var och en står sig själv närmast

Så är det ju.

Vi relaterar enklast till personer och företeelser som vi kan identifiera oss med.
Vi i Sverige blev otroligt berörda av Tsunamin till exempel, för att den drabbade ett turistland som många av oss besökt, för att den drabbade svenskar och människor vi kände och kunde identifiera oss med. Rapporteringen i Sverige kretsade nästan enbart kring Thailand fast tsunamin orsakade långt allvarligare skador och många fler dödsoffer i Indonesien. Men där fanns knappast några svenskar, och dit brukar vi inte åka på semester.

Många har kommenterat ”Sveriges största bloggbråk” med just ordet i-landsproblem. Men det är okej att diskutera och tjafsa om ilandsproblem. Ingen orkar engagera sig i stora och svåra frågor hela tiden. Och just när man är i legobitskladdet och inte sovit ordentligt på tre år så är diskussionen om småbarnsstress viktig och stor. Det går inte att jämföra det med hur det är att sitta i Eritreanskt fängelse i över sju år. Det är två helt olika saker.

Samtidigt som det är lite skrämmande, att så många som ids kommentera den så kallade catfighten just med orden ”orka bry sig” eller ”i couldn’t care less” inte med ett ord berör eller kommenterar eller bloggar om Davit Isaak.

Livet måste kunna rymma båda delarna. Både trams och trivialiteter och engagemang för större frågor som demokrati och yttrandefrihet. Det ena utesluter inte det andra.

Så varför är det så få som bryr sig om Davit Isaak? Varför blir det ingen bloggbävning kring Davit Isaak? Varför är det ingen som fixar färdiga mail att skicka till alla i riksdagen för att kräva åtgärder för att han ska frias?

Jo för att vi står oss själva närmast. Och hur svensk medborgare han än är så är han mörk i skinnet och född i Eritrea och därför tror jag att många har svårt att identifiera sig med honom. Han känns inte som en svensk. Hade det varit en ”riktig” svensk, som kanske Andreas Ekström, trebarnsmamman Linda Skugge eller varför inte mästerbloggaren Oscar Swartz som hamnat i fängelse utan rättegång på grund av att denne verkat för demokrati och yttrandefrihet, då skulle det ha protesterats.

Så kom igen nu! Davit Isaak är en medmänniska. Han är journalist, han är svensk medborgare som verkat för demokrati och yttrandefrihet i ett annat land, och han har fängslats för det. Han är svårt sjuk och har suttit inlåst i över sju år. Han är en make och en pappa. (kanske hör jag till dem som lättare identifierar mig för att han är journalist, å andra sidan så är ju Linda Skugge också journalist…)

Kom igen nu alla arga som bävar om FRA och Ipred. Vad gör vi för Davit Isaak, vad gör vi för att markera att vi inte accepterar att människor fänglas utan rättegång, vad gör vi för att stå upp för yttrandefriheten?

Men det är klart. Bristen på demokrati och yttrandefrihet i Eritrea drabbar ju inte oss, och Davit Isaak räknas ju inte. Eller gör han det? I så fall – skriv under nu, och se till att fler gör det. Ett klick och en signatur, det är fan det minsta vi kan göra för en medmänniska.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

About these ads

46 thoughts on “var och en står sig själv närmast

  1. Det är enkelt. Det handlar inte om att stå sig själv närmast, utan om att fallet Dawit Isaak saknar underhållningsvärde. Det tragiska ödet delar han med många andra fängslade journalister/dissidenter/aktivister som halvhjärtat uppmärksammas i media nån gång vartannat år.

    Catfight och piratkopiering däremot, det verkar folk gilla. Visst är det underbart att leva i en tid som förstår att lyfta fram de viktiga frågorna.

  2. Där har du en poäng som faktiskt gör det hela värre på nåt sätt. Mord är underhållning och massa döda svenskar på en strand i Phuket, men en stackars fängslad blatte är det inte.

  3. @Göran Widholm: Uppmana fler att skriva under, i din blogg typ. Sprid budskapet. Var och en kan vi inte göra så mycket, men tillsammans måste vi lyckas sätta press på herrarna Bildt och Reinfeldt. Ska kolla upp det där med färdigskrivet mail som man bara behöver skriva under också.

  4. Ogillar starkt ogenomtänkta räddningsaktioner och manifestationer. På sikt lika effektiva som bantning. Men det känns ju bra för en själv…

  5. @Mikael: Vad är det som säger att det är ogenomtänkt? Att kolla upp en sak är inte samma sak som att göra, och såvitt jag vet har Expressen tänkt till jävligt mycket inför den kampanj de nu driver, att haka på den känns inte ogenomtänkt, snarare är det här en fråga jag själv tänkt på länge men inte tagit tag i just på grund av det du säger – en ensam aktion på impuls är ineffektiv, medan en gemensam planerad kan funka.

  6. Om skugge blev slängd i en fängelsehåla skulle jag _definitivt_ inte engagera mig i nån frigivning. Måhända känner jag spontant inte ”medmänniska” om han Dawnit, men från zilch… till renodlat motmänniska, som skugge, är det trots allt en bit kvar…

    1 död är en katastrof, 100 döda är statistik…

    Men lixsom, orka, och hinna med? Världen är full av människor i fängelse…

  7. @Mymlan: Är det specifikt Dawit Isaak du värnar om? Eller ogillar du överlag att människor sitter inspärrade på dubiösa grunder? För många är det säkert enklare att engagera sig i ett enskilt fall, om inte annat så för att det kommer en närmare. Men det hjälper ju knappast alla andra som ruttnar i fuktiga fängelsehålor världen över. Nej, skit i verkningslösa namnlistor och stödgalor, skänk en slant till Amnesty istället.

  8. @WB: jag är helt enig om att alla inte kan engagera sig i allt, och att man måste välja sina strider. men så jäkla många sekunder tar det inte att klicka på en länk och skriva in sitt namn…

  9. @Mikael: Du vet ingenting om var jag skänker mina pengar.
    Sen tycker jag att det där ”skänk en slant” är litegrann att skjuta ifrån sig ansvar. Klart man kan och ska göra det till behjärtansvärda ändamål, men det tar inte ifrån en det egna handlingsansvaret.

    Varför jag engagerar mig i just Isaak är för att han är en svensk medborgare och när det handlar om att sätta press på våra politiker är det knappast så att dom kan fixa fria alla som sitter inspärrade på grund av åsikter eller att de verkat för demokrati etc. Däremot kan de faktiskt agera för en svensk medborgare.

  10. @mymlan [fast det fattar man ju i alla fall även om jag inte skrivit det..]

    Näe, det tar väl typ 4 sekunder… Jag menade inte så… ”Svensk medborgare” borgar ju inte för nåt alls… Lixsom – jag bryr mig inte… Det är ju bara en snubbe…

    Jag skriver gärna på en lista för hemlösa katter eller nåt…!!

  11. @Mymlan. Nej det vet jag inget om. Och det är helt OK att du och andra försöker hjälpa en fängslad medmäniska. För mig personligen är detta dock fel tillvägagångssätt.

    Min erfarenhet av enögda kampanjer likt denna är att man lyckas uppbåda folks engagemang under ganska kort tid. Sedan är det ett nytt behjärtansvärt ändmål som uppmärksammas och som ska stödjas. Vill man åstadkomma verklig förändring är det bättre att stödja en organisation man tror på och som arbetar långsiktigt och initierat.

  12. Ide!

    Man kan dra en storvinst bland dom som skriver på. Typ ”Rädda Danwit och vinn en 54″ Plasma från Sony”

    Kör den på Facebook!

  13. @Mikael: Sen har du självklart en poäng i att det är lättare att engagera sig i sådant som är närmare. Och att bara ”skänka en slant” är kanske inte vad jag kallar ”engagemang”.

    Jag har sedan jag var barn alltid hellre hjälpt en i taget, personer nära mig och sådana jag kunnat ha en personlig kontakt med på något vis, för att det känns som ett riktigare engagemang än att bara skicka pengar nånstans utan att riktigt veta var de tar vägen eller hur de används. Jag vill gärna veta.

    Och nej – det är inte alltid verkningslöst. Att jag personligen köpe ett hus åt en hemlös familj i Bolivia är inte en meningslös aktion för den familjen, även om det såklart inte räddat andra än dem. Att jag personligen samlat ihop pengar till flera grisar i ett hjälpsjälvhjälpsprojekt i ett land och i en förening jag själv besökt hjälper såklart bara dom och inte alla som svälter, men för mig är det lättare att engagera mig när jag ser konkreta resultat.
    Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon.

  14. @Mikael. Det ena behöver inte utesluta det andra. Man kan jobba med både riktade punktinsatser OCH långsiktiga projekt, samtidigt.

  15. @Mymlan. Du har ett socialt patos och engagemang som lämnar mig i dammet långt bakom. I mina kommentarer så jämför jag nog närmast tillfälliga namnlistor/stödgalor med mer organiserat stöd. All cred åt dina hjälpinsatser.

  16. Men det är ju ALLTID nåt. Nån djävel som sitter inne, är orättvist behandlad, har cancer, blivit hemskickad till fel land, fått för lite i socialbidrag, vill ha parkeringstillstånd för sin rullstol, slarvat bort sina barn, fastnat med kuken i kläm, eller nån annan klagolåt…

    Det där om ”alla kan” funkar ju lika bra internt. ”Ingen kan göra allt men alla kan göra nåt”. Dom kan väl göra nåt själva? Det kan alla…

    Djur, tex, har svårare med det… Bättre hjälpa djuren! :)

  17. Pingback: Stockholmsvänstern » Tagga ner!

  18. Jag har valt att inte skriva på någon lista för Davit eftersom jag inte är övertygad om att det är så enkelt som det verkar – att han fängslats för att han verkat för demokrati och yttrandefrihet. Jag får det inte att stämma, det känns som att det saknas delar i rapporteringen, att de journalister som faktiskt skriver om fallet håller tyst om saker (eller låter bli att ta reda på saker) just för att det handlar om en annan journalist, att man vill hjälpa en av de egna. Jag hoppas att jag har fel, men så länge jag tycker att det verkar finnas en hund begraven så tar jag inte ställning.

  19. @Mr Arborc: All respekt. Jag skriver inte heller under listor bara för att, om jag känner mig tveksam.

    Å andra sidan – att sitta inlåst i just Eritrea, (eller vilket odemokratiskt land som helst) och att fängslas utan rättegång, är i mina ögon fel oavsett.

  20. Maken ska fråga sin eritreanska arbetskamrat hur det egentligen står till i landet och
    vad han tror att det här handlar om.

    Att engagera sig är inte bara att ”hjälpa” en eller flera personer. Det handlar också om att man lär sig något om sin omvärld.

    Och det är ganska bra till att börja med,
    tycker jag. Det brukar motverka ignorans om inte annat.

  21. Pingback: Dagens samvete … « Åsiktsfrihet

  22. @lalanda: Om det handlar om självutveckling som du är inne på, ser jag inga problem med ”att hjälpa till”. Kunskap är bra, ju mer desto bättre.

    Om det handlar om att göra verklig och långsiktig nytta utanför det enskilda fallet tror jag mer på att stödja organisationer som är insatta i respektive fråga. Det är bla därför jag själv valt att skänka pengar till Greenpeace varje månad.

    Jag är övertygad om att det är ett större stöd för världens orättfärdigt fängslade ”att skänka en slant” till Amnesty än att signa ett Facebook-upprop. Det är framförallt denna typ av välmenande men missriktade aktioner jag vänder mig mot. Vad händer med Dawit om 2 veckor när folk tröttnat och väljer att engagera sig i andra Facebook-listor?

  23. Ja, om man nu bara bryr sig när en facebookgrupp bildas så håller jag med dig.
    Jag tillhör dock inte den kategorin människor,
    så jag är övertygad om att det hjälper att engagera sig
    både på ett personligt och globalt plan ja.

    Och då ser jag inget negativt heller i en sådan grupp.
    Sen att folk bryr sig om en sak i två veckor är en annan fråga,
    det förändrar inte
    mitt engagemang
    och mina åsikter.

  24. Nu lät det lite rörigt,
    men jag menar alltså att bara för att det finns folk som ”trend”-bryr sig om olika saker
    så påverkar inte det vad jag själv
    känner och engagerar mig för.

    Jag menar, vem säger att inte en sån här grej
    kan växa sig till nåt lika stort som Greenpeace?
    Vem är du eller jag att avgöra det?

  25. Det här är för övrigt redan en stor grej. Det finns ju en förening, ”Free Dawit Isaak”, och det finns ”Reportrar utan gränser”, så det finns ett ständigt pågående engagemang.

    Och som sagt – det finns ingen motsättning mellan det och att då och då göra punktinsatser och försöka dra igång massorna.

    Massorna kan dock inte ständigt vara engagerade i ALLT, så det är inte ett dugg konstigt att folk orkar engagera sig i bara nån vecka eller två för en sak i taget.

  26. @lalanda: Jag säger inte emot dig. Engagemang är bra. Jag menar bara att om man kan kanalisera folks engagemang på ett mer organiserat och långsiktigt sätt kommer det till bättre nytta.

    Det var mina 25 ören.

  27. Jo, och som Mymlan sa, det finns redan ett pågående engagemang som är mer organiserat och långsiktigt.

    Men det utesluter inte heller en Facebook-grupp.
    Och jag tror inte det gör nån skada heller.

    Det är nog därför jag inte förstår kritiken?

  28. @lalanda: Ett sista svar. Nej det gör ingen skada. Troligen ingen nytta heller. Den största effekten kommer att vara att ett antal människor har dövat det egna samvetet och kan känna sig duktiga en stund.

  29. Jo, men den risken får man väl ta.

    Det finns förresten över 500 Greenpeacegrupper på
    facebook. Jag skulle tro att en hel del medlemmar av dessa grupper inte skänker en enda krona till Greenpeace ens.

  30. Pingback: lite fakta i fallet dawit isaak « the real mymlan

  31. Pingback: Tyst om Dawit Isaak i bloggvärlden « Mötesplatsen Fred/bloggen

  32. Pingback: Peter är ytlig och djup. Samtidigt. « Studiomannen

  33. Pingback: Cynisk? Nej, realist. » Kamelpuckel

  34. Det är sant. Jag har inte skrivit om Dawit Isaak i min blogg, men min blogg är inte den typen av blogg. Vad som är viktigt att man agerar, inte nödvändigtvis i vilket forum. Jag har haft många och långa diskussioner om Isaak, jag har skrivit insändare, jag läser och försöker hålla mig uppdaterad. Förhoppningsvis kan vi uppnå någonting tillsammans. Hans hudfärg är jag den sista att ens komma på tanken att fundera över. Ingenstans ska någon behöva sitta fängslad utan rättegång, oavsett kön, sexuell läggning, hudfärg, ålder och så vidare.
    Tack för ett välskrivet och tänkvärt inlägg!
    Ann-Katrin

  35. Pingback: Veckan som gick - vecka 9 at Same Same But Different

  36. Pingback: Opinionsbildning anno 2009 at Same Same But Different

  37. Pingback: glöm inte dawit « the real mymlan

  38. Pingback: det är nu det händer « the real mymlan

  39. Pingback: Kommer Twitter att frige Dawit Isaak? at Same Same But Different

  40. Pingback: nu är den uppe! « the real mymlan

Kommentarer inaktiverade.