Etiketter

, , , , , , , ,

Det här var nog det klokaste och mest nyanserade jag läst om upphovsrätt och fildelning. Eva Hemmungs Wirtén har talat med Anders Lotsson på Computer Sweden och hon lyckas balansera upp hela diskussionen.

Hon framhåller begreppet allmänning, the commons, som en förebild – den gemensamma egendomen som vi delar på.
Det finns en enorm mängd konstnärliga och intellektuella verk som inte längre tillhör någon, eller som aldrig har gjort det.
Det finns ett kulturarv på museer och bibliotek. Det behöver också skydd. Men de behöver ett radikalt annorlunda skydd. Användningen ska uppmuntras, inte försvåras.
– Musikbranschen har varit skicklig på att få fram sin syn på problematiken. Allmänheten får höra att det handlar om pirater som stjäl musik från musiker och artister, säger hon.
– Men utvecklingen har inte gynnat upphovsmännen. Den har gynnat branschen.

Eller hur. Utvecklingen har gynnat branschen inte upphovsmännen. Ändå är det en jäkla massa upphovsmän som vill gå längre i den utvecklingen, som inte verkar förstå.

Eva Hemmungs Wirtén nämner licensmodellen Creative Commons som en lösning. Creative Commons ger den som skapat ett möjlighet att publicera det med skräddarsydda licensregler. Upphovspersonen kan välja allt från total äganderätt till total frihet för användaren, och ett stort antal mellanlägen.
Detta är inte heller problemfritt, påpekar hon, det kan uppstå en licensdjungel som det är besvärligt att hitta i.
Det viktiga, påpekar Eva Hemmungs Wirtén, är att de konstnärliga och intellektuella verken används.
– Det intressanta för dagens situation är rätten att använda, rätten att dela.

Jag har liksom ingenting att tillägga. Men kultur är till för folket, kultur är till för att användas, konsumeras, delas och njuta. Med alla till buds stående medel. Det går att hitta former för det som inte drabbar skaparna.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Reblog this post [with Zemanta]