att det borde uppfinnas en måttstock för att mäta det. För en arbetsgivare borde det vara mer intressant att veta vad en person faktiskt kan/hur personen fungerar i sin roll, än att veta vilka skolor personen gått.

  8. Hej igen mymlan. Hur gör man en sån där…öh…feed? Eller där man ska länka till ditt inlägg så kommer en kommentar på ditt kommentarsfält?

  9. kurry – det heter trackback eller pingback… det görs automatiskt, om du klickar på rubriken i inlägget så du får länken direkt till inlägget, och lägger in den i ditt inlägg. Vet inte riktigt hur det funkar på metro, men om du länkar till mig så ska pingbacken komma per automatik. Tror jag?

  10. Förutom dina många fördomar om läraryrket baserat på kompissnack undrar jag mest hur helvete journalisten hamnade bland advokater och piloter?! Om det är någon yrkesgrupp som skall ifrågasättas med avseende på kompetens så är det väl just journalister.

  11. Liljeros – mina fördomar är inte baserade på kompissnack. Dom är baserade på DELS min uppväxt bland lärare, dels sncak med mina kompisar, på egna erfarenheter som elev/förälder och på otaliga feta luntor från Skolverket, Lärarförbundet etc om brister i utbildningen och diverse andra saker som har med skolan och läraryrket att göra.
    Lärarna själva är de fakto väldigt missnöjda med ett flertal brister i utbildningen. Åtminstone om man får tro deras eget fackförbund.

  12. Och beträffande journalisten – jag kan säga att jag skulle vara rätt rökt om jag skrev nåt med stort genomslag utan att ha på fötterna.
    Det finns massor av instanser för allmänheten att anmäla medier som dummar sig på olika sätt.
    Men att anmäla en enskild lärare känns betydligt svårare. Det kanske det inte är, men så upplever jag det.

  13. Och liljeros – om vi ska hålla oss till min frågeställning – du tycker alltså att behörighetskraven på lärare är bra som de ser ut idag? Du kan inte se att måttstocken (även i andra branscher) borde ändras så att den motsvarar verkligheten mer?

  14. Vi måste nog också fundera över vad vi skall ha skolan till och hur vi vill att den skall se ut. Jag tror inte alla är överens om den saken.

  15. Får jag lägga mig i?

    Här har ni en som har x-antal högskolepoäng.
    De absolut lättaste att ta var de inom pedagogik,
    allt annat var mkt svårare.
    Och ja,
    på tal om ”kompissnack”,
    här har ni en till som har lärare i familjen och bland vänner
    och har vänner som pluggar till lärare nu.
    Både inom grundskolenivå, för gymnasiet och ja någon universitetslärare finns också bland mina akademiker nära och kära
    och ALLA bekräftar bilden av en
    lätt utbildning.

    Lärarutbildningen är alltså lätt.

    Att jobbet sedan kan vara mer eller mindre krävande är en helt annan femma,
    det bekräftar förresten ännu mer det som Mymlan är ute efter,
    tycker jag,
    att det man idag kallar behörighet inte är nödvändigt för att klara av det tunga och ansvarsfyllda jobbet som lärare.

    Och en sak till,
    jo jag har hört talas om avstängda lärare
    i min närhet.
    Men då har det gått långt, riktigt långt.

  16. Ingår yrkespraktik i utbildningen på lärarhögskolan? Nåt i stil med x-jobb som fullbordar en ingenjörsutbildning? Det kunde kanske vara en metod att sortera ut lärarkandidater som kan omsätta teori i praktik?

    Fast det löser ju inte det omvända problemet – att det finns personer som är oerhört lämpliga som lärare men som av en eller annan anledning inte uppfyller de formella kraven – så skriv om behörighetskraven till att gälla det som är relevant för varje enskild tjänst (ämneskunskap antar jag) och inför en tids (en termin t.ex.) provanställning för alla.

    Dessvärre är det väl inte självklart hur man bäst mäter kvalitén på en lärare, genom att låta en oberoende lärare mäta kunskapsnivåerna hos eleverna före och i slutet av provanställningen kanske?

    Det här förslaget kan naturligtvis kännas obehaglig för vissa men borde inte elevernas tillgodogörande av kunskap vara det högsta målet för en lärare? Jag menar givetvis inte att lärare skall ha svältlön eller att det är fel av lärarkåren att kämpa för höjda löner men jag tror att en bra lärare är en person för vilken spridningen av kunskap är ett kall och som sätter elevernas utveckling främst. Dessutom så inbillar jag mig att man höjer yrkets status om man höjer kraven på resultat från lärarnas sida snarare än stirrar sig blind på avgångsbetyg.

  17. Lalanda: jag är rädd att du har rätt på sätt och vis. Lärarutbildningen kanske egentligen inte alltid är lätt, men det är lätt att fuska sig igenom den, om man vill det. Men vad jag förstår varierar det oerhört. Lärarutbildningarna ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Hur som helst är lärarjobbet svårt, och många utomstående tror sig veta vad det går ut på utan personlig erfarenhet av att stå där framme i klassrummet med en hop människor framför sig. De har ju varit elever (som är en helt annan sak).
    Som till exempel
    Malin: det finns både praktik och exjobb på lärarutbildningarna. Så och provanställning. Det är tyvärr inte enbart läraren som kan se till att en elev tillgodogör sig kunskap, hur entusiasmerande eller kunnig läraren än är. Eleven själv har ett stort ansvar. Elevens grundförutsättningar är också en del i hur det går. Vad menar du förresten med att man skall höja kraven på resultat än stirra sig blind på betyg?

  18. Tyvärr har det ju blivit så att många med låga betyg söker sig till läraryrket idag. De klarar oftast av själva pedagogikdelen (som jag håller med lalanda om är lättare rent ”pluggmässigt” än allt annat jag pluggat) men har oftare svårare att klara av matematiken, engelskan eller vad de nu ska bli lärare i.

    Jag tycker att en lärare ska ha en lärarutbildning. Där är jag ganska orubblig.

    Däremot tycker jag att man sen borde testa lärare med jämna mellanrum på ngt sätt, för att se att de fortfarande besitter den rätta kompetensen.

    En annan reflektion: Många lärare som uppfattas av eleverna eller föräldrarna som ”bra” och ”sjysta” har inte alltid den rätta teoretiska bakgrunden som krävs, och sådana har jag jobbat med. Jättetrevliga, kan ta eleverna, sköter sig minituöst o s v..men när jag går in och kollar deras uppgifter som de gjort med eleverna (om de t ex varit vikarier) så vimlar det av fel och eleverna har fått MVG fast de inte alls eg. har de kunskaperna. Det sker bra mycket oftare med obehöriga lärare, och det kanske inte alltid föräldrar och elever är medvetna om.

  19. Lärarinnan – det du säger tycker jag låter konstigt. För jag har sett motsatsen. Behöriga lärare som inte kan stava, och därmed inte kan bedöma sina elevers kunskaper. Och obehöriga som varit riktigt vassa och kompetenta i skriven och talad svenska.

    Det bästa är naturligtvis en utbildad person som är lämplig och som har ämneskunskap. Lärarutbildningen garanterar ju inte ens det.
    men om jag måste välja till mina barn, så väljer jag ju hellre en obehörig som kan undervisa, än en behörig som inte kan det.
    Och jag kan dessutom skilja på sak och person. Jag kan gilla en lärare och tycka att han eller hon är trevlig, och samtidigt se att de har brister i sin kompetens…

  20. Ullah: jag menade att jag tycker det som är intressant att titta på, när man talar om hur bra eller dålig en lärare är, är hur pass bra hans/hennes elever tillgodogör sig den kunskap som h*n skall fömedla, inte vilka betyg läraren har. Självklart menar jag inte att läraren ensam bär ansvaret och visst har alla elever olika grundförutsättningar men jag vidhåller att en lärare som är riktigt bra kan lyfta en hel klass.

    Det var därför jag talade om att [underförstått: lite mer objektivt] mäta skillnaden i kunskapsnivåer – vilket man väl på sätt och vis försöker göra på gymnasienivå med centrala prov? Finns de kvar förresten? – det som är relevant är att se hur varje enskild elev utvecklats jämfört med de egna tidigare resultaten.

    Det kommer alltid att finnas elever som av olika inte kan eller vill förkovra sig men när jag gick i skolan var det i allmänhet känt vilka de var och de fick oftast någon form av stöd – är det inte så längre?

  21. Behörighetskrav är ett handelshinder. Låt skolorna anställa (och sparka) vem de vill. Staten idiotförklarar mig när den inte låter mig koppla el i mitt eget hus samtidigt som jag sett behöriga elektriker klanta till det med jordfelsbrytare (livsfarligt) och snedbelasta faserna i nyinstallationer.

  22. En sak till Ullah: jag har viss erfarenhet av lärarrollen eftersom mina chefer vid upprepade tillfällen krävt att jag skall hålla kurser på jobbet och det har jag gjort. Jag har varit väldigt ambitiös varenda gång och alltid misslyckats kapitalt med att lära ut något. Det tror jag främst beror på att jag är en usel pedagog – sant, tyvärr – och jag har därför gjort klart att jag inte kommer att hålla fler kurser.

    Nu är det naturligtvis inte samma sak att hålla en kurs för ett gäng ingenjörer som att hålla en mattelektion för ett gäng hormonstinna tonåringar men det är sannerligen inte helt lätt att handskas med ingenjörer heller :)

  23. Malin: allt kräver träning, också att undervisa. Det är inte bara talang det hänger på. Du kanske inte alls skulle vara en usel pedagog om du fick träna innan!
    Förresten, pedagogikstudier handlar väl mest om olika teorier och så? Metodik och didaktik brukar vara mer handfast och praktiskt inriktad. Många lärare i pedagogik har ingen aning om hur det är i skolorna.

  24. Jag är också uppvuxen i en lärarfamilj – och lärarasläkt. Och jag har helt motsatta erfarenheter än du.
    Min familj/släkt är oerhört ambitiös. Både i sin yrkesroll och som personer.

    Innan jag blev lärare själv, så hade jag dock en väldigt liten förståelse för vad som egentligen krävdes av en lärare. Trots att jag hade lärare omkring mig dygnet runt.

    Efter att ha gått igenom lärarhögskolan – och fortsatt plugga enstaka kurser ffa genom LHS, så tycker jag dock att jag kan uttala mig om vad de allra flesta lärare ligger till på skalan…

    Självklart finns det dåliga lärare och olämpliga lärare. (Precis som det finns urusla läkare, journalister, advokater….)

    Men det finns också en övervägande majoritet väldigt engagerade, duktiga och fantastiska lärare, som sliter hårt mot besparingar, indragningar och ökade elevproblem.

    Det är konstigt – men läraryrket verkar vara ett yrke som väldigt många har väldigt mycket åsikter om – samtidigt som de flesta har ytterst få egna praktiska erfarenheter av yrkets från insidan.

    För övrigt håller jag helt med ”lärarinnan”. Det finns fantastiska icke utbildade lärare… MEN de brister tydligt inom vissa områden… bla när det knölar till sig och man behöver kompetens inom tex specialpedagogik osv…

    Jag är därför precis lika orubblig: Lärare SKA vara utbildade till lärare!
    Och… jag ser gärna att vi auktoriserar lärare!

    För övrigt så är det inte speciellt svårt att plocka bort olämpliga lärare… men det kanske bara vi inom skolan vet om?

  25. Mamman. Det verkar som om du tagit åt dig personligt här. Jag har inte sågat lärarkåren rakt av. Jag har inte påstått att alla lärare är oambitiösa och okunniga! Min mamma är en av de mest ambitiösa människor jag känner, också i sin yrkesroll.

    Jag känner massor av lärare. Jag har själv haft ganska många. Mina barn har haft ganska många. De flesta är utomordentligt kompetenta och bra. Och utbildade. Det var inte det mitt inlägg handlade om.
    Det handlade om de som inte råkar ha pedagogisk behörighet men är utomordentligt duktiga ändå, som får stryka på foten för mindre begåvade utbildade personer. För det händer. Lite för ofta för att det ska kännas okej för mig.

  26. mymlan: där skiljer sig våra erfarenheter åt då- jag har definitivt mött fler obehöriga än behöriga som har dessa problem. Men eftersom man nu sett hur det blivit enklare och enklare att klara lärarutbildningen så kommer vi säkert att få se att fler och fler lärare inte kan konstruera riktiga meningar, stava ordentligt etc. Tyvärr, är ju det fenomenet även något som ökar i samhället ö h t. Och som Ullah påstår: lärare är inte längre något statusfyllt att vara, någon som ”kan något” utan man ses snarare som en idiot som vill vara med en massa skräniga ungar hela dagarna. Då blir det ju så att folk som har höga betyg och ambitioner vänder sig till andra yrken, medan personer som ”inte kommer in någon annanstans” väljer lärarubildningen, och då ofta på de lägre stadierna (i tron att det är enklare… jag skulle vilja påstå att det är precis tvärtom!).

    Sen förstår jag heller inte varför någon som är så bra som du beskriver, inte ser till att skaffa sig utbildningen som krävs, så de kan få en fast anställning? Jag ansågs nog som en sådan ”bra obehörig men kompetent” under de 2 år jag vickade på två olika gymnasier. Men jag insåg ju snart att ska jag få vara med på riktigt så är det riktig utbildning som krävs. Och det jag lärt mig gör att jag är bra mycket bättre och säkrare efter ubidlningen, än innan, även om jag var bra innan också.

  27. Lärarinnan – många ser ju faktiskt till att skaffa sig behörigheten just för att de vill fortsätta jobba. Men jag tycker att det känns som ett otroligt slöseri med tid och resurser att utbilda människor till något de redan kan. Fram för lite flexibilitet tack.

    Om ni läser mitt inlägg igen kan ni faktiskt se att jag frågar efter en måttstock. Något sätt att mäta behörighet. Men att den måste vara mer flexibel än att sträcka sig till en medioker kurs i pedagogik.

  28. Har någon sagt att det är lätt
    ATT UTÖVA läraryrket?

    Jag trodde frågan var om man kunde hitta ett annat sätt att mäta behörigheten,
    som Mymlan upprepar gång på gång.

  29. Bra Lärarinnan! Och även om vi väl är överens om att lärarutbildningen inte är så bra som den borde vara, så är den inte helt urdålig och man skolas faktiskt in i ett yrke där. De du tycker kan sitt jobb bra, Mymlan, kan ju faktiskt som Lärarinnan säger bli ännu bättre. För varje obehörig som klarar sig bra finns ju också en stor mängd obehöriga som klarar sig mindre bra.
    Som elev har jag förresten alltid föredragit lärare som varit experter på sitt ämne, än sådana som varit trevliga och sociala men utan djupare ämneskunskaper. Det bästa är förstås en kombination.

  30. Ullah – de flesta obehöriga lärare är ju just det. Experter på sitt ämne. Men utan papper på att de behärskar pedagogiken.

  31. Fast jag har träffat på en massa obehöriga lärare som inte är experter på sitt ämne. (Tyvärr en del behöriga också.) Det blir lätt så i skolan, där det räknas med att en lärare undervisar i en massa olika ämnen. Många lärare som är behöriga i vissa ämnen kvackar också i ämnen de inte studerat, med varierande resultat.

  32. Ullah – och så finns det lärare som kanske inte är experter i sina ämnen, men som besitter förmåga att undervisa, entusiasmera, väcka nyfikenhet och lust att lära. Och jag tror fan att det är bättre än de som kan allt men inte har en aning om hur de ska vidarebefordra kunskapen.

  33. Även om poängen i pedagogik var enklare att få så var de ändå ovärderliga, och det ser jag först nu, några år senare. Det grundas ett sätt att tänka, en helhetssyn som är teoretiskt baserad, som krävs i det långa loppet.

    Fram för måttstockar – jag är helt med på den idén. Men grunden måste vara en utbildning som innehåller BÅDE poäng inom de ämnen man undervisar i OCH pedagogiska/metodiska/didaktiska poäng.

    Tycker inte du att det är lite läskigt att det finns folk som sitter och sätter betyg på dina barn, som egentligen inte vet ngt alls om betygssystemet eller om sitt ämne? Jag har sett det gång på gång- människor utan ett enda poäng eller med mycket få som får undervisa ”för de är så duktiga”…men som inte har en aning om vad det är som vi har i uppdrag att göra.

    Återigen: det finns massor av dåliga fullt behöriga lärare också, självklart. Men det berättigar inte till att säga att det är enbart utb det är fel på, tycker jag.

  34. Lärarinnan – självklart är det läskigt lärare som inte vet något om betygssystemet eller sitt ämne. Jag har väl inte sagt något annat än att jag tycker det är ASVIKTIGT med kompetenta lärare.
    Däremot att det finns olika sätt att lära sig saker, olika vägar att gå för att uppnå kompetens, och att måttstocken är alldeles för begränsad och lämnar för mycket åt slumpen…

  35. @ Ullah(34) & mymlan(35)

    Rent empiriskt så kan jag inte annat än att hålla med er båda. Själv är jag ju obehörig då jag hoppade av sista terminen för att kontemplera om detta verkligen var vad jag ville ägna mig åt. (Vilket jag sedemera kom fram till att det inte var.)

    Medan jag funderade så vikarierade jag dock en hel del. Och det blev både ämnen och årskurser som jag inte hade inriktat mig på i mina tidigare studier (sv/en 4-9) som de inhoppen gällde.

    Lågstadiet med alla de ämnen som där ingår gick ju bra att ge sig hals över huvud in i då jag faktiskt hade kunskaperna i dessa ämnen samt att den jag vikarierade för hade gjort ett hästjobb i att förbereda mig för de dagar jag skulle träda in i dennes ställe. Och barnen var ju så fascinerade av ett nytt ansikte att de satt som små tända ljus av bara farten.

    Mellanstadiets textilsjöld åtog jag mig också då jag faktiskt handarbetat en hel del i mitt liv och ansåg att jag behärskade ämnet. Gymnasiets engelska hade jag inga problem med då engelska var just mitt ämne och mina kunskaper översteg gymnasienivån med hästlängder, tydligen så översteg de även den ordinarie lärarens kunskaper för jag blev faktiskt tvungen att rätta några felutlärningar.

    Jag tog mig även an ett lektionsutrymme på gymnasienivå där elever med särskilda behov skulle infinna sig för att arbeta på egen hand med uppgifter de fått av andra lärare i varierande ämnen där det var meningen att jag skulle ”övervaka” att de faktiskt arbetade med sin uppgifter samt stå till förfogande om de hade några frågor. Det gick som en dans då jag inte förbjöd varesig tuggimituggande, lyssnande på musik eller prat med låga röster. Faktiskt så fick de mer gjort under de timmar som jag ”satt barnvakt” åt dem än vad de fått på de veckor som föregick mitt inhopp.

    När rektor sedan ville att jag skulle vicka för musikläraren så sa jag stopp. Tondöv är jag inte och jag spelar både gitarr och piano hjälpligt, men att försöka mig på att lära ut ämnet ansåg jag vara att ta mig vatten över huvudet så där fick de allt leta efter en annan vikarie. Även om timmarna hade suttit fint. :)

    För att ta en snabb avstickare till själva lärarutbildningen så var den inledande pedagogikterminen enligt mig till större delen ett skämt. Speciellt de delmoment som man ”läste” med alla – från förskolelärarkandidaterna till gymnasiedito. Vi med inriktining äldre barn och ungdomar kunde för vårt liv inte förstå vad nytta vi skulle ha av att rytmiskt kunna trumma på kongas/klappa händerna i tre- eller fyrtakt, att i stumplästen springa runt i ring till ramsor eller skulptera välkända byggnader med enbart våra kroppar till hjälp. :P

    Utbildningshistoria och -psykologi samt metodik och didaktik i de ämnen man valt var väl värt tiden den terminen iaf och de kunskaperna använde jag mig av många gånger då jag senare vikarierade. :D

  36. Ja, det behövs behörighet … och ja, behörighet och kompetens hör ihop, men jag har skrivit så mycket om det på mina egna bloggar, så jag kommer troligen inte vara med i debatten. Men jag tillhör den som verkligen ser fram emot att lärare måste ha behörighet för att få undervisa i svenska skolan.

    Jag anser att det är ett av de största missförstånd som skett, när man tror att behörighet inte ger en kompetens som faktiskt gör skillnad.

  37. Varför diskuterar vi inte om läkare och jurister verkligen behöver ha legitimation. Det behövs väl inte …. en läkare utan legitimation kan väl vara lika bra om inte bättre än en som har …

  38. Monika – om du läser nog a ser du att jag mer efterfrågar ett annat system för att mäta behörigheten, inte att behörighetskravet egentglien ska tas bort.
    Och så lite mer flexibilitet… En person som visat dig fungera som lärare i många år bör inte diskrimeras bara för att den saknar ett papper.

  39. Nej, men den som varit obehörig lärare i flera år skall få kompetensutveckling, vilket också är på G nu – Lärarlyftet ..

    Det är att diskussionen öht förs som börjar störa mig ordentligt, därför att den slår tillbaka på alla otroligt ambitiösa lärarkandidater… det är få som glider igenom … Men visst finns det inslag på lärarutbildningarna runtom i landet som man kan ifrågasätta… men då får dessa bli bättre, inte … att man tar dessa som en måttstock på alla som blir utexade från lärarutbildningarna.

    Jag märker t.ex. direkt när någon gått lärarutbildningen … och de flesta märker själva skillnaden ….när de gått där några terminer, för många som studerar till lärare har varit vikarier och de får svar på många frågor..

    Varför det anställts obehöriga lärare beror inte på något annat än att det varit brist på lärare, samt att det kostar mindre. Sen har det blivit förvandlat … kanske man måst från början försvara varför man anställt obehöriga…genom att säga tills det blir en sanning att man inte behöver utbildning mer än i ämnet. Men, pedagogik och didaktik är också ämnen, liksom historia och kemi.

  40. De flesta yrken är självsanerande. En journalist som skrev rappakalja på dålig svenska skulle snart vara en f.d. journalist. Likadant är det med advokater, läkare, chaufförer etc.
    För de flesta yrkesgrupper gäller faktiskt regeln att om de missköter eller är helt enkelt dåliga inom sitt hantverk så får de se sig efter någonting annat.
    Självsanering existerar inte för två yrkeskategorier: Lärare och präster.
    Har man väl sovit sig genom lärarhögskolan och fått in en fot någonstans så kan personen inte ens flyttas med järnspett.
    I ett av svaren skrev någon att ”det finns också en övervägande majoritet väldigt engagerade, duktiga och fantastiska lärare, som sliter hårt mot besparingar, indragningar och ökade elevproblem.”
    Jag skulle vilja påstå att det där är en myt som lärarkåren gärna odlar. I vår kommun kan t.ex. dessa ”engagerade och duktiga” lärare räknas med ena handens tumme.
    Min bild av lärarkåren är en samling okunniga och lata gnällspikar som inbillar sig att de bär upp samhället på sina axlar.
    Att det sedan finns mycket utbrändhet bland dessa är inte alls förvånande. Det finns undersökningar som tyder på att utbrändhet är vanligast bland folk som har för lite att göra och som sedan fyller ut tomrummet med meningslösa arbetsuppgifter.
    Det är meningslösa arbetsuppgifter som bränner ut folk – inte hög arbetsbelastning.

  41. ”Lärarutbildningen är skolan för dom som blivit över. För dom som inte kom in nån annanstans. För dom som är lite lata.”

    Och bloggar är för de som använder talspråk?;)
    Vilken intelligent kommentar föressten; du dömde just ut en hel yrkeskår, som (vilket någon tidigare har påpekat) jobbar häcken av sig, samtidigt som de har väldigt begränsade resurser.

    Mina vänner som har en examen både som civilekonom och lärare säger samma sak: utbildningarna är likvärdiga vad gäller svårighet. Man hör dock aldrig någon som klagar på ekonomutbildningen. Väldigt intressant. De som har läst till gymnasielärare i svenska (och till civilekonomer) hävdar dock att svenskakurserna är fantastiskt mycket svårare än någon kurs som läses inom ramen för ekonomutbildningen.

    Varför behövs det då behöriga lärare med utbildning? Ja, för att utveckla läraryrket är väl ett svar. Om man bara dansar in i yrket, så lär en eventuell utveckling av det inte komma, vilket verkligen behövs då kommunerna har valt att inte satsa på skolan de senaste 20 åren.

    Avslutningsvis. Bland mina bekanta som har valt att bli lärare så är det intressant att de oftast är mer intelligenta är de som har valt att bli t.ex. jurister och civilingenjörer. Bara för att utbildningen kan bli bättre (jag gissar att du tänker svårare), vad gäller den pedagogiska biten, så innebär det inte att alla lärarstundter, som du uttrycker, är lata och inte kom in någon annanstans. Tänk efter innan du postar.

  42. Johan – utbrändhet är vanligt bland folk som är understimulerade. Men det är också vanligt bland folk som brinner. Människor som ger järnet, som ger allt, och är ambitiösa och engagerade. Och faktiskt tror jag att många lärare är just det. Engagerade. Framförallt faktiskt i den äldre generationen.

    Sen så handlade ju inte mitt inlägg om huruvida lärare bränner ut sig, utan om hur man ska mäta kompetens och lämplighet på ett annat sätt än vad som görs idag.

    Första stycket du skriver håller jag delvis med om. Jag jobbar som journalist, och det finns många nötter i min bransch också… Men jag tror ändå att en journalist har högre krav på sig att faktiskt prestera något bra för att hänga kvar, än vad en lärare har…

  43. CH – läs igen. Jag tycker det är trist att upprepa mig. Jag dömde inte ut alla. Jag sa inte att ALLA är lata.
    Min uppfattning om lärarutbildningens kvalitet baserar jag inte minst på lärarnas egen kritik mot densamma.

    Som jag också skrev själv – jag känner massor av lärare och de är inte mindre intelligenta än andra, inte alls. Intelligens nämndes överhuvudtaget inte i mitt inlägg för övrigt.
    Men intelligens är inte detsamma som att vara personligen lämplig att undervisa. Intelligens är inte heller detsamma som att kunna stava.

    Sen heter det ”dem som” och inte ”de som”.
    Men jo jag skriver ofta på talspråk i min blogg. :)

  44. ”Det finns undersökningar som tyder på att utbrändhet är vanligast bland folk som har för lite att göra och som sedan fyller ut tomrummet med meningslösa arbetsuppgifter.”

    Visa mig gärna vilka undersökningar detta är. Mats Halldin, läkare,medicinsk chef, verkar dock inte hålla med om detta: ”Den som drabbas av utmattningsdepression är ofta den ideale anställde: pålitlig, engagerad. Han eller hon arbetar i regel med människor – i högriskzonen återfinns vårdpersonal och lärare, visar Riksförsäkringsverkets undersökning. ”

    http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3615

  45. CH – sen vore det rart av dig att lämna en giltig mailadress när du kommenterar. För jag utgår ifrån att du inte har något att dölja.

  46. Oj, så många svar, jag orkar tyvärr inte läsa igenom alla just nu. Vill bara säga att jag vet sorgligt många oerhört välutbildade människor som inte vågar gå ut och använda sina kunskaper. Som tror att om de bara får ett fint diplom till så ska de… sedan.

    Själv är jag utbildad inom olika områden, men det jag jobbar just nu mest med, yogan, har jag inte någon traditionell formell utbildning för från någon av de klassiska skolorna. Men, jag är en uppskattad, duktig och engagerad lärare, dessutom kunnig. I flera år vågade jag inte kalla mig yoga-lärare för att jag saknade de traditionella intygen, tills självförtroende växte pga av den starka uppskattning jag fick av mina elever.

    Jag är yogalärare, jag har gått min egen väg. Jag är utbildad genom teori, praktik och erfarenhet, min egen utbildning.

    Måttstocken i mitt fall är alla de elever som fortsätter hos mig år efter år för att de trivs. Och för att antalet grupper växer.

    Jag förstår vad du menar, vägen till att fylla ut ”måttstocken” kan se olika ut och den personliga lämpligheten är oerhört viktig.

  47. Med bl.a. den meningen som jag citerar dömmer du, vare sig du vill det eller inte, ut ALLA lärarstudenter.

    Lärarnas kritik berör i huvudsak det pedagogiska området, vilket inte innebär att hela utbildningen är dålig – långt ifrån.

    ”Men intelligens är inte detsamma som att vara personligen lämplig att undervisa. Intelligens är inte heller detsamma som att kunna stava.”
    Nej, och det påstod jag aldrig heller.

    ”Och faktiskt tror jag att många lärare är just det. Engagerade. Framförallt faktiskt i den äldre generationen.”
    Jag skulle vilja säga att det är tvärtom. Det finns väldigt många som är engagerade, framför allt i den YNGRE generationen. Många av de äldre är trötta och less på alla ständiga neddragningar.

    Avslutningsvis. Dina reflektioner kring personlig lämplighet är givetvis intressanta. Jag vet dock inte hur man överhuvudtaget skulle kunna göra sådana lämplighetstest. Polisutbildningen har förvisso sådana, som är väldigt omfattande och krävande, men även där slinker det in en och annan som är… mindre lämpad. Jag är tveksam på att det ekonomiskt skulle fungera med sådana omfattande intagningsprov på lärarhögskolan.

  48. Och CH. Det är just det pedagogiska som krävs för att man ska vara behörig som lärare…

    Är inte det lite märkligt? Om det är just den delen som felar i utbildningen?

    En person med utbildning motsvarande en fil kand i ett ämne, och som bevisligen fungerar som lärare i ett klassrum kan bli brädad av en person med sämre kompetens bara för att den personen har råkat gå lärarutbildningens pedagogiska del…

  49. ”CH – sen vore det rart av dig att lämna en giltig mailadress när du kommenterar. För jag utgår ifrån att du inte har något att dölja.”

    Visst kan jag göra det. Jag förstår dock inte varför det skulle vara svårare att dölja något bara för att jag lämnar ut en mailadress, vilken knappast kan spåras till mig av någon privatperson i vilket fall.

  50. Jag kan inte låta bli att kommentera, men det blir det sista för ikväll …

    Det här med att prestera något. Jag vet inte vad du har för erfarenheter Mymlan, men jag känner ingen lärare som inte presterar något heela tiden.

    Men det är inte alltid så lätt att mäta prestationen eftersom det mesta finns inom läraren, i förhållningssätt, i val av uppgifter, hur den gör bedömningar mm. Vad krävs av lärare i en undervisningssituation. Och hur mäter man det? Hur ser man att en lärare utför en prestation?

  51. CH

    Vi får väl se om Stockholms universitet i samarbete med personalen från Lärarhögskolan kommer tillrätta med problemen.

    Jag hörde iaf häromdan (eller om jag läste det) att det finns uppfattningar på universitetet att det är bra att lärarhögskolan integreras i universitetet därför att de tror att undervisningen kommer bli bättre, eftersom LHSs personal kan det där. Det är främst inom forskningsområdet som det största bristerna anses finnas på LHS. Och de finns där på grund av för låga anslag till just forskningen. Inte det pedagogiska kunnandet.

  52. Jag sa inte att lärare inte presterar. Bara att om de itne gör det så verkar det inte märkas så mycket. De får fan vara kvar år ut och år in ändå.

    Svårigheten är precis som du säger att mäta. Och det var det hela mitt inlägg handlade om.

    Men för att ta ett enkelt exempel: En lärare som ska lära barn att läsa och skriva bör själv kunna skriva. Min son hade en lärare som inte kunde det. Big time. Riktigt usel. Som inte rättade sonens fel heller. Och så vidare. Jag talade med rektor massor av gånger, påtalade bristerna (och det fanns fler andra brister) men inget hände. Personen i fråga jobbar fortfarande flera år senare som lärare. Jag vet inte om h*n fått lära sig skriva, men för elevernas skull kan man ju hoppas det…

    Där kan vi ju i varje fall visa om inte på prestation, så i varje fall på inkompetens.

  53. Det har mig veterligen inte riktats någon explicit kritik mot de metodiska och didaktiska inslagen i utbildningen, vilket eg. är ett av lärarnas viktigaste verktyg. Denna kompetens saknar en fil.kand i motsvarande ämne. Och denna kompetens får lärarstudenter kontinuerligt i alla (?) kurser.

    ”En person med utbildning motsvarande en fil kand i ett ämne, och som bevisligen fungerar som lärare i ett klassrum kan bli brädad av en person med sämre kompetens bara för att den personen har råkat gå lärarutbildningens pedagogiska del…”
    Det finns massvis med rapporteringar om att obehöriga lärare har fått gå före behöriga lärare.

  54. CH – det kanske är så. Jag har mer erfarenheter av motsatsen. Att mina barn förlorat utomordentligt bra icek behöriga lärare till förmån för behöriga. Trots flera års erfarenhet och så vidare.

    (och här finns också en annan aspekt – hur bra är det för framförallt yngre barn att ständigt byta lärare…? är det inte bättre att behålla någon som man vet fungerar än att pröva sig fram och använda barnen som försökskaniner?)

  55. ”En lärare som ska lära barn att läsa och skriva bör själv kunna skriva. Min son hade en lärare som inte kunde det. Big time. Riktigt usel. Som inte rättade sonens fel heller.”

    Ja, givetvis, och jag säger inte att alla lärare är bra. Lika lite som alla läkare, journalister, ekonomer, osv. är det – att alla journalister inte kan skriva framgår dessutom inte minst av kvällspressens insatser :)

  56. CH – ja men då är vi överens då eller?
    Jag säger inte att alla lärare är dåliga.
    Jag säger inte att utbildningen är onödig eller att man ska strunta i den.
    Jag säger bara att jag vill ha en annan måttstock på behörighet, införa lämplighetskrav och vara lite mer flexibel i bedömningen av vem som ska få en tjänst och inte stirra sig blind på papper.

  57. Problemet med skolan är att det periodvis råder lärarbrist, vilket innebär att många som inte kan tillräckligt får jobba ändå …

    Debatten blir ensidig om man enbart talar om lärare med rubriken behörig eller kompetens som om det fanns ett antingen-eller här … Självklart skall det vara både-och…. och oftast är det också det.

    Problemet många utexade får är att det på en del skolor råder en föreställning om lärarutbildningen av dem som inte gått de två senare…. Det blir praxis som blir rådande, istället för att man tar tillvara på den kunskap de nyexade har och som är i linje med rådande läroplan …

    Inkompetenta personer finns det i alla yrken!

  58. Du säger inte att utbildningen är onödig, nej, men du ger den (och de som går den) obefogad kritik, vilket var vad jag i huvudsak reagerade på.
    Vad gäller behörighet så… visst. Men jag kan inte se hur det skulle vara praktiskt eller ekonomiskt genomförbart.
    Jag anser att den med lärarutbildning ska få tjänsten eftersom skolutvecklingen skulle stanna av helt annars. Om denne missköter sig och/eller inte klarar av sitt jobb, så har han/hon givetvis inget i yrket att hämta.

  59. Under lärarutbildningen prövas lämpligheten … Handledare på skolan slår larm. Lärare på lärarutbildningen påpekar om någon ligger på gränsen….

    Man slår in öppna dörrar …

  60. Men nu har vi kommit tillbaka till utgångspunkten – vad är lämplighet och vem bestämmer det. Skolledaren, lärarutbildningen, utbildningspolitiken, föräldrarna eller eleverna själva, eller vad?

    Nu är det ju utbildningspolitiken – man formulerar en läroplan och utifrån den organiserar man en lärarutbildning.

    Problemet är ju bara att lärarutbildningar blir nya vart sjätte år ungefär … Så det är många ute i skolorna med olika skolning. Och vad råder ute i skolorna – jo praxis och den följer en tidigare lärarutbildning och tidigare läroplan …

    Nå, så vem skall bestämma lämpligheten hos en lärare ..?

  61. Monika – jag såklart! :) Eller nä. Men så länge det inte finns nåt vettigt system måste man väl kunna, precis som i andra branscher, bedöma lämplighet genom att personen helt enkelt får visa vad han eller hon går för?
    Och om en icke behörig person med goda ämneskunskaper också visar sig fungera också i undervisningen finns väl ingen som helst anledning att diskriminera den personen?

  62. Haha …
    Nä, jag skall bestämma … :-)

    Det viktiga är att man får fram att det inte bara räcker med att kunna ett ämne. Man lurar folk.

    För min del struntar jag fullständigt i var personen fått pedagogiska kunskaper, men en lärare som inte känner till läroplanen och följer den kan heller inte uppfylla sitt läraruppdrag. Och nu har vi det systemet i Sverige, vad vi än anser om det…

    Jag anser att duktiga obehöriga lärare skall få möjlighet att få kompetensutveckling…. så att de blir ännu bättre …

    Jag känner också till lärare som bara har några få poäng kvar och jag kan inte för mitt liv begripa varför de inte tar dem och får ut sin lärarexamen. Men för de flesta är det oerhört viktigt att bli klara …

  63. ”….jag kan säga att jag skulle vara rätt rökt om jag skrev nåt med stort genomslag utan att ha på fötterna.”

    Då får du väl hoppas att inte den här tråden får någon större genomslag, i annat fall har du just bevisat motsatsen.

    Jag kunde inte gärna undgå din tokline-influerade kommentar om en giltig mailadress: ”För jag utgår ifrån att du inte har något att dölja.”

    Tänk så tiderna förändras!

    Bravo CH för din sakliga och nyanserade argumentation, det hör inte till vanligheterna här!

  64. Fan. Mitt inlägg i debatten – skrivet i egenskap av både (nästan) utbildad lärare och därefter verksam som obehörig lärare verkade gå de flesta förbi. Som om mina ord inte hade något värde. Trots att jag passar in på både kriteriet ”kompetent” och ”behörig” även om jag inte tog mig tiden att få ett pappar på skiten.

    Inte för att jag vet om det intresserar någon, men orsaken att jag öht började överväga om det var så lämpligt att jag jobbade som lärare var faktiskt den ”vuxenmobbning” som jag fick utstå under själva utbildningen. Japp – lärare som enligt läroplanens värdegrund ska lära ut ”allas lika värde” hängav sig åt mobbning. Under första terminen tom, just den termin då läroplanens värdegrund grundligt gicks igenom. Go figure!

    Mest ”mobbad” var jag av alla dessa tonårsflickor som tagit sig in på utbildningen direkt efter gymnasiet utan någon slags arbetslivs- eller för den delen livserfarenhet. Jag var gammal, jag var fet, jag hade dreads – allt som inte passade dem i deras lilla idealvärdsnormbubbla.

    ”Gammal” och ”fet” var (och är) ju iofs relativt, men vem fan är inte det i ögonen på en spenig 19-åring som just lämnat den skyddade verkstaden kallat ”gymnasium”? Att jag hade (och fortfarande har) dreads var iofs inte något subjektivt utan något faktiskt, men faktumet att jag hade (har) det verkade somliga anse vara ett tecken på att de kunde se ner på mig som om jag vore en ”haschtomte”, ”hippiekärring”, ”lusbo”. Och det då självklart i kombination med min ålder och att detta i sig var en komfirmering på att jag inte hade ett värde, eller iaf att det jag sa och gjorde inte var av betydelse. Att meddela mig att grupparbeta var på dagordningen om jag pga av sjukt barn varit frånvarande föll dem inte in. Jag fick göra mina grupparbeten själv liksom.

    Ja, jag var inte bara vuxen utan också ”gammal” när jag påbörjade min utbildning till lärare (30 var jag, och det är ju gammalt för den som just lämnat gymnasiet), men de knappt 5 år äldre än dem som var min målgrupp i utbildningsinrikningen behandlade mig alltså som något som, inte katten, utan råttans skitrester släpat in, och efter otaliga försök att få dessa som var mina studiekamrater (dvs mina påstådda jämlikar) att acceptera mig för den jag var och vad jag kunde och det inte lyckades så insåg jag alltså att om dessa så kallat vuxna människor som är yngre än mig inte kan visa mig respekt (oavsett min ålder och med mina erfarenheter och kunskaper som grund istället) så lär knappast yngre som ännu inte är ”vuxna” heller göra det, trots att de per automatik rent genrellt står i ”underläge” när de möter en lärare.

    JAg tappade helt enkelt tron på mänskligheten och framförallt tron på ungdomarna – den nästkommande genreationen. Och mina fördomar kvarlever. Inte för att jag tror alla unga om att vara dumma, men jag behandlar dem så som jag numer behandlar alla människor som kommer i min väg – med skepsis och ett avvaktande tills de själva bevisar vad de går för och har att bidra med rent intellektuellt.

    Ja, jag är skadad och sårad – jag vet. Men jag har lärt mig att lava med det.

    Därför lämnade jag yrket.

    Och därefter så har jag en inbyggd aversion mot 19-25-åriga individer av kvinnligt kön. Jag är iofs medveten om denna fördom och därmed så väntar jag innan jag dömer någon enbart pga av deras ålder i kombination med kön – men jag är fan så misstänksam och skeptiskt till vederbörandes intetioner och insikt och kön och ålder faller inom dessa två kriterier.

    Sorgligt men sant.

    Fast mest synd tycker jag faktiskt om de ungar som fick mina föredetta kursare till lärare. Fan vet vad för värdegrund som de fick lära sig…

  65. liljeros – *asg* Du är helt otrolig faktiskt.

    nef – din kommentar gick absolut inte mig förbi. Och nu är det så mycket kommentarer så de flesta verkar drunkna, vilket gör diskussionen lite skev kan jag tänka.

    din senaste reflektion är extremt intressant och jag kommer osökt att tänka på en person som kommenterat här ovan… och på det faktum att fler elever anser sig mobbade av lärare än av andra barn…

    men nu är jag fan för trött för att tänka, så jag tror jag tar nya tag i morgon och läser igenom allt igen…

  66. mymlan skrev: ….det faktum att fler elever anser sig mobbade av lärare än av andra barn…..

    Det kan iofs stämma och det då i spegligen av andra påståenden. Främst då det att ”ingen kan vara så elak som ett barn” oc vad detta påstående kan tänkas basera sig på.

    Det påståendet bygger eniligt mig på devisen att barn är ärliga och iom att de är ärliga så säger de vad de tycker utan någon slags reflektion på vad deras ”sägande” kan få för konsekvenser.

    En vuxen människa däremot bör onekligen ha lärt sig vilka konsekvenser dennes uttalande och beteende får och däreftet kunna ta beslutet om uttalandet/beteendet är lämpligt.

    En vuxen människa har alltså valet om handlandet/sägandet ska få komma fram och det då med kännedomen om möjliga konsekvenser som grund – och därmed så är ”vuxenmobbning” i den betydelsen att det är en vuxen som mobbar bra mycket värre än att/om ett barn gör det. En ”ungdom” bör ha åtminstone ”lite insikt” om orsak och verkan, men en ”vuxen” bör ha full dito och ta sina belut om sitt handlande därefter.

    Ergo – en vuxen mobbare är ”ondare” än en ung dito. Speciellt då ”mobbningen” är riktad till någon yngre.

    Yngre är ju inte per definition ”mindre värd” just pga av åldern, även om vissa anser att så är, men att faktiskt ha denna insikt och ändå behandla yngre som om de är minde värda pga de åsikter de yttrar är i mina ögon inte bättre än att liknas vis rasism. Att döma en individ ohörd pga dennes ålder.

    Ja, jag har som sagt mina fördomar, men jag dömer inte någon ohörd. Dock så kanske jag är snar att fackindela någon om jag får veta att denne tillhör just denna grupp som jag redan hyser fördomar gentemot. Jag jobbar dock aktivt med den fördomen vilket leder till att jag försöker att lyssna extra noga på denna grupp när de korsar min stig.

    Jag särbehandlar alltså, det kan jag gott erkänna – men jag gör det på ett postivt sätt men med en negativ grund. Och jag är som sagt medveten om det och jobbar på att det inte ska ske…

    Fan vad jag svamlar på. Kanske jag borde ta ett glas vin och sätta mig vid teven istället? ;P

  67. a) att dividera om behörighet som den avgörande punkten, där behörighet bygger på akademiska examina är galet. Det är en regelmässighet som tillhör ett gammalt samhälle. Kompetens handlar om att kunna sätta sina kunskaper i sitt sammanhang – när det gäller lärare att kunna lära ut, som läkare kunna sitt hantverk och hantera patienter, journalist kunna skriva och göra research osv.

    b) det hela kan förklaras med en metafor: det är inte storleken det hänger på utan hur man lyckas att använda den. Eller med en annan: det spelar ingen roll om man har ammunition om man inte samtidigt har ett vapen att skjuta med.

    c) Samhället förändras. Problemet är att våra institutioner är sena att förändras på grund av de inbyggda trygghetssystem som skapats. Det innebär att vi inom statliga och kommunala organisationer har personer som helt enkelt inte klarar av att utveckla sin kompetens i samma riktning som samhället går i. Vi behöver personer vars kompetens handlar om att ge rätt information på ett sätt som gör den nyttig för den som tar emot den. Vi behöver experter som kan kommunicera. Helt enkelt: individen har blivit viktigare än förut och regeldeontologin inom befintliga behörighetssystem är kollektivistisk och mer obsolet för varje dag. Och att få personer som Monika och Mamman att inse att deras åsikter är detsamma verkar vara omöjligt.

    d) det har diskuterats auktorisering respektive prövning. Det tror jag kan vara en väg att gå: problemet är att denna måste ske hela tiden – att välja att pröva en person innan utbildninge och sedan en gång när personen tar examen är inte tillräckligt.

    e) att diskutera att ”yrkesutbildning” är det enda som ska ge behörighet är idiotiskt. Själv har jag en utbildning som gör att jag, tillsammans med min kompetens, kan jobba med många olika jobb: inom marknadsföring, inom HR etc. Idag jobbar jag och driver företag.

    f) de som försvarar dagens lärarutbildning är antingen ignoranta eller bevisar att de själva har dålig omvärldskunskap. Till och med Frank är kritisk till sin egen utbildning. Som nef skriver: lärarutbildningen är inte divergerad utifrån den faktiska verkligheten.

  68. deeped
    Det är bra konstruktiv debatt kring lärarutbildning, lärare och skola. Men det blir frustrerande till slut när ingen utanför lyssnar.

    Några egentliga åsikter har jag inte framfört här. Jag jobbar bl.a. med lärarutbildning, och därför vet jag i stora drag hur den fungerar.

    Eftersom jag här inte är helt och hållet privat håller jag mina åsikter för mig själv. Sen är det självklart att mina värderingar lyser igenom, men vem klarar av att inte låta dem göra det.

    Och det är väl bra att vi som jobbar inom lärarutbildningen tror på det vi gör. Hur skulle det annars se ut.

    Jag försvarar inte lärarutbildning i sin helhet, men menar att den bild som de som befinner sig utanför den har fått är felaktig i sin helhet.

    Vi ÄR dåliga på att få fram vad vi egentligen gör, enligt min åsikt, men det är en komplicerad historia. Inte så enkel att förklara med några meningar enligt min uppfatning. Och det är utbildningspolitiken som bestämmer rent formellt, enligt som det system vi har, även om det är en hel del annat som bestämmer varför det ser ut som det gör.

    Min erfarenhet är att vi på LHS lyssnat på andra och ständigt utarbetat våra kurser i den mån vi har haft makten att göra det.

    Frågan gäller väl vem som skall ha suveränitet över utbildningen, skola och uppfostran. Och vem skom skall bestämma lämpligheten som jag debetterat med Mymlan.

  69. Jo deep. Det är ju lite det jag försöker säga. Att kompetens och behörighet inte är samma sak…
    Och att de kanske borde hänga ihop mer.

  70. Pingback: deep|edition » Vilken idiot som helst

  71. Vad gäller liljeros är det intressant att han inte är kapabel till att diskutera sakfrågor. Men vad annat kan man vänta av en överliggare?

  72. När jag gick min egen lärarutbildning hade vi undervisning i genomsnitt sex timmar per dag + 36 veckors praktik sammanlagt. Nu har studenterna på den kurs jag arbetat sex seminarier under ett 5-poängsmoment + storföreläsningar. Mycket av kontakten får ske via nätkonferenser, telefon och mail.

    Det är inte svårt att räkna ut vilka konsekvenser detta har fått, samtidigt som de akademiska kraven har ökat väsentligt.

  73. Monika – jo. Bra att du ändå ser objektivt på saken.

    Det är en sak jag tycker är intressant här. Med tanke på alla lärare som rusar hit och försvarar sig. Jag har fan inte kängat lärarna. Ingen enskild, men heller inte lärarkollektivet. Jag har kängat systemet.

  74. Jag vet Mymlan…. tyvärr är det väl den negativa mediabild som gör att lärare känner sig påhoppade …

    Och det är viktigt att också se att det är ett system det handlar om. Vi har inte autonomi som inom andra områden. Vår verksamhet bestäms av utbildningspolitiken och genom politiska val, dvs. genom en representativ demokrati.

    Jag har ett uppdrag av staten och kan inte köra mitt eget race som lärarutbildare. Vi har kursplaner som vi måste följa, kanske inte bokstavligt, flexibilitet är nödvändigt.

    Likaledes gäller lärare i ungdomsskolan … men tyvärr har besparingar bidragit till att de stöter på sådant de inte är utbildade för och inte skall ingå i deras uppdrag. Fler vuxna behövs i skolan. Låt sjuksköterskor, psykologer, kuratorer m.fl. komma tillbaka, så lärarna får syssla med det dom ska göra … De skall ha tillräcklig kunskap så att de kan se när någon behöver stöd, men det är inte dom som skall ge det, utan utbildad personal inom det området vad det än gäller.

  75. Det räcker alltså inte med att gå en kurs i konflikthantering på 5 poäng på lärarutbildningen, för att kunna lösa konflikter ute i skolan.

    Det behövs finnas stöd ute på skolorna också, samt erfarenhet av olika typer av konflikter.

    Det är så enkelt att i teorin sätta upp ett antal lösningar och metoder, som inte alls fungerar i en speciell situation.

    Ingenting är aldrig så enkelt …

  76. Jag är utbildad lärare (gymnasielärare i svenska och historia) men jobbar i dag som något helt annat, tror till och med det var mamman här ovan som påpekade att jag inte är behörig i mitt nya jobb, ha ha.

    Varför jag valt att inte arbeta som lärare är enkel: allt bitchande och gnäll. och då menar jag inte elevernas utan lärarnas. Bara när jag började läsa här ovan om hur underbetalda de stackars lärarna är ville jag spy rakt ut. Jag jobbade på gymnasium och där är knappast lärare underbetalda, utan har en lön på cirka 22-27 000 här i Malmö. Jämför med någon i vården så får ni lite perspektiv.

    nej, lärare har inte advokatlön. Men varför i hela fridens namn blir man lärare om man vill tjäna sjukt mycket pengar? Har man missat hela uppväxten och hela utbildningen att det är ett vanligt svenssonjobb med en svenssonlön?

    Och av någon märklig anledning verkar alla lärare glömma alla fördelar som finns med läraryrket.
    1. Semestern. Hur många här är lediga jullov, sommarlov, påsklov, sportlov etc? och nej, att det skulle vara konferenser är mest trams, skolan är låst den mesta av ledigheten.
    2. En gymnasielärare undervisar 25 timmar i veckan och har 20 timmars planering. Fattar ni hur mycket planeringstid det är? Jag hade inte sagt nej till det.

    Angående praktik, i och med att jag gått nya lärarutbildningen kan jag svara på det: vi hade väldigt mycket praktik, från dag ett. Jag började hålla lektioner redan första terminen.

    Jag ser emellertid inte bristen på pedagogik eller praktik som ett problem, ser helt enkelt inte någon brist. Däremot såg jag en stor brist när det gällde ämneskunskap. Som nån skriver ovan, folk blev svensklärare och kunde inte ens stava. Jag vet inte ens vad jag ska säga om det.

  77. Ulrika – Tack för det inlägget. Och precis – lärare är fan inte underbetalda. Det känns viktigare att höja lönerna i vården, till exempel..

  78. Fast Ulrika glömmer en sak när det gäller lön: lärare må ha uppehållstjänst – rent faktiskt så beror lönesättningen på att de har just sommarlov etc. de betalar sin ledighet med en lägre lön (eller om det är lärarna själva som glömmer bort det ibland). Dock: lön bygger på ett antal premisser vilket gör att man kan fundera om lärare inte är lågavlönade rent principiellt. Premisserna brukar man säga vara nytta, ansvar och komplexitet i arbetet. En lärare kan antagligen anses som nyttig samhällsmässigt, en lärare har ansvar för att deras elever lär sig rätt saker (sen om alla lärare verkligen tar det ansvaret är en annan sak), och lärararbetet är komplext. Vad gäller bitchandet så är fan vårdanställda ofta mycket mer bitchande, och deras andel i premisserna är lägre – fr a när det gäller undersköterskor.

    Sen kan man fundera över jämförelsen med oss inom det privata näringslivet och löner; något statligt och kommunalt anställda gärna för fram som ett för dem negativt värde. Tjena.

  79. Well. Deep – jag är privatanställd och tjänar sämre än en lärare…
    Men det såklart. Jag är ju en journalistjävel. Jag borde inte få finnas, eftersom alla journalister bara skriver skit och inte har något omdöme eller empati eller nåt.
    Ingen nytta gör vi heller.

    Å andra sidan så klagar jag inte särskilt ofta över min lön. Bara konstaterar att jag gärna skulle ha tio papp till i månaden.

  80. Tänkte bara ge dig ett praktiskt exempel:

    Vi har ett system med individuella betyg.

    Vi har också ett system där obehöriga lärare inte får fasta anställningar, utan måste söka om ”sin” tjänst inför varje termin.

    Dessa outbildade lärare MÅSTE lyckas för att återanställas.

    Hur mäter man om en lärare ”lyckas”?

    Kanske genom att se hur höga betyg den lärarens eleverna har? Höga betyg borde ju rimligen innebära elever med mycket kunskap – kan man tycka.

    Vi kan se en rätt markant skillnad mellan de klasser som har outbildade lärare (= högt betygssnitt i klassen)
    Kontra de klasser som har utbildade lärare (= inte lika höga betygssnitt).

    Det beror INTE på att de outbildade lärarna är enormt mycket bättre på att undervisa – utan att de bara ser om sitt eget hus…

    När nationella proven sedan kommer – så rasar snittet i deras klasser helt oförklarligt…

    ——————-

    För mig är det helt självklart att skolelever har rätt till utbildade lärare.
    Lärarutbildning ger en kompetens och en insikt som outbildade faktiskt saknar.

    Att vara lärare är inte bara att kunna förmedla kunskap – det är så oändligt mycket mer.

    Precis som inom många andra yrken (tex journalist)så kan man ”fuska” sig fram som lärare – och eftersom man inte har kunskapen så vet man ju heller inte vad man saknar. Man går på känsla och tror man gör rätt. Det räcker inte!

    Eleverna vet ju inte heller vad de egentligen har rätt till för kunskap. Därför är de kanske nöjda, med sin snälla,engagerade outbildade lärare…precis som sina föräldrar.

    Jag tror att (högskole-)studier absolut behövs inom många yrkesgrupper – och att man sedan får man bygga på med egna erfarenheter.

    Först då får man en bra och trygg grund i sitt yrkeskunnande.

  81. Mymlan

    Jag tror inte på att sätta en grupp mot en annan grupp, utan mer titta på att varje enskild grupp blir värderad utifrån denna grupps kompetensområde, utbildningsnivå mm.

    Jag ser inte en motsättning i att vårdpersonal får högre lön och att lärare får det.

    Att påstå att en grupp förtjänar högre lön kan man göra, men det är en värdering man gör då. Man anser att vårdpersonal är viktigare. Jag anser att båda grupperna är lika viktiga – de har båda med liv och död att göra, fast på olika sätt och i olika tidsperspektiv.

    Vårdpersonal och andra grupper får det inte bättre för att lärare får det sämre… (om man nu anser att de är en priviligierad grupp i jämförelse med andra grupper med likvärdig utbildningsnivå)

    Jag håller helt med Mamman här. Det är självklart att skolelever har rätt till utbildade lärare och att lärarutbildning ger kompetensen. Lika självklart som att vi alla har rätt att få utbildade läkare och jurister.

    För oss inom utbildningsväsendet handlar det inte i det stora hela om att värna om sitt utan om elever och studenter. Sen att vi inte alltid kan göra detta utan att ta av vår egen tid är snarare en brist på resurser än brist på engagemang.

    Håller också med deep. Vi har lägre månadslön på grund av uppehållen. Det är inarbetad tid. Men jag jobbar oftast under uppehållen…. med uppsatsmanus eller bedömning av uppgifter eller med planering … Semestern viker jag dock numera helt och hållet till att bli min helt och hållet. Men jag har jobbat många semestrar med handledningsuppdrag.

    Men mitt lärarjobb går inte att jämföra med lärare ute i ungdomskolan. Men jag vill ändå betona att även om vi inte har undervisning, så betyder det inte att vi inte har jobb att utföra.

  82. ”Precis som inom många andra yrken (tex journalist)så kan man “fuska” sig fram som lärare – och eftersom man inte har kunskapen så vet man ju heller inte vad man saknar. Man går på känsla och tror man gör rätt. Det räcker inte!”

    Som outbildad journalist får man visst snabbt få reda på vad man saknar Mamman.

    Åtminstone om man har en bra chef.

    Visst man kan ”fuska” sig igenom, som du uttrycker det,
    men då har man med största sannolikhet tillräckligt med journalistiska ”egenskaper” som i alla fall räcker till en början så som nyfikenhet, saklighet, förmåga att skilja på sak och person, tydlighet, bra språk, snabbt kunna se vad som är en nyhet, förmåga att hitta en bra vinkel,
    opartiskhet etc etc.

    Sedan, när man har ”fuskat” sig igenom en tid har man erfarenheten (inklusive erfarenheten från kollegor och redaktörer som skällt ut en för allt man gör fel, och är man inte dum i huvudet så lär man sig vad som är rätt rätt snabbt).

    Det finns mängder av kända (och nu tänker jag främst på äldre) och bra journalister som absolut inte har journalistutbildning.
    Många har gått Kulturvetarlinjen t ex.

    Om inte det räcker kan man även där fortbilda sig.

    Det är konstigt – men journalist verkar också vara ett yrke som väldigt många har väldigt mycket åsikter om – samtidigt som de flesta har ytterst få egna praktiska erfarenheter av yrket från insidan.

  83. Well. Jag är ju detsamma. Och tjänar mindre än en lärare – till på köpet ser jag till att sex andra personer har utkomst… Men just ja: jag är ju en sån där reklamare. Det vi gör är ju onödigt :D

  84. lalanda – jag tror att vilket yrke man än har så upplever man att folk har mycket åsikter utan att ha koll…

    en sak som är grejen med att vara journalist är ju att man faktiskt har ganska bra koll på väldigt många andra. jag kan inte allt om en enda sak, men jag kan en hel del om väldigt mycket…

    man träffar personer ur alla möjliga och omöjliga yrkesgrupper, och får förmodligen en större inblick än de flesta andra.

    inte minst i skolan. jag får dagligen i snitt ett par-tre pressmeddelanden som har med skolan att göra. jag pratar med lärare/rektorer ofta. jag pluggar igenom statistik från skolverket, lärarförbundet, enstaka skolor och scb, som har med skolan att göra, statistik som jag är tveksam till om lärarna själva faktiskt läser…

    och jag hälsar på i skolor, träffar elever och lärare. i många olika skolor.

    detta sammantaget (inklusive egna privata erfarenheter såklart) ger mig större möjlighet än de flesta att faktiskt ha en uppfattning baserad på fakta istället för fördomar.

    det är mer tveksamt hur stor inblick en lärare har i hur det ser ut på en tidningsredaktion, eller i statistik om medier, osv…

  85. @Mamman: du inser inte att du i princip säger emot dig själv? Du påpekar indirekt att det är svårt att mäta om lärare lyckas – samtidigt som du försöker driva en tes om att framgång kan mätas genom betygsgenomsnitt…

    Frågan är också om verkligen det som lärare själva sätter: betyg – ska användas för att avgöra om en lärare har lyckats. Då kan man snacka om subjektiv bedömning…

    Din eviga jämförelse med journalister är idiotisk och visar bara hur lite värd du anser bloggägaren egentligen är. Det äcklar mig storligen och gör att jag ibland saknar den text som WB la in här…

  86. deep – att mamman inte har några höga tankar om bloggägaren är ju inget nytt. Men bloggägaren har inga höga tankar om mamman heller, så det jämnar ut sig.

  87. Jo Mymlan visst är det så
    visst är det så.

    Jag ville mest visa det dumma i uttalandet,
    speciellt med tanke på det som deep
    påminner om:
    den eviga jämförelsen.

  88. Nej nu kanske min kommentar tolkas fel!
    I kommentar 95 syftar jag på kommentarerna 92 och 93.

    De börjar bli så många nu,
    det är så mycket åsitker,
    att det är bäst att försöka hålla lite ordning här tycker jag…

  89. lalanda – hur fan håller man ordning på nära hundra kommentarer varav hälften är långa jävla uppsatser? ;)

    saknar quotefunktionen som finns hos deep…

  90. Åsikter ska det stå, åsikter.

    Jag blir lite nervös,
    jag har också blivit mobbad av lärare.
    Speciellt en som tyckte att jag luktade rök och undrade om mina föräldrar visste att jag rökte.
    Och då var jag ändå arton år.

    Min mor tyckte jag skulle fråga honom om han var föredetta rökare och kolla om han luktade svett.
    Och visst var han det! Och självklart luktade han svett (det är många lärare som gör,
    inte konstigt med tanke på de flesta skolornas dåliga ventilationssystem).

    Nåja, nästa gång han sa att jag luktade rök
    sa jag åt honom att han luktade svett.

    Efter det slutade han trackasera mig.

    Alla har sina brister.

  91. Ja, alla har sina brister och vi lever i en tid i vilken vi inte är ålagda att vara precis likadana allihop. Vi är inte ålagda att pränta in viss typ av kunskap och som vi sen upprepar som mantran.

    Läroplanen säger en sak
    Lärarutbildningen är organiserad på ett speciellt sätt för att stimulera ett visst lärande.

    Men vi har inte mer än en indirekt makt att påverka och vi har ingen möjlighet att *tvätta bort* värderingar som de blivande lärarna har med sig från början. Så även om de inte får lära sig att mobba och/eller trakassera elever är det en del som ändå gör detta, därför att de inte ser det som detta utan uppfostran (något de själva ser som viktigt)

    Vi har en praxis i skolan som vi inte får glömma bort…. och den släpar efter – hela utbildningssystemet är trögt- Det tar lång tid att förändra praktiken enligt gällande läroplaner och utbildning.

    Jag har synpunkter på media och på viss journalistik, men jag har inga synpunkter på om det är brist på kompetens eller inte. Inte heller vilken måttstock vi skall ha för att sortera ut de bästa. Därför jag har ingen aning om hur det är att arbeta på en redaktion. Jag anser mig inte vara tillräckligt kvalificerad för att kunna göra det.

    Men visst är jag en smula kritisk till ensidigheten många gånger och att journalister inte har samma skyldighet att redovisa sina källor. Samtidigt som jag förstår att journalistiken troligen skulle förlora sin särprägel. Men det är bara spekulationer från min sida.

    Och kanske är det så att media blir som den blir om det finns många som inte har journalistikutbildning….

    Det är iaf intressant att se att vi har olika uppfattningar gällande yrkesområden. Jag menar, att vi anser att det är absolut nödvändigt att vissa grupper har utbildning och är legitimerade medan andra grupper kan vi tillåta folk som inte har utbildningen att jobba. Vi anser att de är lika bra om inte bättre t.o.m.

    Det är nog det mest intressanta med den här diskussionen…

  92. Att media blir som det blir beror oftare på aktieägarnas vinstintresse…snarare än på journalistens formella behörighet.

    Man sparar in på allt eftersom ägarna vill ha en vinst på 200% nästa år, typ.
    T ex gör man multimediajournalister (en person gör det som tre gjorde tidigare, journalist, research och fotograf i ett)
    av alla anställda och sparkar hälften.
    Då blir nyheterna som de blir.

    Champagne är dyrt vettu.

    Och så vidare.

  93. Skolan (=kommunen) vill också spara hejvilt, vilket syns inte minst på lokalerna. Jag tror att många vuxna skulle vägra att ha arbetsplatser som ser ut som de där våra barn vistas flera timmar om dagen. Och lärarna. Men de är ju så dumma som inte fattar att de har ett svenssonjobb och inte kan förvänta sig annat än kass lön och usel arbetsmiljö. Kommunaliseringen var verkligen dålig för landets skolor, också vad beträffar behörighetsfrågan. (Bittert, va? Jag har också lämnat ungdomsskolan.)

  94. Jag tappade intresset efter ett tags läsande i kommentatorstråden. Jag känner massor av lärare. Såvitt jag kan bedöma alldeles utmärkta och engagerade lärare. Jag har inte haft dem i skolan om ni förstår vad jag menar.

    Jag är av den meningen att så länge som det inte finns en bättre måttstock med fullgången lärarutbildning är det var vi får acceptera. Varför tycker jag så? Jo, därför att det retar mig som fan att flera jag känner kunnat löneförhandla till sig flera tusen kronor högre lön än behöriga lärare på skolan bara för att skolan har brist på personal. Och då är det inte OK att komma in från sidan med obefintlig erfarenhet.

    Däremot ifall en obehörig lärare år ut och år in jobbat på och visat sig vara en stor tillgång för skolan kan jag inte se varför denna eller denne skulle bli avpolleterad till förmån för en nybakad lärare från någon lärarhögskola.

    Och slutligen vad gäller journalister så skrev jag 1,9 på högskoleprovet men kom ändå inte in på JH. Det var inte kul. Några år senare gick jag ett stort jävla skämt till utbildning på Poppius. Skit i kubik och den erfarenheten skulle jag inte drömma om att ta med i något CV. Jag är helt övertygad om att det går alldeles utmärkt att jobba som radio-, TV- och skrivande journalist utan att vara utbildad. Men nästan varenda journalist jag känner ÄR utbildad. Det kan inte vara någon slump.

  95. Dabitch – ”Så illa var det inte, du skrev åtminstone inte “losa jobbet”.”

    Det var ju också en kommentar till det hela…

  96. lalanda – ja och man ska inte bara göra de där tre grejerna. Man ska också både skriva, göra radioinslag, teveinslag och skriva snabbt till nätet…
    Men det är ju bara därför bevakningen ibland känns snedvriden. För att kunna tjäna pengar måste man också göra saker som säljer. Och det är konsumenterna som bestämmer det…

  97. ”Och precis – lärare är fan inte underbetalda. Det känns viktigare att höja lönerna i vården, till exempel..”

    Skitsnack. Om du jämför med likvärdiga universitetsutbildningar, vad gäller längd och svårighet, så är de underbetalda. Dito gäller arbetsuppgifter. Sen: varför ställer du vården mot lärarna? Som Monika poängterade: ”Jag ser inte en motsättning i att vårdpersonal får högre lön och att lärare får det”.

    Fö. tycker jag alla diskussionerna om lärarnas lön och status är intressant. De flesta vill att det ska finnas kompetenta och duktiga lärare eftersom de utbildar och uppfostrar nästa generation. Hur får man sådana lärare? Genom att på lösa eller inga grunder, förutom anekdotisk evidence, dra alla lärare över samma kant, säga att de är lata och dumma, och därav inte förtjänar någon högre lön? Eller genom att ge konstruktiv och väl underbyggd, saklig kritik? Eller har du/någon ett bättre förslag?

    Enligt min åsikt är lärare överlag både kunniga och kompetenta; rötäggen ges dock stort utrymme i skvallerpressen och av förpubertala tonåringar på olika bloggar eller andra hemsidor, vilket vissa snappar upp och köper rakt av. Därmed inte sagt att du (mymlan) är en av dem, även om jag starkt ifrågasätter empirin bakom väldigt mycket av de du skriver.

    Avlsutningsvis. Ullah: vad är ett svenssonjobb och vad är inte ett svenssonjobb? Och varför är du smartare än alla lärare?

  98. CH – eftersom du fortsätter att lägga ord i min mun som jag inte har sagt känns det ganska meningslöst att fortsätta diskutera med dig. Trist.

  99. Men om du händelsvis kan förstå och ta till dig skriven text:
    Jag har inte dissat alla lärare.
    Det här inlägget handlade överhuvudtaget inte om inkompetenta lärare. Att sedan många i kommentarerna har tagit upp och utvecklat ämnet är en annan sak..

    Inlägget handlade om att behörighet och kompetens inte alltid går hand i hand, och att jag tycker att man bör se över behörighetskraven.
    Och det är jag villig att diskutera. Det andra du tar upp känns konstigt eftersom jag inte anser lärare vara dummare än andra, eller lata.
    (inte generellt sett)

  100. haha. Jag kan både förstå och ta till mig skriven text, jag tvekar dock på att du tänkte efter särskilt mycket när du skrev den här blogg-posten.

    Men, snälla, låt höra vilka ord jagg lägger i munnen på dig.

  101. Jag tänkte efter innan jag skrev inlägget. Men inte mer än vanligt. Jag står för det jag skrev.

    Du påstår att jag siddar alla lärare och säger att dom är dumma och lata.

    Jag vidhåller det jag skrev om lärarutbildningen, för att det de fakto är så. Det medger ju även de lärare som kommenterat här. Det var dock fortfarande inte min huvudtes. Det är som jag skrev här ovanför. Är det något du är intresserad av att diskutera, hur man kan göra mer flexibla behörighetskrav, som inbegriper personlig lämplighet?

    (det här är för övrigt inget jag anser gälla barna lärare, utan i stort sett alla yrkesgrupper. och i privat sektor är man också mer flexibla när man anställer. det är svårt i offentlig sektor eftersom det genast står en fyrkantig allmänhet och skriker ”behörighet” utan att riktigt veta vad de menar med det)

  102. Nej, jag håller inte med … läs om mina kommentarer – det är inte de fakto på det sättet som du beskriver det. Det finns brister men det gäller mestadels forskningsanknytningen… Det är inte lätt att komma igenom en lärarutbildning – men man kanske går igenom den på ett annat sätt än andra utbildningar.

    Men du tror på det du säger och då är det ingen mening med att ödsla mer krut.

    Min mor sa alltid – Man skall inte ödsla krut på döda hökar!!!

    Hehe!

  103. Och förresten så har du ju också beskrivit försämringar i utbildingen. Fan vad geggigt det blir att hålla isär alla svar här.
    Men jo, Du har också medgett om än i milda ordalag att det finns brister i utbildningen. Den har jag å andra sidan inte uttalat mig så mycket om, däremot om vilka som söker till den, och hur de jag känner som gått den upplevt det. Men läs gärna vad Ulrika skrivit här ovanför, eller nef…

  104. Jovisst, men om man tar bort dem som inte håller med dig ger du en ensidg bild … eller hur! Ungefär som journalister brukar göra … Det krävs inget speciellt att vara journalist, man tar en sida och så kör man på den …

    hehe … ger igen lite!

  105. Men Monika. Jag ger min bild. Jag gör inte anspråk på att ge någon annans?
    Däremot ger jag ju er som tycker annorlunda chansen – som ni ju tar med besked – att uttrycka er uppfattning.
    Därmed tycker jag att alla sidor får tala. Precis som i den journalistik jag utövar. Jag låter så långt det är möjligt alla sidor komma till tals.
    (till skillnad från exempelvis Mamman som censurerar alla kommentarer som blir för jobbiga eller är för kritiska mot det hon skriver)
    (apropå det vägrar lärare oftast uttala sig när de får chansen. varför är det så? hur ska vi någonsin kunna få en rättvis bild av läraryrket om ingen lärare vågar stå för sina åsikter i medierna?)

    Jag har väl för fasen aldrig sagt att det inte är nåt speciellt att vara lärare? va? Snarare tvärtom. Att jag tycker det ska ställas bättre krav på kompetens för att få behörighet…

    Så din känga var inte riktigt rättvis, tycker jag.

  106. Jag orkar inte dra allt en gång till Mymlan. Det är inte så enkelt … som du får det till.

    Allt annat jag har skrivit än att vi har mindre tid med studenterna är alltså totalt värdelöst för din bedömning…

  107. hahahaha, jag har väl aldrig sagt att det är enkelt? Jag har inte själv kommit med något bra förslag på hur man ska kunna lösa problemet jag tog upp.
    (och ingen annan heller, faktiskt…)

  108. Jag säger för tredje gången eller fjärde. Bristerna som påtalats från Högskoleverket har gällt forskningsdelen … men media och andra har fått detta till att gälla lärarutbildningen som helhet och det stämmer inte…

    Nu lägger jag ner!

  109. Det här t.ex. är djupt orättvist mot alla som går på lärarutbildningen ..

    Det är inte så med lärarutbildningen. Lärarutbildningen är skolan för dom som blivit över. För dom som inte kom in nån annanstans. För dom som är lite lata.

    Min erfarenhet är inte den och jag har jobbat med dem under tio års tid …

    Du som är journalist, försök påverka politikerna genom att ge en mer rättvis bild … för det är resurser som behövs ute på skolorna … i form av fler vuxna …

  110. Nej, jag påstår inte att du tycker det, uttrycket ”dissar” tror jag aldrig att jag har använt – nu lägger du orden i min mun.;) Vad jag säger är att jag tycker att diskussionerna kring lärarnas lön och status är intressant. Jag frågar sedan hur man ska få så kompetenta lärare som möjligt. Hela stycket är allmänt skrivet och riktar sig inte till någon speciell.

    Vidare: jag kan inte se att alla lärare här generaliserar om utbildningen på det sätt som du gör. Det som i huvudsak klankas ner på är pedagogikdelen, du pratar om hela utbildningen i din blogg-post. Att lärarutbildningen ["de fakto"] är för de som blivit över, de som inte kom in någon annanstans, vart har du läst det? Vad bygger du det på? Någon rapport från skolverket? En rapport från facket? Forskning? Berätta gärna och hänvisa till en källa. Anekdotisk evidence duger inte för attt säga att det de fakto är så.

    Vad gäller personlig lämplighet: detta kontrolleras under utbildningen. Jag har svårt att se att t.ex. en rektor ska kunna göra en lika kvalificerad bedömning på en halvtimmes intervju, som flera lärarutbildare gör under 3.5 – 5 år. Jag vet dock inte om jag kan hitta någon motivering till mer flexibla behörighetskrav, som överväger att skolutvecklingen enligt min mening skulle riskera att stanna av. Man ange gärna några/någon du, så ska jag se om jag har några invädningar eller håller med.

    Avslutningsvis: jag ser att du önskar att ”lärardiskussionen” ska få ta lov. Jag respekterar det. Vill du fortsätta diskutera kan du göra det via min mail, jag antar att du har den iom mina inlägg. Jag kommer dock (eventuellt) fortsätta skriva om någon kommenterar det jag har skrivit.

    Frid
    /A

  111. CH
    Ja man får en bra bild av lämpligheten … och som jag skrivit högre upp … handledare på skolan, lärarutbildare … och jag tillägger här, vi ser hur de samarbetar, löser eventuella konflikter i studentarbetslagen, hur de redovisar, hur väl de underbygger sina argument osv. osv. Det är ingen korvstoppningsutbildning i vilken studenterna lär sig massa fakta och det kanske får många att tro att utbildningen är lätt. Men den är inte lätt. Jag har själv gått igenom en lärarutbildning, dock inte den nya utan den f.d. f.d. utbildningen.

    Ja vi avslutar diskussionen, iaf gör jag det.. nu skall jag se fram emot de röda dagarna … då jag med gott samvete kan lata mig heela dagarna, kvällarna och nätterna :-)

  112. Monika – mitt jobb är inte att försöka påverka politiker – eller nån annan – åt ett visst håll.

    Däremot att kanske ge en rättvis bild av saker. Men problemet med att göra det påtalade jag här ovan. Det är jävligt svårt när ingen vill uttala sig.

    CH – jag orkar inte mer nu. Men då menar jag nu. Jag orkar säkert sen. En annan dag. (men alla lärare generalsierar inte. det är många lärare som skrivit och de har lite olika synpunkter. jag försöker ta till mig från alla och kanske i slutändan ändrar uppfattning. men jag ändrar inte uppfattning över en natt baserat på ett mothugg i min blogg)

    Och så ett statement: När jag skriver här är jag mymlan. Jag får inte betalt för att skriva här, och då kostar jag fanimig på mig att vara personlig och uttrycka mina åsikter, något jag inte får göra när jag jobbar.

    Jag kostar till och med på mig att uttrycka åsikter utan att kunna lämna källhänvisningar.
    Det här är mitt fritidsnöje, eller hobby om man så vill, och så länge ingen betalar mig för att blogga ska det fortsätta vara det.

  113. Det är helt riktigt Mymlan att du är en privatperson här i bloggen.

    Försöka duger att så ett frö hos en journalist.

    Vad är det ingen uttalar sig om? Du behöver inte svara eftersom du är trött… men jag undrar vad du menar?

    En lösning som jag talat om är ju en auktorisering, behörighet, en bättre utbildning (betyder inte att den är dålig nu, men allt kan bli bättre), insatser från utbildningspolitiken – fler resurser i skolorna, stöd för lärare när de kommer ut i form av fler vuxna i skolan, att skolsköterskor, kuratorer, psykologer m.fl. återanställs.

    Det är några lösningar på hur man kan lösa problemet med att lärare sätts in på ämnen de inte behärskar …

  114. Monika – diskussionen om varför framförallt kvinnor i offentlig sektor (nästan) aldrig vill prata med media tar gärna. En annan gång.

  115. Nu får lärarna ta hand om sådant de inte är och inte heller skall utbildas i… en ensam lärare kan t.ex. inte motverka mobbning och främlingsfientlighet .. det behövs fler vuxna och stöd.

    Pedagogiskt kunnande är en bit på vägen, en förmåga att kunna förutse vad som är på väg att hända, mm. mm.

    Allt detta är lösningar på det du pratar om – att öka kompetensen eller i varje fall ta vara på den kompetens som faktiskt finns hos behöriga nyexade lärare.

  116. Monika – självklart är det så att det behövs mer resurser till skolan. Fler vuxna. Mer kompetens på alla plan. Och självklart ska man ta tillvara folks kompetens på bästa sätt vilket säkert inte görs.
    Men det känns som om det är en helt annan diskussion…
    Kanske dags att starta en eller par nya trådar? :)

  117. Nej, det är en viktig del i den här diskussionen … om lärare får annat att göra, så kommer inte deras kompetens till uttryck.. så den är i högsta grad relevant …

    Ja, kanske du skall starta några nya trådar … när vi vilat från denna.

  118. Det ska vara nån alldeles extra för att orka sätta sig in/hänga med i den här tråden i varje fall. Jag börjar totalt tappa den. Tråden.

    Ha en god jul nu Monika. Se till att vara ledig. Skjut upp uppsatserna så länge det går.

  119. Jag skall också sluta, vill bara svara CH (om du minns att du tilltalade mig ovan) att uttrycket ”svenssonjobb” var från min sida menat ironiskt och jag citerade (bittert) någon kommentator längre upp som använde det uttrycket. Ulrika var det, som skrev: ”Men varför i hela fridens namn blir man lärare om man vill tjäna sjukt mycket pengar? Har man missat hela uppväxten och hela utbildningen att det är ett vanligt svenssonjobb med en svenssonlön?” Och var skrev jag att jag är så bra? Jag skrev bara att jag har lämnat ungdomsskolan. Den har förändrats så mycket sedan jag utbildade mig på 80-talet att jag inte vill arbeta där. Mymlan har rätt, när hon säger att ni inte har läst vad hon egentligen skrev. Hon tog upp behörighetsfrågan, inte lärarnas arbetssituation eller skolans kris.

  120. Ullah: Det framgick inte explicit att du citerade Ulrika. Det är dessutom väldigt svårt att skriva ironiskt.

    ”Och var skrev jag att jag är så bra?”

    Du skrev:
    ”Men de [lärarna] är ju så dumma som inte fattar att de har ett svenssonjobb och inte kan förvänta sig annat än kass lön och usel arbetsmiljö”

    Därför frågade jag provokativt varför du är smartare än alla lärare; implicit: som inser detta.

    Sammantaget: min första fråga skulle därför ha riktats till Ulrika och inte till dig, då jag inte insåg att du var ironoisk, jag ber om ursäkt för detta.

    Jag tror nog att du har missat vad (i alla fall jag) i huvudsak har pratat om. Jag har primärt inte riktat in mig på vare sig arbetssituationen eller skolans kris, utan uttalandet gällande lärarutbildningen som något för de som blir över och inte kom in någon annanstans, vilket nästan är ordagrant vad som står i blogg-posten.

  121. Jodå, jag har läst, men problemen i skolan kan ha betydelse genom att den kompetens som finns hos behöriga lärare faktiskt inte tas tillvara. Därför att de får ta itu med sådant de inte är utbildade för. De kan då anses vara sämre lärare än vad de egentligen är? En nyexad lärare har ju inte samma erfarenhet som en som jobbat i tjugo år och har fått en viss rutin?

    För visst ligger det väl i det Mymlan skriver en viss skeptiscm mot att de som gått lärarutbildningen verkligen är kompetenta.

    Men om ni inte kan se att det har relevans, så kommer jag inte orda mer om den saken.

  122. CH – beträffande just den meningen som du hakade upp dig på istället för att sätta in den i sammanhanget – ja det är så att lärarutbildningen är en av de lättaste att komma in på, det krävs inga särskilt höga betyg.
    Och ja, jag står för min uppfattning att många går den utan att ha vettiga grundkunskaper i exempelvis svenska språket.
    Och ja, jag står för att jag tror att många väljer den för att de inte kommer in på någon annan utbildning.

    Det är mina åsikter, som jag har. Vill du att jag ska ändra på dom så får du gärna komma med det du bad mig om, nämligen fakta och källhänvisningar som berättar att verkligheten ser ut på ett annat sätt än jag tror.

  123. Monika – jag är inte skeptisk mot att de som gått utbildningen är kompetenta generellt. Däremot ser jag det inte som en GARANTI att de är det. En viss skillnad.

  124. Mymlan

    Vi har statistik som visar förstahandsvalet hos våra studenter … men jag har det tyvärr inte tillgängligt. Och nu är det ju juluppehåll …

    Ja, men det är en lätt utbildning att komma in på därför att det finns många platser … Det betyder inte att den är enkel

    Ja, det finns de som inte har tillräckliga språkkunskaper, men de flesta har …

    Under tio års tid har jag frågat studenterna varför de blir lärare och det är kanske en i varje grupp som egentligen inte varför. För övrigt vet de flesta mycket väl varför och kan också svara på det.

    Det kanske inte räcker med dessa upplysningar från en som jobbar med lärarutbildning för att du skall kunna se det lite annorlunda.

    Dina åsikter har du alltid rätt att ha, men det är inte säkert att de stämmer med verkligheten och det kanske är det en del av oss har försökt att få fram.

    Nej, men det finns ingen garant att 100% blir det på vilken utbildning det än handlar om…

  125. Det är en bråkdel som svarar att de sökt sig till en annan utbildning och de som *ramlat in* brukar söka sig bort ganska snabbt. Men det finns dom som ramlar in som också fastnar därför att de blir positivt överraskade…

    Nej, nu besöker jag inte din sida på ett tag. Kan ju inte låta bli att svara juuh…

  126. Att utbildningen är enkel att komma in på betyder såklart inte att den är enkel att genomföra. Nej. Men det betyder att förkunskaperna hos de som går den kanske är lägre än de som går andra utbildningar?
    Och att det är ett förstahandsval kan ju också bero på att många redan i förväg vet att de ändå inte kommer in på någon annan utbildning.

    Det betyder dock inte att jag inte tror att många söker sig till yrket för att de verkligen vill bli lärare.

    (men jag har själv hört personer säga att de vill bli lärare för att dom ”tycker om barn”, och det vette fan om det känns så bra. klart man bör tycka om barn om man ska jobba med barn, men det bör kanske inte vara det primära om man ska undervisa?)

  127. Man får andra svar av dem som nyss börjat än dem som gått några terminer. Att de svarar så, beror ofta på att de tror att det förväntas av dem att svara så. Men detta förändras … och är inte det av betydelse att ju längre någon går på lärarutbildningen, desto mer handlar det om professionen.

    Jag har träffat nybörjarna och träffar sen några år tillbaka studenter efter tre terminer samt också i slutskedet eftersom jag handleder och examinerar examensarbeten.

    En som inte är eller blir intresserad klarar inte av denna långa utbildning med allt vad den innebär.

    När man utvärderar en utbildning och en grupp studenter kan man ju inte utgå från ett fåtal utan majoriteten … men det har blivit mycket vanligt att man bedömer något efter ett fåtal, de mest negativa. För det skulle ju rasera hela bilden om det kom fram att det kanske är 10% som är missnöjda och kritiska.

    Sen är det inte konstigt att lärarstudenter är kritiska. De skall ju bli lärare och använder oss som bollplank. De utvecklar sin egen läraridentitet på det sättet, ser oss som bra eller dåliga förebilder. De köper inte bara allt rakt upp och ner. Utmärkt, enligt min uppfattning. Men det kan ju också få dem utanför att tro att det är något fel med utbildningen.

    Klart att de granskar oss lärare och undervisningen och har synpunkter. Attans vore väl det annars.

  128. Men att förkunskaperna är lägre hos en del är av mindre betydelse om resultatet blir detsamma i slutändan, dvs. när de tar sin examen.

    Vi sänker inte kraven på LHS. Vi har snarare höjt dem väsentligt sen den nya lärarutbildningen startade år 2001.

    Men visst finns det exempel som visar på motsatsen! Var gör det inte det?

    Nu får vi se hur det blir när universitetet tar över ansvaret och vi kommer ingå som en del där. Spännande kommer det onekligen bli! Om inte annat för att se om bilden kommer att förändras!

  129. ”Och ja, jag står för min uppfattning att många går den utan att ha vettiga grundkunskaper i exempelvis svenska språket”.

    Efter att ha korrekturläst kanske 40 rapporter skrivna av lärarstudenter och kanske 10 skrivna av studenter som läser till civilekonom, civilingenjör, biolog, jurist, m.m så tycker jag att lärare överlag har bättre språk. Det finns dessutom knappast så många utbildningar som lägger samma vikt vid språket som lärarutbildningen gör.

    ”CH – beträffande just den meningen som du hakade upp dig på istället för att sätta in den i sammanhanget – ja det är så att lärarutbildningen är en av de lättaste att komma in på, det krävs inga särskilt höga betyg ja det är så att lärarutbildningen är en av de lättaste att komma in på, det krävs inga särskilt höga betyg -> Senare post:
    Men det betyder att förkunskaperna hos de som går den kanske är lägre än de som går andra utbildningar?
    Och att det är ett förstahandsval kan ju också bero på att många redan i förväg vet att de ändå inte kommer in på någon annan utbildning.”

    Nu får du ge dig med bortförklaringar. ”Meningen” som jag hakar upp mig på är ingen mening utan ett stycke, där stycket före pratar om att läkarstudenter är duktiga på att tillgodogöra sig kunskap. Så även om jag sätter in Stycket i föregående sammanhang, så går det inte att nå en annan slutsats än att du tycker att lärarutbildningen är för dem som blivit över och för dem som inte kom in någon annanstans, vilket jag menar ger en orättvis bild av lärarstudenter.

    Allt beror ju på vilka program man jämför med. Om man jämför civilekonomprogrammet i Umeås (ht 2005) lägsta jämförelsetal med lärarprogrammets i Umeås matematik och lärande i grundskolan, så ser man att lärarprogrammets lägsta BG är 5.20 enheter högre.
    Å andra sidan var lärarprogrammets estetiska kommunikation 0.6 enheter lägre en civilekonomprogrammet, estetisk kommunikation var emellertid den inriktning som hade den längsta intagningspoängen av alla inriktningar inom lärarprogrammet. Estetisk kommunikation var också den enda som hade lägre BG än civilekonomprogrammet.
    Och med bara en snabb jämförelse så kan man också konstatera att t.ex. flera ingenjörsutbildningar har lägre intagningssnitt än flera lärarutbildningar. Betyder det att lärarstudenterna har högre förkunskaper än de flesta ekonomer? Nej, en sådan jämförelse går absolut inte att göra så lättvindligt, men din tes håller inte iaf.

    ”Det är mina åsikter, som jag har. Vill du att jag ska ändra på dom så får du gärna komma med det du bad mig om, nämligen fakta och källhänvisningar som berättar att verkligheten ser ut på ett annat sätt än jag tror”.

    Jag tycker att det är konstigt att jag ska behöva backa mina påståenden med fakta och hänvisningar, men inte du. Vart kommer din kunskap ifrån? Men visst, här är antagningen som jag snabbt tittade på: http://www.vhs.se/templates/Page.aspx?id=1447

  130. …har lägre intagningssnitt … har lägre BG, ska det givetvis stå. Jag börjar bli väldigt trött nu. :)

    Frid
    /A

  131. Detta är en högst generande läsning. CH sågar så blodet stänker och Mymlan försöker med alla medel att komma undan med krystade bortförklaringar och ”jag är trött”.

    Deep kallade ett av sina blogginlägg för ”åsiktsförklaring” och det var antagligen sannare än vad han själv förstod. Mymlan kanske fortsättningsvis skulle kalla sina inlägg för detsamma i stället för att ge sken av att ha tillgodosett sig statistik och relevant fakta.

    Herregud, min skapare.

  132. Men liljeros – jag behöver väl inte använda ordet åsiktsförklaring? Jag har gjort klart att det är mina personliga åsikter det handlar om. Men det kanske du missat?

  133. Pingback: mymlan om lärarutbildningen « the real mymlan

  134. Pingback: En film och skolans läroplaner : iNorden

  135. Pingback: från det ena till det andra « the real mymlan

  136. Fint och engagerat ovan i Från det ena till det andra.
    Ser att mitt bidrag till iNorden En film… hittat till comments hos Mymlan.
    - Det gillar vi skarpt på Kistalight.
    Maciej Zaremba reportage i DN är den typen av reportage man skulle vilja se mer av både i tidningar, radio, tv och varför inte på bloggen.
    Där finns humor…humor, reflektion och analys och ett väl tilltaget utrymme för en vaken skribent med stor integritet som kan lyfta fram det absurda när som i det här fallet Queer-teorier missbrukas.
    - Kunde också ha varit marxistisk teori på 60 och i början av 70-talet.
    Svårt dock att inte skratta när man läser reportaget.

  137. @CH#109: Jag har sex och ett halvt års universitetsutbildning. Jag har två examina. Jag har mindre betalt än lärare. Och jag är företagare. Dvs. mina pengar ger andra jobb.

    Du snackar en massa bs.

  138. Pingback: den svenska skolan « the real mymlan

Kommentarer inaktiverade.