Jag gillar torr humor.
Som när ett riktigt stenansikte säger något helt absurt utan att röra en min.
Humor som tvingar mig att tänka efter och kanske bli lite osäker på om personen verkligen menar allvar eller skämtar.
Den är visserligen inte alltid lätt att förstå, jag är en sån som ofta tar dylika skämt på fullaste allvar enligt principen att tro på allt folk säger till motsatsen är bevisad.
Men.
För att översätta till diskussionen om #nosmiley. Jag kanske först ska förtydliga att jag inte är emot smileys. Jag använder ofta smileys. Men när man använder dem som ironiflagga försvinner ofta det roliga. Som i den sortens torra humor jag syftar till här ovanför. Det är ju inte alls lika kul om personen som säger det som blir kul så länge man säger det och låtsas vara gravallvarlig får för sig att ta på ett stort leende för att folk ska förstå skämtet. Det blir liksom kontraproduktivt och inte alls lika kul.
Illustreras bra av den här konversationen på Facebook tidigare idag:
Notera den allra sista kommentaren. Att trycka dit en smiley där hade varit att helt förstöra det lilla roliga. Nu var det inte ett tokroligt exempel, men ni fattar va?
Visst, att använda sig av ironi är en svår balansgång, och risken för missförstånd är enorm.
Men den är lika stor AFK som på nätet, och är en risk jag är beredd att ta för humorkonstens skull.

Håller med. Ironi är för allvarligt för att devalveras med smileys. Som om jag skulle behöva hjälp för att fatta att något är roligt. Det är ju just på grund av att jag fattar (ofta referens-)humorn som jag drar på munnen eller gör en RT.
Man skulle ju kunna använda smileys för att säga tvärtom… Dvs man skriver nåt kul och så att säga dubbelnegerar bort det roliga med en smiley – och vips, så har man fått ett 100% gravallvarligt påstående. Tyvärr kommer nog många att missuppfatta detta…
Näe, för oss som inte riktigt uppskattar ”skratta här”-kommandon återstår nog bara att söka de ironiska guldkornen på egen hand. De förlorar sitt värde av att nämnas och listas/märkas upp. Bäst blir det som du säger om en till synes helt allvarlig person säger nåt helt galet (Stephen Colbert är rätt bra på det).
Det är väl rädslan att uppfattas felaktigt som gör att smileys missbrukas antar jag. Har verkligen försökt ta bort dem ibland, men jag är alldeles för ofta ironisk och får rätt ofta kommentarer från folk som uppenbarligen inte fattar det. Egentligen är det deras problem och inte mitt, så visst har du rätt. Inga smileysar alltså. Men då kanske ingen förstår när jag försöker vara rolig. Katastrof.
Och nej, jag är inte en feg anonym stackare. Möjligtvis korkad då jag inte lyckades få med någon länk. Nytt försök.
Ja, det är inte lätt med kommunikation. Ord är som bekant endast 7% av vår kommunikation och små smileys är väl ett sätt att öka den procenten något.
Men vill man vara lite underfundig ska man ju inte göra det så enkelt för sig ; )
Pingback: Idiot-kommentar « Veronikas anteckningar