rätten att ha en åsikt
Jag anser att alla har rätt att ha en åsikt. Och rätt att uttala den.
Jag är inte en traumatiserad prostituerad lärare som inte kan få barn. Trots det anser jag mig ha rätt att ha åsikter om skolan, om prostitution, om traumatiska barndomar och om barnlöshet.
(Fast just när det gäller prostituerade så verkar det som om de inte heller får ha åsikter om sitt eget yrke. Då omyndigförklaras de direkt. Jävligt märkligt)
Precis som att Monika Ringborg (och andra som inte har några barn) har rätt att ha åsikter om föräldraskap fast hon inte har barn. Faktiskt.
Rätten till en åsikt är en sak. Förmågan att försvara sin åsikt en annan. Ibland kan egna erfarenheter sopa banan med motståndaren. Ibland kan de faktiskt göra precis tvärtom. Vara en last i en seriös debatt.
Hur än det är – jag tycker det är jävligt roligt att folk trivs här, och diskuterar, och att diskussionerna lever sitt eget liv utan mig. Fortsätt så! Jag vill ha högt i tak här. Ni som har svårt med det kanske ska vara någon annanstans. Ni som gillar det – känn er riktigt välkomna!
Andra bloggar om: diskussion, debatt, åsikt, demokrati, erfarenhet, barnlöshet, prostitution, lärare, skolan, rättigheter
Svårt med vadå?
Svårt med att jag försöker ha högt i tak. Framgick inte det?
Nej.
“Jag vill ha högt i tak här. Ni som har svårt med det kanske ska vara någon annanstans. ”
Så skrev jag. Tycker det är rätt klart.
Okej. Då är det klart som korvspad. Hej hopp i lingonskogen.
Och du är munter ikväll minsann.
Som en gök. Kaffegök. Koko.
Du har så rätt och det här var en av de första bitarna jag tyckte så bra om hos dig!
Himmel! Tänkte läsa förra inlägget om barn men insåg att jag inte skulle ha en chans att hinna med kommentarerna. Vilken respons.
Högt i tak känns bra. Det finns ju andra ställen som inte klarar det ;-)
Nina – ja jag minns det!
Susanne – jo det är många som inte fixar takhöjd. Själv känner jag mig lätt kvävd och får ångestattacker om taket är för nära mitt huvud…
Jag håller med.
Jag håller inte alls med om allt du skriver men det är klart du ska få skriva det ändå.
När man har en blogg så får man en massa sån skit. Min blogg har varit väldigt kontroversiell under vissa stunder och jag kan inte ens räkna de kommentarer jag fått från folk som tycker att jag ska hålla käft.
Vissa skriver saker i stil med ”Du borde inte få skriva sånt där” och ”Du borde inte få säga högt vad du tycker” eller ‘’sånna som du borde inte få skriva på nätet” osv. Som om yttrandefriheten är ett koncept som bara totalt flugit över deras huvuden för att DE inte håller med.
När jag sen påpekar att jag kan säga vad JAG vill på MIN blogg (inom lagens ramar) så blir de jätteprovocerade och vet nästan inte vart de ska ta vägen med sin frustration.
På samma sätt som jag har rätt att välja vad som ska finnas där, det är därför jag tex inte släpper igenom kommentarer från män som är emot fri abort, eller länkar om nazipropaganda eller sådant som jag inte vill ha något att göra med alls.
Men då brukar de gnälla om det också. Många människor verkar älska att reta sig på andras bloggar.
Liksom…om de inte håller med kan de ju starta en egen blogg, tycker man.
……… undrar hur många traumatiserade prostituerade lärare det finns…….
;)
PS: Ja, jag fattar att det säkert finns några!
Tack mymlan för erkännandet…
Det svåraste som finns är väl att inse att man inte har rätt… och då kan det bli lågt i tak. Men då sker heller ingen utveckling av tänkandet….
Och man kan stå för sina egna åsikter även om hela världen anser annorlunda…
Man behöver inte alltid gå med i flocken även om man tillhör den.
*skrattar*
deeped – informera oss invigda: vad är så roligt?
Dubbelmoral är alltid roligt.
Och vem är dubbel?
Inte du. Men andra.
Det är välgörande att ta del av inlägg och kommentarer här…
Eftersom ett ämne som “har rätt till att få eller skaffa barn” ligger så nära våra grundlägggande värderingar är de sannerligen svåra att diskutera i termer av “rätt” eller “fel”.
För egen del kan jag gå igång på inlägg där jag för ett ögonblick kan tänka – “shit pommesfrites, en sån jävla vildhjärna…”
Då är jag mycket glad att jag sansar mig…faller tillbaka och funderar vidare på egen hand.
Rädslan att bli genuint missförstådd, såra andra och framstå saom messerschit tar över och jag håller mig tillbaka. Det skrivna ordet kommunicerar väl c:a 10% av det vi vill ha sagt?
Men som sagt – det är förunderliga debatter och diskussioner…
Jo, den som i spegeln ser andra, ser egentligen sig själv …. på tal om dubbelmoral…
Måste man kunna belägga sina åsikter, eller får man ha precis vilka åsikter man vill utan att kunna belägga dem?
För mig är det en fråga om att kunna få med andra i det jag vill säga. Vill jag tycka att jorden är en platt plätt täckt med äppelmos så får jag det såklart. Men jag får ingen med mig och kan inte förändra något om jag inte kan argumentera för att det faktiskt är så.
Många av mina elever tycker att “invandrare är dumma i huvudet” eller att “bögar är äckliga”. Jag vill tro att jag genom att argumentera med dem i a f sår ett frö till ett sätt att tänka som kräver eftertanke,,,
Lärarinnan – man är fri att ha en åsikt utan att kunna argumentera för den. Men då kanske man gör bäst i att hålla dem för sig själv?
För mig behöver det inte alls handla om att övertyga andra. Det kan lika gärna vara så att jag tycker det är intressant att få andras syn på saker för att pröva mina egna åsikter och värderingar. Och för att bättre förstå min omvärld.
@Ringborg. Du har putsat din spegel eller?
Ja absolut … har inte du?
Hon har väl inte sagt nåt dubbelmoraliskt? I sånt fall var?
Om du menar mig (eftersom jag var precis före där) så ser jag inte dubbelmoralen i att förbjuda nazistpropaganda. Det är liksom olagligt ändå.
Vad kul det är när människor vågar vara raka och klara, istället för mumlande och antydande.
@mia: jag har prövat det också men då verkar ingen förstå ändå…
”Inte du. Men andra” är inte så glasklart.
Du kan ju alltid skriva anonymt om du inte törs stå för det med ditt nick.
mymlan det är bara en sak du lärt. Du fick mig faktiskt att mogna…lugna ner mig lite :-)
Och jag hade fel i så mycket där på 35an….ojoj…men det viktiga är väl att man lär och kan ta till sig hoppas jag.
Allt är inte svart eller vitt…man ska aldrig säga aldrig…man behöver inte dela andras åsikter eller älska allt hos en annan människa. Man kan respektera dem och/eller tycka om dem ändå.
Tänk så bra du gjorde mig *ler* Alltså jag menar det!
@Mia: nu var du rolig *garvar* Jag skriver om att Sverige är en polisstat, jag försvarar frivillig prostitution och menar att termen pedofili används felaktigt. Att jag inte skulle våga säga vem jag tycker är dubbelmoralisk är onekligen roande. Nej vet du: det är snarare en sorts retorisk del – de flesta börjar därmed att fundera “har jag varit det”.
Nina – tack. Du har ju sagt det förr. Men det känns fint, att man kan få folk att tänka. :) Att det faktiskt funkar ibland.
Och jag höll på att säga
att man behöver inte ha en åsikt
för att tycka någonting.
Jag känner mig välkommen.
;)
deeped – Sådant låter inte speciellt kontroversiellt i mina öron, utan mer rätt standard i bloggsfären.
Att alla är hycklare är ungefär lika mycket allmän fakta som att alla har fördomar. Problemet för mig blir när någon pekar finger utan att förklara sig, för det får dem att låta väldigt skenheliga.
Men du skriver sådant bara för att reta folk kan man ju lätt lägga dig i Marilyn-Manson-facket och ignorera, så finns det inget problem.
@Mia. Är du syrra med Heaven? Standard? Johejdu… gulligt visserligen av dig att tro att jag inte tycker det jag skriver men du har fel.
och du har gått över till vaniljbloggandet ser jag, Mia.