in progress
Fast det känns som om jag står och stampar på ett och samma ställe så händer det ju faktiskt saker. Livet förändras. Saker sker. Utveckling.
Har startat firma. Bara en sån sak. Har tänkt tanken i så många år men aldrig kommit till skott, det har verkat så krångligt. Men så när jag började få förfrågningar om att föreläsa tänkte jag att jag måste fan göra det. Enklare fakturering och mer seriöst kanske. Sen gick det i en rasande fart, och jag har redan en pärm som inte är full men ändå innehåller alldeles för många papper för att vara för en firma som bara startat men ännu inte bedrivit någon vidare verksamhet. Fast jag har en faktura att skriva och senast idag bokades ännu en föreläsning. Det är inte som att jag ser fram emot nästa års deklaration, det gör jag inte.
Barnen blir äldre. Nästa vecka fyller Hamlet sjutton. Sjutton liksom. Han är snart ett huvud längre än mig och klarar sig själv. Helt och hållet. När jag var i Stockholm och Göteborg gjorde han det. Tänk, jag är inte längre den där inlåsta fastbundna småbarnsmamman som aldrig tar mig nånstans. Det är också utveckling.
(fast häromnatten kom lille e och ville sova i min säng, när jag precis stått och funderat på om det kanske aldrig skulle hända igen…)
Nytt jobb efter semestern. Känns riktigt bra. Bara lite långsamt och jobbigt att stå ut till dess.
Så nej. Jag kanske inte står och stampar. Förutom på en punkt. Jag saknar någon att dela med.
All lycka till ditt insteg i företagarvärlden. Där finns ooootroligt mycket att upptäcka och många erfarenheter att gå igenom – på alla sätt. Kanske framförallt det som handlar om bokföring och kontakter med Skatteverket.
Jag har precis avslutat och levererat mitt första verksamhetsår till skatteverket. Hela sista veckan gick jag runt och tänkte: “Var det inte mer än så här? Men alla säger ju … och begär uppskov och … jag måste ha missat något. Jag har gjort ett misstag och sen kommer de hämtar mig och låser in mig och tar allt istället. Men nä, allt verkar stämma, jag har räknat både framlänges och baklänges … Vad har jag gjort för fel! Det måste vara mer än så här.” Å andra sidan så är det bara jag. Inget lager, inga produktionskostnader, inget krångligt.
@Niclas: Men så är det ju för mig också. Bara jag, inga direkta kostnader, inget extra. Men jag kan ju fan knappt deklarera vanligt fast jag bara behöver kryssa… :)
Tips för ingrottning:
http://www.soloforetagaren.se/index.php
Du får ju mer själv om du inte delar det :P´
delad glädje är dubbel glädje, det är faktiskt sant, och det kommer när man minst av allt anar det =)
Lycka till. Tänk på att det finns andra som är jättebra på det där med redovisning och deklaration. Det är också tjänster som kan vara värda att köpa.
Lycka till med det nya jobbet och firman! Verkar som om saker och ting faller på plats :)
Jag har gått och tänkt starta företag i typ…tre år nu, men fortfarande inte fått ändan ur. Tror hela tiden att det är sååå svårt. Och så går alla och bara startar firma bara så där.
Säger också lycka till! Låter grymt spännande att hålla en massa föreläsningar.
@Kurry: fast att säga att jag håller en “massa” föreläsningar är att överdriva en smula… :)
@alla: tack för lycka till. Egentligen är det väl inte så stora förändringar, men ändå. Jag försöker glädjas åt det lilla.
Själv sitter jag och tittar på att skapa ett holdingbolag. Och blir mest snurrig i bollen av alla turer…
@deeped: du som sagt att du aldrig ska starta nåt eget öht? Vadan detta?
Wow, vad spännande, lycka till! Och grattis till bokföringen, det kommer bli urkul ;)
Grattis till Hamlet också! Fast 17 känns ju inte så märkvärdigt, det är bara en onödig anhalt på väg till 18… Det enda det medför är att såväl man själv som föräldrar går och undrar vart tiden tog vägen. Och så våndas man över det extra ansvar som föräldrarna är jätteglada att de kan låta en ta när man sedan blir myndig :)
//17½-åring