Etiketter

, , , , , , , ,

Jag har sagt det förut. Jag säger det igen. Jag nominerade honom till Stora Bloggpriset, och idag när jag läser det här inlägget vet jag precis varför.

Jag blir avundsjuk på Emanuel. Avundsjuk för att han är så ung, så intelligent, så begåvad med orden och så klok.

Han är något så ovanligt (i min värld) som en genuint kristen person fullständigt fri från dogmer, prestige, syndaregister och dömande. I hans inlägg om besvikelsen över Åke Bonniers avhopp från Jesusmanifestationen lyser det så starkt och jag hoppas, ja Gud vad jag hoppas att Dagens läsare läser och tar till sig:

Den kärlekslösa bild vi målar upp av oss själva: Den kristna familjen som inte klarar av ett oliktänkande syskon.
Samtidigt kanske det är en god läxa. En ögonöppnare? Att vi inte kan förvänta respekt eller nyfikenhet från en sekulär värld när vi inte ens klarar av att – inte ens för ett endagsarrangemangs skull – vara tillräckligt kärleksfulla mot våra trossyskon.

Här måste jag också passa på att slå ett slag för Åke Bonnier, tänk om det fanns fler präster som han:

P gr av mina teologiska ställningstaganden och mitt förhållningssätt till HBT-rörelsen, kulturfrågor etc har för många frågeställningar hamnat på Jesusmanifestationens ledningsbord. Min blotta närvaro där har försvårat ledningsgruppsmötet och därmed också försvårat att skapa en sådan Jesusmanifestation som vi gemensamt i ledningsgruppen har drömt om. Ingen i själva ledningsgruppen har begärt att jag ska avgå. Det är mitt eget val i en svår situation.
För mig har det varit viktigt att Jesusmanifestationen inte är emot en massa saker utan FÖR Jesus.

Några som borde plocka bjälken ur sitt eget öga innan de lägger sig i nageln i sin nästas finner vi däremot i kommentarfältet hon Emanuel. Några exempel:

martin kihlström:
Jag tycker det är bra att Åke hoppat av. För som jag ser det måste vi kristna visa en större respekt mot vår Gud. För vilka signaler skickar vi ut om vi med ena handen tycker det är okej att avbilda Gud som ett skämt och med nästa hand talar om att han är Gud.

Bengt i huvudstaden:
Fortfarande sitter Sveriges största kristna samfund i knät på våra politiker. Svenska kyrkan blir därmed ett offer för de rådande politiska vindarna och den politiska korrektheten. Åke Bonnier är troligen en av dessa kyrkliga ledare som fallit i den här fällan.

Nils:
Det tragiska är att SvK tillsätter människor likt Bonnier, som mer visar sig älska en odefinierbar Jesus än Bibelns Jesus.

Per Kårhammer:
Det var en ren lättnad att höra att Åke Bonnier tog sitt förnuft till fånga och hoppade av. Jag betackar mig för den sk. ”kristendom” han företräder som innebär stöd för hädelse och att man spottar på korset.

Och så förstår jag också varför jag en gång för ungefär 20 år sedan valde att lämna frikyrkan. Vi väljer väl alla vad vi vill tro på. Vi tolkar Bibeln på våra egna sätt. Men jag tog fasta på saker som att man inte ska döma andra på det att man själv må bliva dömd, jag tog fasta på Jesus inställning till fariséer, jag tog fasta på det faktum att Jesus dog för våra synder som därmed är förlåtna. Och jag tog fasta på det att var och en själv får stå till svars inför Gud. Ingen annan kan veta vad min relation till Gud är, ingen annan än Gud kan döma mig till himmel eller helevete. Varför är det så många fundamentalistiska religiösa som gör sig själva till små gudar?

Emanuel. Dagen behöver dig. Dagens läsare behöver dig. Tack!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,