Jag blir så jäkla förbannad ibland, när vuxna människor försöker trycka ner barn sådär bara i största allmänhet.

Som den kvinna som idag utan anledning tog chansen att säga till min dotter att “Komma ner på jorden, istället för att sväva däruppe ovanför alla andra som var så långt därnere.”

Men herrejävlar. Inget gör mitt mammahjärta så glatt som de stunder när min dotter svävar. Låt henne sväva för sjuttsiken. Låt henne vara glad, låt henne dansa och hoppa och tjoa. Sådant ska uppmuntras, inte stävjas.

När min dotter undrade vad kvinnan menade och försvarade sina skutt och glädjeyttringar blev hon dessutom kallad “uppkäftig”.

Go bumpen, go! Stäng inte in ditt guldhjärta.

En del sorts tanter ska man vara uppkäftig emot, annars kommer man inte långt här i livet.

Andra bloggar om: , , , ,