Etiketter
bisonblog, blått, feminism, humor, könskvotering, killar, komiker, leva som man lär, nour, rosa, tjejer, vara jämställd
Det är inte varje dag jag kastar mig in i jämställdhetsdebatten.
Delvis kanske för att man måste välja sina strider, och det är ganska sällan jag på allvar går igång när det gäller jämställdhetsfrågor.
Inte för att jag inte bryr mig. Självklart gör jag det. Jag tror på alla människors lika värde, och jag tror på att män och kvinnor ska ha rätt till samma villkor i livet, både privat och i arbetslivet. Givet utifrån sina egna förutsättningar.
Men för att slänga sig in i en debatt bör man ha något att säga. Kanske en tes. Framförallt måste man kunna ta ställning. Och jag har ännu inte hittat den ultimata lösningen. Eller; jag har svårt att kombinera min extremliberala värdegrund med den tvingande lagstiftning (könskvotering, delad föräldraledighet och så vidare…) som i vissa fall skulle skynda på utvecklingen och våra attityder kring jämställdhet. Jag hittar inte riktigt den där gyllene medelvägen.
För en tid sedan skrev jag ändå ett inlägg om jämställdhet, det finns att läsa här.
Nu ska jag lägga mig någonstans mellan det Annika säger i det inlägget om kvinnors eget ansvar och det jag svarar om de strukturer som finns och är svåra att bryta sig igenom.
Jag tror nämligen att det bakom varje liten framgång för jämställdhet, eller vilken kamp som än bedrivits i mänsklighetens historia när det gäller att förändra attityder, så finns det väldigt många människor som kämpat, slagit huvudet i väggen, blivit missförstådda och utfrysta, dumförklarade och ibland faktiskt ihjälslagna för att de trott på sin sak, för att de trott så starkt på den att de vägrat anpassa sig till för stunden rådande normer.
Så visst har vi eget ansvar. Vi kvinnor, men också männen. Som individer har vi alla ansvar för vilken sorts samhälle vi vill leva i, och det allra bästa sättet tror jag någonstans är att leva som man lär. Uttrycket ”gräv där du står” känns inte klockrent men jag tror att ni förstår vad jag menar.
Jag försöker leva jämställdhet. Så gott jag kan. Och trots att den rådande normen i Sverige idag är att man såklart ska vara och leva jämställt, trots att det skrivs spaltkilometer om jämställdhet och trots att alla tycker att män och kvinnor ska ha samma löner och trots att folk såklart ifrågasätter varför tjejer ska ha rosa och killar blått så är det i praktiken väldigt vanligt med gamla cementerade fördomar mot kvinnor, och mot män också för den delen.
Det är fan inte lätt. Framförallt är ju allt ett samspel med andra människor och som sagt – man får stångas mot oförstånd och förklara de enklaste saker för vissa. Man orkar inte alltid det.
Ibland går det hela till överdrift, som när Fredrik Wass i sin rädsla för att uppfattas som ickejämställd eller ännu värre – kanske en mansgris, mer eller mindre avkönar sig själv för att inte göra fel. Här ska väl sägas att jag inte alls egentligen vet hur Fredrik lever, men det intryck jag får när jag läser hans bloggar är att han är fullkomligt livrädd för att inte vara tillräckligt jämställd. Och trots att han anstränger sig allt han kan känner han behov av att försvara sig för att han är man.
Jag kanske gick till överdrift när mina barn var små och jag såklart skulle fostra dem till jämställda små människor och inte säga att dottern var söt och pojkarna duktiga. Första leksaken jag köpte till min äldste son var en docka.
När den yngre sonen ville ärva storasysters klänningar, spara ut håret och ha pippilotter och flätor fick han det såklart. I vår familj var det ingen som skulle få för sig att säga att bara flickor har klänning eller att pojkar kanske inte ska måla naglarna. Minns när han hett önskade sig en Barbie, men hon skulle inte vara blond utan brunett. Klart han fick en.
Dagispersonalen hade allvarliga snack med mig. Det var inte bra att han kom till dagis i klänning. De andra barnens föräldrar (!) kommenterade och var inte helt snälla. Notera: barnens föräldrar. Inte de andra barnen. Så små barn som dagisbarn bryr sig inte. De är ännu fria i tanken och reflekterar inte särskilt över vilken frisyr eller vilka kläder kompisarna har. Möjligen att dom tyckte att han var lite cool…
Jag blev, naiv som jag är, väldigt häpen över folks reaktioner, eftersom jag trodde att Sverige var ett jämställt land här vi hade enorma kunskaper i hur vi redan när barnen är bebisar pratar med olika röster beroende på om barnet är en pojke eller flicka, och att vi såklart eftersom vi ju vill leva jämställt också försöker leva enligt det vi tror på och bryta sådana mönster vi faktiskt känner till.
Jag har förstått att de flesta inte vill det.
Eller kanske snarare: De vågar inte. De orkar inte. För samtidigt som det är lätt att i ord följa strömmen är det svårt att i handling bryta den. Om ni förstår.
Så hur löser man problemet med att kvinnliga komiker inte anses roliga?
En person som kommenterat inne hos Bisonblog skriver så här:
Orsaken manliga komiker lyckas bra är att män behöver förmågan att vara roliga för att attrahera kvinnor. Orsaken få kvinnliga komiker lyckas bra är att kvinnor inte behöver vara roliga för att attrahera män.
Jag tror att det stämmer ganska bra, utan att ha någon uppfattning om denne kommentators åsikter i övrigt. Vi bär alla med oss medvetna och omedvetna fördomar om könen. (och en del av fördomarna kanske inte bara är fördomar på grund av felaktig information, en del fördomar bekräftas ju faktiskt…)
Men hur löser vi problemen med gamla strukturer och normer som vi inte ens är medvetna om eller tänker på till vardags, när det uppenbarligen är i princip omöjligt att bryta mönster som alla känner till som att flickor ska ha rosa och pojkar blått?
Jag har ingen jävla aning.
Och jag har inte legat med Karin Adelsköld, däremot är jag med i Facebookgruppen med samma namn, för att Karin är en smart person som skriver i en underbar blogg och jag hoppas att jag ska få se henne uppträda någon gång.
Till dess fortsätter jag kämpa. Kämpa mot de fördomar jag har mot både kvinnor och män, samtidigt som jag försöker tänka själv och inte bara tro att det är på ett visst sätt för att det är politiskt korrekt att tro si eller så. Framförallt tror jag på kanske lite mera verkstad när det gäller jämställdheten.
Vi måste prata om den.
Men vi leva den också.
Läs även andra bloggares åsikter om Jämställdhet, Män borde skratta åt oss kvinnor, Karin Adelsköld,
Jag fixade till en ny header idag. Till din ära. Och så skriver jag uteslutande om ditt favoritämne idag. Nämligen snoppar. ;-)
Mina retarderade läsare vill ju läsa sånt.
Tråkigt!
Men imorgon är allt som vanligt igen.
/Klaus
Problemet är ju det där kriget som pågår hela tiden. Ordet feminism bland annat och hur människor tolkar det. När någon nämner struktur eller patriarkat eller liknande fastnar man liksom där och fast man kanske egentligen har samma värdegrund vägrar man låta sig bli ense med något, för att någon inte vill kalla sig feminist, en annan kanske inte har samma politiska ståndpunkt…Minns att du sagt att du t ex inte vill kalla dig feminist för att många som hör det ordet hör det du har att säga genom ett filter. Det ligger något i det.
Något jag är rädd för är att för att jag är förbannat PK och väldigt medveten om kön och fördomar är att det blir för mycket för min dotter. Jag vill inte trycka ner värderingar i halsen på henne, såna som hon kanske inte tar till sig, det kanske blir tvärtom. Jag vill att det ska vara naturligt. Jag vill ju så mycket. Och din fördel när du uppfostrade dina barn var nog att du faktiskt var omedveten om människors fördomar. Det blev mer naturligt för dig.
Sen är det dessa ständiga backlashes hela tiden. De som inte håller med rådande poppisideologier är tysta alltför länge. Sen brister det och blir istället nån löjlig soppa som mynnar ut i ett jäkla könskrig.
Hoppas du förstår mitt svammel. Och tack för länken.
”Till dess fortsätter jag kämpa. Kämpa mot de fördomar jag har mot både kvinnor och män, samtidigt som jag försöker tänka själv och inte bara tro att det är på ett visst sätt för att det är politiskt korrekt att tro si eller så. Framförallt tror jag på kanske lite mera verkstad när det gäller jämställdheten.
Vi måste prata om den.
Men vi leva den också.” – slut citat.
Tja – nog är det så att ”Leva i Frihet !” – är lite åt hållet knepigt i wårt modärna samhälle, tyvärr tyvärr… :cry:
Pingback: Två sidor, två fraktioner, två kön at Deepedition
Här vill jag lägga in en skarp markering. Vad jag sagt är inte att kvinnliga komiker inte är roliga. Vad jag sagt är att de sällan är i samma klass som de bästa männen. Vad som ofta missas är att det finns massor av män som inte är i närheten av samma klass som de bästa männen. Det Nour säger handlar (precis som det Birgitta Olsson sade om utrikespolitik) inte om jämställdhet, det handlar om kvinnors rätt att vara bäst. Överlägsna superkvinnor jämfört med vilka alla män är trista dumma och omoderna. Jämfört med vilka en man aldrig kan vara bättre, max lika bra men givetvis mycket sämre.
Det är tämligen löjligt med en jämställdhetssyn som säger kvinnor kan vara överlägsna män men aldrig sämre än lika bra på någonting.
Hu vad jag känner igen mig i ditt dagisproblem. Inte på dagis i sig kanske, eftersom mina barn gått på ett dagis där föräldrarna uteslutande är så kallade ”hagaindianer” (googla den du *ler*), så rosa, tofsar och klänningar skulle knappt få någon att höja på ögonbrynen.
Däremot i skolan, där min äldste på mindre än ett halvår gick från rosa som favoritfärg till att kalla rosa för tjejfärg. Allt det arbete vi lagt ner på att låta barnen själva skapa sina identiteter utifrån sig själva, istället för utifrån könsstereotyper, gick i stöpet på en kafferast. Det är motvind att bryta sådana mönster.
Pingback: Lilla gumman | Var är brudarna?
@kurry: ”Och din fördel när du uppfostrade dina barn var nog att du faktiskt var omedveten om människors fördomar. ”
Fast omedveten var jag inte. Däremot chockad över att folk så gärna blottade sina fördomar…
@VEB: Det verkar som om du läst en annan artikel än den jag läste av Nour.
@Marcus Fridholm: Min son älskade också rosa, och han har ändrats sen han började skolan, men jag tror nånstans att det de har med sig från de tidigaste åren sitter i och kommer tillbaks när de blir äldre.
Det där fenoment ni pratar om i skiftet från dagis och skola har jag också sett. Jag har noterat att grannpojken, stark rosafanatiker (day-glo rosa har deklarerats ”bäst färg i hela världen” högt till alla som vill lyssna), gick från alla sorters rosa plagg ofta till rosa plagg aldrig i skolan men kanske på helgen på mindre än en månad när han började skolan.
Det var lite trist att se, jag menar, hur kan man ge upp day-glo rosa? ;)
Apropå att rosaälskande pojkar byter favoritfärg efter några dagar i skolan: Mina söner bär än så länge rosa på skolan (en i 6-års och en i ettan). Båda två har rejält med skinn på näsan. Men minstingen är tuffast och är den som har rosa som favoritfärg. Han blev retad på förskolan en dag för att han hade en ”tjejtröja” men då drog han ner brallorna och visade snoppen ”Jag har snopp, jag är kille, det är min tröja alltså är det en killtröja”. Ja va skulle de retandes barnen säga, grym logik. Jag hoppas att han skall få fortsätta vara den han är gilla det han gillar utan påtryckningar från andra men jag hoppas han slipper slita ner byxorna igen.
Största killen hade en period på förskolan där en retade honom för ett par vinröda brallor som det var sytt ett 2 cm stor hjärta uppe vid linningen på. Han hade valt byxorna själv på affären när han var 4 år och han älskade dem. En dag ville han aldrig ha dem mer. Vi pratade om det, han använde dem på helgerna men en dag sa han att han ville ha dem till förskolan igen. han tuffade till sig och talade om för den retandes killen att hjärtan stod för kärlek och han visste minsann att killar oxå kan tycka om. Så det så!
Ibland älskar jag mina gullungar lite extra mycket!
Apropå att vuxna reagear men inte barn så kom Herman som Hermania (alldeles självvalt på affären, ”Hemmi vara sessa, fin krona”) på en maskerad. Inget av barnen reagerade p åatt han vr prinsessa, man får ju vara vad man vill när man klär ut sig. Men några föräldrar undrade om jag inte hade 2 pojkar. Men ingen reagerade och undrade över tjejen som klätt ut sig till Indianhövding.
Igår råkade vi oxå ut för inskränkta vuxna på Frasse.
Pingback: kajen
Pingback: Japan-Jens och Varierande » Blog Archive » Är alla kvinnor automatiskt attraktiva? Attraheras inte män av roliga kvinnor?
Det finns inget roligare än att höra feminister prata om mångfald. Först säger de att det är så trist när pojkar skall ha blått. Sedan säger de ALLA pojkar skall ha rosa och går runt och gratulerar sig själva för att deras pojke minsann klär sig i rosa. Det förstår ju alla, 100% pojkar i blå = killfärg = dåligt. Lika många pojkar med enbart rosa = tjejfärg = bra. Först är man sur över att allt är så lika, sedan är man glad över att allt är precis lika. Feministisk konsekvens är att ändra sig hela tiden och inte stå för en enda åsikt.
@VEB: Vem har sagt att alla killar ska ha rosa? Är det inte snarare så att det är precis tvärtom, att en kille ska få ha rosa om han vill utan att bli ifrågasatt och retad?
Min dotter har haft både rosa och blå perioder, ett tag ville sonen ha bara svart och se ut som spindelmannen, sen ville dottern vara hip-hopare och grejen är väl att man ser till individen och inte till könet.
För övrigt så har du nog inte läst på ordentligt. Jag är inte feminist. Däremot tror jag på alla människors lika värde oavsett kön. Jag tror på individen. Men i din värld är allt svart eller vitt eller?
”@VEB: Vem har sagt att alla killar ska ha rosa?”
Ämnet jag studerar inkluderar att man lär sig läsa underförstådda budskap via den vetenskapliga metoden.
Följ feministiska debatter och räkna hur många gånger de uttalar positiva konnotationer för att pojkar bär rosa, räkna sedan hur många gånger de positivt konnoterar att pojkar bär NÅGON annan färg.
Dra sedan slutsatser om hur neutrala de klarar att vara. De tror sig vara neutrala men deras resultat (förutsättningen för stoltheten) visar ju med all statistiskt tydlighet de inte är det.
Jag har följt massor av debatter feminister haft om barnkläder. I de överlägset flesta fall så slutar det på samma sätt med feminister som är stolta över att deras pojke är klädd i just rosa (det är ingen annan färg som får den statusen). Det finns ganska många färger att välja mellan men nästan alla pojkar uppfostrade av genusmedvetna feminister ”väljer” rosa.
När pojkarna ”väljer” blått är det dåliga strukturer för att nästan alla ickefeministiska gör det men när nästan alla pojkar feministiskt tränade väljer rosa blir det såklart inte alls samma klagomål på bristen på mångfald eller hur?
”Är det inte snarare så att det är precis tvärtom, att en kille ska få ha rosa om han vill utan att bli ifrågasatt och retad?”
Jo just det, det är så där det brukar se ut. Det är inte att killar skall få ha vilken färg de vill utan att bli ifrågasatta och retade som är förändringen (dvs att genuspedagogik skall avskaffa att barn retas, vilket innebar det var vanlig pedagogik). Det är att killar skall få ha rosa utan att bli ifrågasatta och retade som är förändringen. Pojkar som bär rosa får approval från vissa föräldrar, de blir stolta då, inte annars. Annars blir reaktionen från föräldrarna så ”neutral” som följande citat visar
”Det var lite trist att se, jag menar, hur kan man ge upp day-glo rosa?”
”Allt det arbete vi lagt ner på att låta barnen själva skapa sina identiteter utifrån sig själva”
”Min son älskade också rosa”
Allas söner som fått ”individuell” uppfostran av feminister verkar älska rosa. Visst är det konstigt att föräldrar som tycker det är trist med pojkar som inte bär rosa ofta får sina pojkar att bära rosa? Barn är unga, de är inte korkade.
”sen ville dottern vara hip-hopare och grejen är väl att man ser till individen och inte till könet.”
Nej grejen är att man tror sig se till individen genom att eftersträva att man inte får det resultat som man anser är att inte se till individen. Exempel:
”Däremot i skolan, där min äldste på mindre än ett halvår gick från rosa som favoritfärg till att kalla rosa för tjejfärg”
Observera att den som skrev detta inte skrev ett ord om vilken färg som dennes äldste valde. När det inte var rosa var det inget viktigt. Vill sonen undvika att skapa besvikelse är vägen lättsynlig.
”För övrigt så har du nog inte läst på ordentligt. Jag är inte feminist.”
Det beror på vilken definition av feminism som används.
”Däremot tror jag på alla människors lika värde oavsett kön.”
Jag med, jag har däremot inget som helst till övers för de som förväxlar lika värde mellan könen mellan att lära pojkar ta efter flickor för att pojkars normala beteende förfärar dem.
”She (Gloria Allred) said, “If there are some boys who catapult baby carriages off the roofs of doll houses, that is just an argument why we need to socialize [to train] boys at an earlier age, perhaps, to be playing with dolls.”
- The War Against Boys
”Jag tror på individen. Men i din värld är allt svart eller vitt eller?”
Nej, däremot är saker vita och svarta ibland och att det finns saker som inte är det är inget som helst argument mot det förstnämnda.
@VEB: Jag vet inte riktigt vad det är du vill ha sagt. Men: Det intressanta är väl att om man lever i ett samhälle där vissa normer råder och man vill bryta de normerna är det väl ganska ointressant att diskutera de som följer normen? Därav pratet om rosa killar. Sedan är det väl inte det rosa i sig som diskuteras, utan omgivningens fördomar mot pojkar i rosa.
Sen säger du att du inte ser någon vits med att pojkar tar efter tjejers beteende. Det är ju just där vi kanske skiljer oss. Om vi inte fostrades in i de normer som finns (där rosagrejen bara är ett exempel som är enkelt att använda för att det är så tydligt) – vad är det då som säger att bärandet av rosa kläder skulle vara normalt beteende för en tjej?
Och jag tycker du svamlar. Jag är precis lika stolt över min son när han klär upp sig i kostym, skjorta och slips eller spindelmannenkläder, så länge han gör det för at han själv vill och inte för att någon annan förväntar sig att han ska göra det.
Precis som jag är stolt som fan över min dotter för at hon går sin egen väg. Och det har inte särskilt mycket med kön att göra.
Jag tror du har helt fel om Fredrik Wass. Jag har aldrig träffat honom men jag tror att det inte alls är utifrån rädsla han skriver som han gör, utan ifrån mod. Att följa opinionen är det är det lättaste som finns, och opinionen straffar ofta män som är så mycket för jämställdhet som FW. Jag tycker att vi ska vara glada för killar som ser orättvisorna och vågar påtala dem. Det är oschysst både mot honom och mot kvinnor att racka ned på honom, för hans sort är tyvärr alltför sällsynt.
@Maria: Rackar jag ner på Fredrik? Då tror jag du har missförstått min poäng. Snarare var det en kort sammanfattning av hur han själv upprepade gånger beskriver det hela i sin egen blogg.
Fast du skriver ”det intryck jag får — är att han är fullkomligt livrädd för att inte vara tillräckligt jämställd”. Det är inte mitt intryck alls. Vi tolkar uppenbarligen olika, men jag kan inte alls se samma sak i hans texter. Eller för den delen ”avkönar sig själv” bara för att han menar att man borde se mer till insidan och inte till vilket kön folk har. Och jag tror inte att han känner att han behöver försvara sig heller, han verkar uppriktigt trött på mansrollen och skriver utifrån det. Min tolkning är att han ser charaderna för vad de är, att han inte köper mansmyten. Det är uppfriskande i den alltjämt framstridande massa av män som gärna ser att allt förblir som det är.
@Maria: Jag tolkar utifrån läsning av hans blogg ”Kajen” under mycket lång tid, inte utifrån det inlägget han skrivit på Bisonblog. (enligt honom själv har jag rätt…)
Ja, jag läser mest Kajen också. Men om han säger att du har rätt och jag fel så har jag väl det. Fel. Tråkigt, jag trodde ändå…
Nåja.
Mymlan, för mig var det här inlägget mycket värre att läsa än alla VEBs kommentarer på bisonblog. Kanske för att det var riktat åt precis rätt håll. Där det kändes som mest. Och det kom från en person som jag respekterar (till skillnad från såna som VEB).
Det är sannerligen inte lätt att navigera rätt i den här världen. Men det är också viktigt att fundera över varför saker och ting blir överdrivet. Därför är jag glad att du skrev som du gjorde, för det fick mig att tänka till. Konsekvenserna vet jag inte riktigt än.
Precis som att jag tar till mig vad du skriver Mymlan, så kommer jag att ta till mig vad ”Maria” skriver.
Och jag är nog inte så livrädd för att uppfattas som för lite jämställd. Däremot är jag livrädd för alla de gratispoäng man får om man som man skriver om dessa frågor. Men Mymlan, du har ju visat att man kan få minuspoäng också. Så därför känns det som att jag kan fortsätta. :)
(shit, jag känner mig som en rättshaveristisk VEB som skriver en så här lång kommentar om en liten grej, men det tog skruv helt enkelt)
@Bisonfredrik: Fast min mening var inte att ge minuspoäng. Bara att försöka nyansera debatten. Det är inte antingen eller, det är fan svårt att ändra på oftast omedvetna mönster. Du hör ju till de som är extremt medvetna och som du säger också får pluspoängför det. Frågan är för vem? För vem anstränger man sig för att göra så ”rätt” hela tiden? För att kunna se sig själv i spegeln? För att bli omtyckt? För att man är rädd för inte bli omtyckt? För att man bara simmar med strömmen eller för att man vill gå emot den?
Igen: Min avsikt var inte att dela ut minuspoäng, jag gav ju mig själv en känga vad gäller överdrifter direkt efter också, och jag har ju i inlägget också påpekat att jag själv är kass på att ta ställning eftersom jag inte får mina ideologier att gå ihop, och för att jag vill att mitt ställningstagande ska grunda sig i sådant jag personligen verkligen tror på efter att ha tänkt, och inte på vad ”anses” vara det korrekta ställningstagandet i den sfär jag lever…
mymlan:
”Det intressanta är väl att om man lever i ett samhälle där vissa normer råder och man vill bryta de normerna är det väl ganska ointressant att diskutera de som följer normen?”
Detta är givetvis av fullkomligt logiska orsaker osant, det enda sättet att bryta normer är att antingen inte prata om någonting eller prata om allting. Det finns inga andra sätt.
Pratar man mer om vissa saker och mindre om andra så kommer man inte att bryta normer utan BYTA normer. Lever alla blått och man pratar om rött så lever snart alla rött. Det är bara om man pratar både blått och rött som man kan komma i närheten av lila levnad. Och då endast temporärt tills endera färg slår över.
Ungefär som våra universitet är ett bra exempel på, Istället för att gå från 65% killar till 50% killar så gick vi såklart med jämställdhetspolitiska åtgärder till 65% tjejer, exakt samma sak inträffade i USA där teorierna du hänvisar till skapades.
”Därav pratet om rosa killar.”
Därav mitt påpekande pratet man vill ta bort normer är lögn. Man vill ersätta normer man inte gillar med likadana normer man gillar bättre. Att hävda man inte vill ha normer är ett sätt (taktik) att slippa kritik och få fritt fram.
Ungefär som USA:s presidenter när de vill ha krig alltid säger de absolut inte vill ha krig och startar krig för att de vill ha fred. De säger såklart inte de vill ha krig, ingen skulle låta dem styra då.
”Sedan är det väl inte det rosa i sig som diskuteras, utan omgivningens fördomar mot pojkar i rosa.”
Att det skulle röra sig om fördomar från omgivningen är i sig en feministiskt skapad fördom. Inte en enda av de människor som diskuterar detta har ju tagit reda på om det är fördomar det rör sig om. De verkar tro fördom är vad än omgivningen anser som de personligen själva inte gillar.
Om nån säger nåt de inte gillar är det bara att leka Stasi och åsiktsregistrera som ”kvinnohat” eller nåt annat dumt man kan ljuga om bara för att man inte behöver komma med några som helst bevis när man själv är i Stasis roll.
”Sen säger du att du inte ser någon vits med att pojkar tar efter tjejers beteende.”
Nej jag ser en tydlig vits med att pressa pojkar att bete sig som tjejer. Pojkars förmåga att vara framgångsrika kvinnor är mycket sämre än deras förmåga att vara framgångsrika killar.
(Det är som om hans motståndare kunde tvinga Zlatan att bara spela med huvudet och hävda han har dålig människosyn om han inte frivilligt sänker sina starka sidor för att stärka de sidor han aldrig kan bli bra på.)
”Det är ju just där vi kanske skiljer oss.”
Nej, både du och jag vet att killar inte kan bli bättre tjejer än tjejer. Huruvida detta anses bra eller dåligt är var vi skiljer oss.
”Om vi inte fostrades in i de normer som finns”
Men varför tror du normerna uppstod egentligen? Hade vi inte fostrats så då hade vi dött ut för länge sedan pga brist på stabilitet, vilket radikaler fullkomligt struntar i, att skapa brist på stabilitet i västvärlden verkar tvärtom vara exakt vad de vill.
De beteenden du pratar om är överhuvudtaget endast möjliga i vita rika västländer vilka aldrig ens skapats om ideerna i fråga hade följts från början. Cristopher Lasch skriver om detta i sin bok ”Eliternas revolt” hur man förespråkar nya ideer men ignorerar deras överlevnad är beroende av att man lever av vad de gamla skapade. För de nya ideerna skapar ingenting, de upprätthåller inte ens överlevnad. Det enda de gör är kritiserar det befintliga. Critical Theory är konsten att dölja men själv inte har bättre alternativ än vad man klagar på.
Det är som feministiskt initiativ, de är mer ivriga att berätta vad som är fel med kapitalismen än att berätta vad vi skall ersätta den med. Att riva hus som tog åratal att bygga är lättare än att bygga egna hus, och mycket roligare.
”(där rosagrejen bara är ett exempel som är enkelt att använda för att det är så tydligt)”
Ja det är tydligt att samma personer som säger fördomar om rosa är dåligt gärna uppmuntrar andra fördomar och normer. Radikala teorin säger att man bekämpar ojämställdhet genom ojämställdhet.
Problemet är att den aldrig funkat, från första början i Sovjet (flyttade under 30-talet till USA) där den skapades ledde den bara till skapandet av en ny överklass värre än den förra för de ansåg sig vara good guys och mördade i ”allas bästa”
”vad är det då som säger att bärandet av rosa kläder skulle vara normalt beteende för en tjej?”
Det finns en mängd saker som säger det. Allt från enkel logik till avancerade experiment med apor och andra djurs barn. Till skillnader mellan kvinnligan och manliga hjärnor och de känslor olika färger skapar. Ett av de enklaste argumenten är dock hur femininister själva beskriver färgen rosa.
”Det var lite trist att se, jag menar, hur kan man ge upp day-glo rosa?”
Att orsaken de vill deras pojkar skall bära rosa är att de själva dras mest till den färgen pga sitt kön skulle de såklart aldrig ha en tanke på.
”Och jag tycker du svamlar. Jag är precis lika stolt över min son”
Jag har aldrig pratat om dig personligen så när du förutsätter jag måste prata om dig för att jag pratar om det vanliga hos feminister är du direkt oärlig. När du sedan attackerar mig som om jag hade pratat om dig är det en halmgubbe (Straw man argument)
”så länge han gör det för at han själv vill och inte för att någon annan förväntar sig att han ska göra det.”
Jaha, så förväntningar skall betraktas som dåliga för att de är förväntningar utan några som helst andra belägg? Då får du samma tankenöt som den sista ”förväntningsnegativa” jag pratade med.
Om ditt barn vägrar att äta för att du förväntar sig ditt barn skall äta och barnet lärt sig förväntningar är dåliga genom att observera dig hur agerar du då för att inte lära barnet förväntningar är ok utan att barnet dör av svält?
Tror du mänskliga förväntningar är nån slags slump? Ser du livet som nån slags skämt? Vet du hur generationer har slitit och dött för att skapa förväntningarn som leder till överlevnad för att du skall finnas alls nu?
”Precis som jag är stolt som fan över min dotter för at hon går sin egen väg. Och det har inte särskilt mycket med kön att göra.”
Sedan när är att gå sin egen väg automatiskt något bra? Att gå sin egen väg är bra enbart när man gör nåt bra. Skolmördaren i finland gick sin egen väg.
@VEB: Det här är nog första gången det händer, men jag orkar fan inte ens läsa hela din kommentar. Sorry, eftersom du ansträngt dig att skriva så utförligt.
Jag började läsa och kan väl säga så här: Jo visst ska man prata om allt, men inte hela tiden. Man måste dela upp det och i ett blogginlägg kan man fan inte ta på både hängslen och livrem och skildra alla perspektiv av en fråga.
@mymlan
Du är inte ensam iaf. Jag läser vanligtvis alla kommentarer för att hänga med i diskussionerna på ett inlägg som intresserar mig men både här hos dig och hos bisonfredrik så utmynnade tyvärr VEBs inlägg i att jag efter att ha läst första stycket så började jag lalla för mig själv, kolla på teven, klicka mig till andra flikar och slutligen tillbaka på VEBs text så scrollade jag neråt utan att egentligen ha läst.
Och med tanke på hur långrandig jag själv vanligtivs brukar bli både i inlägg på den egna bloggen och i kommentarer på andras bloggar så säger det nog en hel del… XD
@nef: Tack. Om inte ens du orkar känner jag att jag inte behöver ha dåligt samvete eller nåt..
Tja, det är väl bra att personer som hävdar att allt är subjektivt bevisar de själva står för det också och inte ens försöker vara objektiva heller.
Men snälla ni som kommenterat detta, sluta försöka inbilla folk att texten jag skrev är för lång för att orka läsas igenom. Det är en väsentlig skillnad mellan kunna och vilja. Klarar ni inte av 82 rader så kan ni inte ens få godkänt på grundskolenivå.
Och fler av de saker ni redan skrivit kommer uppenbarligen från betydligt högre nivåer än så. Så förmågan är det inget fel på, vissa lär sig bara saker de gillar uppenbarligen.
@VEB: Jag tror det handlar om något annat än textlängder. Du verkar inte vara så påläst själv vare sig vad gäller mig eller nef när du skriver som du gör.
@VEB. Du har fått det hela om bakfoten. Mymlan är ingen knallpulverfeminist. Du borde nog läsa inlägget en gång till. Och vad gäller längden så är problemet snarare fokuseringen: du far runt i olika ingångar så det blir splittrat och förvirrat.
”Om ditt barn vägrar att äta för att du förväntar sig ditt barn skall äta och barnet lärt sig förväntningar är dåliga genom att observera dig hur agerar du då för att inte lära barnet förväntningar är ok utan att barnet dör av svält?”
HAHAHAHAHA den där var ju skitrolig. VEB är ståuppkomiker.
deeped:
”Du har fått det hela om bakfoten. Mymlan är ingen knallpulverfeminist.”
De som fått saker om bakfoten är du och mymlan, jag har A-L-D-R-I-G påstått hon är det, jag skriver inte om mymlan. Hon tog för givet jag menade henne i sitt svar (.14) jag påpekade att huruvida hon var det hängde på definitionen av feminism som användes, dvs jag sade aldrig hon var det eller inte var det.
Jag blir attackerad pga de fördomar vissa personer har om mig. De tar för givet jag tar saker för givet. Det är irriterande att personer som tar för givet jag är lika fördomsfull som de själva attackerar mig på basis av de fördomar de har om hur fördomsfull jag är.
”Och vad gäller längden så är problemet snarare fokuseringen: du far runt i olika ingångar så det blir splittrat och förvirrat.”
Jag klarar gärna upp eventuella förvirringar om personerna som har dem istället för att skriva utifrån egna oklarheter berättar vad som är oklart. Det verkar dock vara betydligt populärare att tillskriva mig en åsikt jag inte har (på basis av ingenting konkret som jag kan besvara/motbevisa) och sedan attackera den åsikten än att bemöta vad jag faktiskt skrev.
Dabitch:
”den där var ju skitrolig. VEB är ståuppkomiker.”
Det där är vad Berit Ås kallade härskarteknik nummer 2 förlöjligande. Det var en seriös fråga och dabitch kommentar är en slående men ovidkommande liknelse. Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Observera att varken dabitch eller nån annan klarar av att besvara frågan. Att hitta på dåliga ursäkter att slippa svara på den är desto lättare.
@VEB: Okej. Kan du försöka förklara vad det är du vill ha sagt?
mymlan:
”Du verkar inte vara så påläst själv vare sig vad gäller mig eller nef när du skriver som du gör.”
Det beror på att jag varken skriver om dig eller nef. Därmed blir dina svar bara fullkomligt obegripliga. Ditt första svar till mig inkluderade följande:
”För övrigt så har du nog inte läst på ordentligt. Jag är inte feminist.”
Jag har för sjutton inte påstått det heller så varför kastar du det i ansiktet på mig?
mymlan:
Jag har sagt vad jag vill ha sagt, är det något av det jag sagt du inte förstår så berätta vad så förklarar jag den delen för dig.
Pingback: Humour is in the eye of the beholder « Messerschmitt
VEB, jag har råkat ut för dina inlägg lite överallt de senaste timmarna. Du verkar tycka att män är överlägsna i det mesta människan tar sig för. Du jämför idrottare med företagsledare och på något annat ställe hävdar du att kvinnor kvoterats in på högskolan så att de nu är fler. Ditt resonemang verkar alltså gå ut på att när männen är flest så är det för att de är bäst, men när kvinnorna är det så har de kvoterats?
I vilket fall som helst, i framtiden kommer denna majoritet av välutbildade kvinnor att sitta på en majoritet av de tunga posterna i samhället (om inte är det tydligen något annat än utbildning som räknas. Det återstår att se). Jag antar att det i sin tur betyder att män får mer tid över till att springa hundra meter. Svenska män kommer visserligen enligt empirisk erfarenhet ha svårt att hävda sig i denna gren internationellt, men det finns ju SM!
”VEB, jag har råkat ut för dina inlägg lite överallt de senaste timmarna. Du verkar tycka att män är överlägsna i det mesta människan tar sig för.”
Nej, men jag förstår att du tycker det känns som så när du tolkar dina egna känslor istället för att läsa vad jag skriver. Å andra sidan, om du inte läser vad jag skriver vad är det du besvarar? Jo dina egna fördomar. Navelskådande kallar jag den där sortens halmgubbar.
”Du jämför idrottare med företagsledare och på något annat ställe hävdar du att kvinnor kvoterats in på högskolan så att de nu är fler.”
Nej det är såklart bara när män är i majoritet de är inkvoterade *ironi*. Vi ”vet” alla om män är överlägsna jämfört med kvinnor så beror det på patriarkatet. Om kvinnor är överlägsna män beror det på att kvinnor är duktiga. Kvinnor kan vara bättre än män men män kan inte vara bättre än kvinnor på någonting. Inte ens standuppkomik! Löjligare får man leta efter!
”Ditt resonemang verkar alltså gå ut på att när männen är flest så är det för att de är bäst, men när kvinnorna är det så har de kvoterats?”
Nej som vi alla ”vet” är det tvärtom, när män är flest är de inkvoterade under 2000 år. När kvinnor är flest så är de duktiga. Det vet vi för det har genusteorier sagt i 40 år och deras ord är lag, de behöver inte bevisa ett dugg. Man kan säga kvinnor är bättre äm män på det mesta men nåde den som ens säger män är bättre än kvinnor på standuppkomik. Då blir det världens debatt och gnäll. Försök fatta hur löjligt detta är att man får säga kvinnor är bäst på allt men man får inte säga män är bäst på NÅNTING!
”I vilket fall som helst, i framtiden kommer denna majoritet av välutbildade kvinnor att sitta på en majoritet av de tunga posterna i samhället (om inte är det tydligen något annat än utbildning som räknas. Det återstår att se).”
Nej men titta där har vi lite mera visdom att ”lära” sig i radikalfeministisk manshataranda. När män sitter på majoriteten av tunga poster är det fel och förtryck. När kvinnor sitter på majoriteten av tunga poster är det ”jämställdhet”. När män sitter på majoriteten tunga poster skall vi byta ut dem mot kvinnor som politisk agenda. När kvinnor gör det skall vi göra ingenting alls för det är uppenbarligen så det skall vara enligt vissa.
Det anses såklart jämställt att sätta de kvinnor som knappt tar riskerna eller slitet med att starta företag på poster där de bestämmer över andras. Din romantiska inställning till kommunismen blev bara lite väl tydlig där.
”Jag antar att det i sin tur betyder att män får mer tid över till att springa hundra meter. Svenska män kommer visserligen enligt empirisk erfarenhet ha svårt att hävda sig i denna gren internationellt, men det finns ju SM!”
Att lyssna på vad du säger om svenska män är som att lyssna på vad KKK-medlemmar sade om svarta på 50-talet. De ansåg nämligen svarta var bra på att springa. Dina könsrasistiska åsikter mot män är lika påtagliga som KKK:s åsikter mot svarta och det samhälle du vill se i framtiden påminner mest om Sydafrika under 80-talet.
@VEB: Du verkar ju ha mycket att säga och tid att skriva. Varför startar du inte en egen blogg?
Pingback: De behövs inte « Lalanda
VEB, jag har en fråga:
Inom vilka områden anser du att kvinnor är bättre än män, om några?
Observera att jag ber om DIN åsikt. Inte om din tolkning av andras åsikter, vilket är vad du erbjudit hittills.
Till exempel: Enligt vem ska vi göra ”ingenting” när/om det sitter en majoritet av kvinnor på höga poster? Jag har då inte sagt det. Jag har heller inte sagt att det är önskvärt, utan bara konstaterat att det borde vara en rimlig konsekvens av ditt påstående att det är en majoritet kvinnor på utbildningarna. Frågan hur man ska få pojkar att intressera sig för skolan och läsa mer har diskuterats, om än inte tillräckligt.
Angående ditt sista stycke så förstår jag ingenting. Menar du att jag far med osanning om jag säger att svenskar empiriskt har haft svårt att hävda sig på 100 meter? Enligt min erfarenhet går guldmedaljen oftast till amerikaner.
Ursäkta om jag säger det, men om jag är manshatare så är du kvinnohatare.
”VEB, jag har en fråga: Inom vilka områden anser du att kvinnor är bättre än män, om några?”
Hela den frågeställningen är bara dumt ställd. Generellt är män och kvinnor LIKA bra. Den stora skillnaden är att män har överrepresentation i toppen och botten av samhället.
”Observera att jag ber om DIN åsikt. Inte om din tolkning av andras åsikter, vilket är vad du erbjudit hittills.”
Nej du ber inte om min åsikt, större delen av allt människan tycker är nån annans åsikt, det kallas ”social learning” av en orsak. Att du till skillnad från mig inte redovisar var du fått dina åsikter från innebär inte de är dina egna mer än mina. Det mesta du säger kommer nånstans från, du hittade inte på det själv.
”Till exempel: Enligt vem ska vi göra “ingenting” när/om det sitter en majoritet av kvinnor på höga poster?”
Redan i frågeställningen kan vi se svaret. Det sitter inte majoritet av kvinnor på höga poster idag. Om man säger ”vad skall vi göra NÄR det sitter kvinnor där” betyder det att man aktivt försöker skapa den situationen.
”Jag har då inte sagt det.”
Se ovan, det är för övrigt inte dig vi pratar om utan huvudsakligen pratar vi om elitfeminister som bestämmer det strunt som feminister som Nour vräker ur sig.
”Jag har heller inte sagt att det är önskvärt, utan bara konstaterat att det borde vara en rimlig konsekvens av ditt påstående att det är en majoritet kvinnor på utbildningarna.”
Då talar vi om alla utbildningar, kvinnor väljer framför allt socialvetande ämnen. När det handlar om just de som är mer inriktade mot företagande är det de få där männen ännu inte pressats/tvingats bort med feminstiska åtgärder. Men feministerna jobbar på det också. Bara de utmålar just DE utbildningarna som särskilt viktiga för jämställdhet så struntar nog politikerna i att kvinnor dominerar allt annat och tvingar bort män där också.
”Frågan hur man ska få pojkar att intressera sig för skolan och läsa mer har diskuterats, om än inte tillräckligt.”
Dumheter, vad som diskuterats är hur man får pojkar att bli mer som flickor med genuspedagogiska manipulationsmetoder. Att sedan pojkar inte kan vara bättre flickor än flickor själva är borde inte vara nån överraskning för den som har tankeförmågan i behåll. Vidare så betygsdiskriminerar svenska skolan pojkar enligt Maria Nycanders avhandling men det kanske du inte visste att svenska pojkar presterar lika bra som flickor på nationella och internationella tester. Sedan får flickorna högre betyg för lärarna bedömer pojkars BETEENDE som om de vore flickor. Och straffar dem för att de beter sig som pojkar trots att vi inte ens har betygi uppförande.
”Angående ditt sista stycke så förstår jag ingenting. Menar du att jag far med osanning om jag säger att svenskar empiriskt har haft svårt att hävda sig på 100 meter? Enligt min erfarenhet går guldmedaljen oftast till amerikaner.”
Vad jag menar är att ämnet är irrelevant. Det hade varit relevant om män inte vara bra på nåt annat än att springa. Så är bevisligen ej fallet så det är bara ett manshatiskt uttalande.
”Ursäkta om jag säger det, men om jag är manshatare så är du kvinnohatare.”
Isåfall är du bara HELT VILSE gällande vad orden betyder. Manshatare är man när man ser mäns normala sätt att vara som ett problem (exempel: Nour-2008: jag tycker män skall vara lite, lite? mycket jvla mer som kvinnor). Kvinnohatare är man när man ser kvinnors normala sätt att vara som ett problem. Jag ser inte dessa saker som ett problem så hur kan du inbilla sig jag har en negativ syn på kvinnor? Det är som om du säger man har en negativ syn på pingviner för att man säger de inte kan flyga. Det kan de bevisligen inte, det betyder inte jag tycker illa om pingviner att påpeka detta och det betyder inte jag tycker illa om kvinnor att påpeka varför feminister som skyller att det är få kvinnor i toppen på P-ordet snackar skit! Det betyder däremot jag tycker illa om feminister men feminister och kvinnor är inte samma sak.
Som Prof Dahlström påpekar är ofta elitfeminister inte alls som kvinnor brukar vara.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_157158.svd
Pingback: Behöver vi en ny feminism eller måste vi bara ta den tillbaka? « Kurrylin
jeg er ganske enkelt helt enig i hva som bliver sagt här.
En hilsning fron Danmark
http://legater.for-nybegyndere.dk/
Pingback: pe ett idag « the real mymlan
Pingback: Jag låg aldrig med Karin >> vi som har legat med karin adelsköld « mymlan. the real. « Ankarvall
Tack för diskussion! Det finns uppenbargligen mycket som väcks till liv här, och jag tycker att Adelsköld tar fram viktiga poänger…