om att brinna
Läser om Markus som lämnade Pingströrelsen.
Och jävlar vad jag känner igen mig, förutom att min resa gick snabbare än hans. Mitt tungotal och predikande pågick mest i låg -och mellanstadiet. Därmed också större delen av det som skulle kunnat tolkas som mobbning om jag varit mottaglig. Men just det. I Bibeln står ju att man ska bli hånad och förföljd, så jag svalde det. Och gick med huvudet högt, eftersom jag hade ett viktigt uppdrag åt Gud själv.
Jag var också brinnande. En gång syntes tungor av eld på mitt huvud. Åtminstone enligt nån storfräsarpastor med profetisk gåva. Han sa att jag skulle uträtta storverk för Gud. På ett sätt kanske han hade rätt.
Vad jag kan säga är i varje fall att även om jag lämnade kyrkan redan som femtonåring och således har levt längre utanför än i den, så har den präglat mig på sätt som sitter i.
Mer om det har jag skrivit här, här, och här.
Andra bloggare kommenterar samma artikel.
Andra bloggar om: pingströrelsen, brinna, svenska dagbladet, markus, tungotal, mobbning, eld, barndom
Du uträttar storverk. Som mamma, som journalist, som bloggare. Jag tror inte på Gud. Jag tror på människor.
Susanne har det bra: jag tror varken på gud eller människor :)
Jag vet inte hur det är att vara kristen :)
(inte ens någon annan religion)
Jag vet inte hur det är att vara kristen :)
(inte ens någon annan religion)
harri gör antingen en djup filosofisk tanke… eller så… fan vet… :)
Hej Mymlan!
Jag har hittat dig via en gemensam bloggbekant: Tomas. Jag har liknande erfareheter som både dig och Markus, och har delvis talat om dem i en radiointervju som finns på nätet:
Programmet heter Egocentrum (Vega, Finland), adressen till hemsidan är: http://svenska.yle.fi/vega/program/index.php?id=59
Leta efter intervjun med Annika från 3.11 (längst ner på sidan) så kan du lyssna på en ljudfil med hjälp av Real-player.
Gott Nytt År, önskar jag dig och alla dina läsare!
Hej!
Troligtvis var killen i SvD artikel: “Att lämna tron var en befrielse” en sk. falsk omvändelse. Dvs. han var aldrig frälst…
Man blir en kristen av att gå i kyrkan lika mycket som man skulle bli en hamburgare av att gå till Mc Donalds.
Tragiskt fall!
Rekommenderar att kolla in http://www.wayofthemaster.com
Mvh Rikard
Falsk omvändelse? Aldrig frälst?
Det kan väl ingen annan än han själv och möjligen Gud avgöra.
Sen är det väl inte kyrkgåendet i sig som gjorde honom kristen, inte enligt artikeln heller…
*skrattar* Rikard, Rikard. Jamensjälvklart är det ju så att när man en gång börjat att tro så går det inte att sluta ja jösses… *garvar rått* Sicken snubbe…
Jag fick exakt samma kommentar av Rikard. Faktiskt exakt ordagrant samma kommentar faktiskt. Blev förbannad men nu inser jag ju att denna människa inte går att ta på allvar, eftersom han tydligen bara kopierar samma kommentar till alla som bloggat om artiklen.
Spero – Rikars spammar. Jag orkar inte bli förbannad, tycker mer det är tråkigt att han inte vill fortsätta diskutera.
Sant. Man undrar, why does he bother, kommentera menar jag. :).
Well. Kolla hans länk så är det ganska uppenbart. Han försöker sprida något slags budskap…
Vanligt bland såna där nyfrälsta: man går in – förklarar att folk inte är riktigt frälsta, lämnar en bok (eller en länk till en äcklig redneck framgångsteologisk sajt) och försvinner. För det är farligt att diskutera – då kan “tvivelsdemonerna” komma åt en. Bäst att bara vara bland såna som tycker som en själv. *blir illamående*
Till Rikard.
Vem avgör om jag har varit frälst? (gud kanske du direkt säger). Jag själv? Andra? Om jag under flera år har sagt att jag var frälst och många i min omgivning skull nog också dela denna uppfattning. Har jag då fel? Du får gärna fråga pastorn i Boråspingst om han anser att jag har varit frälst. Du kan även fråga min storebror (har ej samma efternamn). Bygga gärna argument på fakta än antaganden.
Om jag skulle använda ditt argument kan jag säga följande: De som har varit ateister har aldrig varit verkliga ateister. Dessa människor är tragiska. De har aldrig förstått ateistiska argument. De trodde att de var ateister, men inte var det i hjärtat. Falsk omvändelse. Falska ateister. De var religiösa i sitt hjärta men hade en ateistisk bekännelse. Man kan sedan förkasta alla vittnesbörd från människor som påstår sig ha varit ateister innan de blev religiösa. C S Lewis och Krister Renard var aldrig ateister. De ljuger och är falska. De var religiös hela tiden. De förstod det dock inte. Om du inte accepterar denna syn på Lewis så får du även förkasta din syn på religiösa som lämnar tron. Människor kan lämna uppfattning A och sedan har uppfattning B. Sedan vilket håll det är spelar ingen roll.