Etiketter
Beatrice Ask, bokföringsbrott, brott och straff, kriminell, misshandel, sexköp, sexköpslagen, snatteri, trafikförseelse
Alltså rätta mig om jag har fel. Det är mycket möjligt att jag har det.
Men jag har för mig att papper från polis, åklagarmyndigheten och domstolarna skickas hem till den adress där personen är skriven, med sexköpare som enda undantag.
Det vill säga en sexköpare kan be att få sin post diskret skickat någon annanstans än till hemmet, för att slippa avslöjas för familjen.
Jag tycker inte att sexköpare ska särbehandlas från andra kriminella, vare sig med färgglada kuvert eller särskild diskretion.
En person som begår bokföringsbrott, mord, snatteri eller trafikförseelser, misshandlar eller på annat sätt bryter mot lagen brukar inte få hjälp av myndigheter att dölja det hela för familjen. Snarare är det så att familjen är bland de första som förhörs i en polisutredning. Varför skulle det vara på annat sätt när det gäller sexköp?
Oavsett vad man anser om sexköpslagstiftningen, det hör inte hit.
Man kan ha åsikter om alla möjliga lagar, men om något faktiskt är kriminaliserat så är det, och den som medvetet bryter mot lagen får vara beredd på konsekvenserna vare sig de är att familjen blir besviken eller att man i domstol döms till straff.
Jag tycker inte heller att det är fel att skicka ett brev i vanlig ordning. Men ett brev i syfte att ANDRA ska se vad innehållet gäller?
Jag kan iofs tycka att vem som helst borde kunna be om att få sin post från polis och åklagare skickad vart man vill snarare än att man inskränker den rättigheten för sexköpare.
Men va fan hon vill skicka brev till MISSTÄNKTA! misstänkt betyder INTE INTE INTE skyldig…
Seriöst var har svenska folkets hjärna dragit.
Men hallå!
Jag försvarade inte hennes snack om färgglada kuvert!
Misstänkta får för övrigt också posten hemskickad till den adress de är skrivna på, vilket brott det än gäller, oavsett om de är skyldiga eller ej.
Det bästa vore ju om alla hade en öppen brottsprofil öppen på nätet så alla kan läsa…Då blir det riktigt skam att begå brott. Inte som att en man/kvinna från ett trasigt hem kommer bry sig om de närstående får reda på om de köpt sex om de själva redan har egna problem att ta hand om och inte bryr sig i allmänhet.
@Doffe: Domar är offentliga handlingar, för vem som helst att ta del av.
Jag förespråkar att alla offentliga handlingar ska finnas sökbara på internet, även om jag kan känna ett visst tvivel i just fråga om dömda brottslingar…
Stopp lite nu, så länge det bara är ett MISSTÄNKT brott så borde rättsystemet göra vad det kan för att hålla på sekretessen. Rörande alla MISSTÄNKTA brott. Eftersom en rätt stor andel av misstankarna är fel. Att på inte arbeta i andan att man är oskyldig innan man är bevisat skyldig är inte värdigt en rättsstat.
Så jag håller helt med Mikael Nilsson.
Ask har spårat ur. Tyvärr är hon ju inte ensam om att inte hålla isär misstänkta och dömda.
@Gadde: Jag tänker så här, att om jag vore misstänkt för ett brott som jag inte gjort, så skulle det bevisas i en rättegång och det viktiga är att jag innerst inne vet vad som stämmer och inte, och att mina närmaste också litar på mig.
Men vi kanske ska börja använda oss av samma sekretess när det gäller polisutredningar som vi har när det gäller socialtjänster och deras utredningar. Frågan är om det är så bra för rättssäkerheten…?
Om den misstänkte tycker att det är bra att de närmaste vet om det så kan han ju tala om det. Om polisen tycker det är nödvändigt att fråga omgivningen så lär dom väl göra det i alla fall. Och jag skulle tro att det ur utredningssynpunkt är bäst att de som polisen frågar inte får några förutfattade meningar innan de vittnar, så jag tvivlar på att sekretess angående den misstänkte (men inte nödvändigtvis brottet) är i stort sett bara av godo. För seriöst polisarbete, dvs. Och allvarligt talat tror jag att de flesta seriösa poliser gör så även idag.
Sekretessen på socialtjänsten är det ju lite si och så med, min uppfattning är att den alltför ofta används för att skydda de anställda snarare än klienterna.
Precis min poäng – sekretess kan så lätt missbrukas. Därför är jag tveksam till den automatiska sekretessen vid alla ärenden hos socialtjänsten, och funderar på om det verkligen är rätt väg att gå.
Samma gäller polisen, eller andra myndigheter.
Öppenhet är bättre än smussel och smyg.
Tror Ask är medveten om att ej många tjejer röstar M och desperat försöker locka lite damer med detta populistiska utspel. Jag tycker såklart det är vansinne. ( Borde inte va olagligt från första början )
Och varför skulle tjejer attraheras av det förslaget?
Jag ser betydligt oftare män som skriker om att kriminella ska hängas ut…
Har Beatrice rent mjöl i sin lilla påse ?
Se videofilmen
Nä färgglada kuvär var det mest inhumana och sjuka jag hört talas om. Vad händer med sexköparens partner, barn då? Ska man bli utmobbad av samhället för något ens anhörig gjort? Och misstänkta sexköpare borde inte behandlas annorlunda än andra. Posten hem i deras namn. Om man spinner vidare….borde clamydia och hiv-positiva få gröna kuvär?
Jag håller helt med om att det är fel att särbehandla sexköpare. Vilket naturligtvis innebär att det är fel att särbehandla dem oavsett vilket håll det handlar om – varför skulle de utsättas för offentlig uthängning men inte rattfyllerister, hustrumisshandlare eller knarklangare? Tramsigt, minst sagt.
Jag är helt emot att misstankar om brott ska vara offentliga, av åtminstone två anledningar.
För det första kan det upprättas misstanke om brott så fort någon blir anmäld, och en anmälan kan göras på hur lösa grunder som helst eftersom polisen inte får låta bli att upprätta en anmälan om någon kräver det.
För det andra skulle det försvåra polisens arbete något enormt om alla som var misstänkta för något brott visste om det – brottsutredningar som kräver lång tids spaning skulle bli nästan omöjliga att genomföra. (Det skulle dessutom vara väldigt praktiskt för kriminella att veta om att de *inte* är misstänkta för något.)
Pingback: Bea är upp i fart, se upp! « Andreas Froby – kandidat till kommunfullmäktige i Botkyrka
Du har naturligtvis rätt som vanligt … tycker jag. Men … och det försvarar du ju inte heller … inte i några färgglada kuvert. Rent löjligt och …
Ingen särbehandling …
tycker Skatan
Grejen här var ju att hon ville skicka väldigt synliga, lila, kuvert i syftet att just familjen skulle få veta det.
Det är så många fel i ditt inlägg Mymlan att jag inte vet var jag skall börja.
Jag begränsar mig därför till två frågor.
a)I ditt inlägg påstår du generellt att de första som hörs i en polisutredning är den misstänktes familj. Var i hela friden har du fått denna felaktiga uppfattning ifrån? Det är tvärtom ytterst sällan som familjemedlemmar blandas in, vilket beror på att de aldrig kan tvingas vittna. Visst, om brottet har riktats mot familjen så hörs så de, men nästan aldrig annars. Så återigen; Varifrån har du fått din felaktiga uppfattning? Eller var det något du skrev bara för att försvara din ståndpunkt.
b) Bland kommentarerna funderar du kring rimligheten att införa samma sekretess i brottsutredningar som i sociala ärenden. Inte heller här förstår jag vad du menar. Förundersökningar omgärdas av synnerligen sträng sekretess som är avsedd att skydda både själva utredningen, men också den som är misstänkt. Dessa regler vill B Ask bryta igenom.
@juristen: Jag skrev också att jag ville bli rättad om jag hade fel, så jag tackar så mycket för det.
Vad gäller mitt påstående på förhör av familjemedlemmar så baserar jag det på de egna erfarenheten av att läsa förundersökningar, något som jag gjort i väldigt hög grad i jobbet som lokalreporter.
Jag vet att förundersökningar är hemliga och inte offentliga dokument förrän åtal väcks (soc-utredningar blir aldrig offentliga, inte heller när beslut fattats)
Däremot så har åtminstone jag under pågående utredningar fått post från myndigheterna med tydliga avsändare på kuverten, från polisen.
Så om en sexköpsmisstänkt person får brev från polisen, exempelvis innehållande referat från förhör – så menade jag bara att de väl inte bör vara mer hemliga än de från andra utredningar.
Och om en utredning läggs ner får väl även då den misstänkte post om att ärendet är nedlagt, inte heller det med hemlig avsändare?
Bara ett litet tillägg: post från polisen kan innehålla många olika saker och inte bara sådant som skickas till misstänkta, som till exempel målsägandekopior av anmälningar. Att någon får post från polisen betyder med andra ord inte automatiskt att den personen är misstänkt för ett brott.
Det vet jag såklart.
Men poängen här var att en misstänkt för brott inte normalt särbehandlas och får post utan avsändare på kuvertet.
Sorry, det var inte menat specifikt till dig! Jag försökte få det att hänga på rätt ställe i diskussionen bara.
Visserligen, men ett brev från polisen kan väcka stor uppmärksamhet oavsett innehåll, och ger lätt upphov till frågor. Och det kan vara ett problem att hantera de frågorna i en del fall.
När det gäller problemen med att försöka utestänga granskning av myndigheterna med sekretess så skulle det relativt lätt kunna fixas genom smärre ändringar i sekretesslagstiftningen så att dels den sekretessen är avsedd att skydda får formell möjlighet att lyfta sekretessen, dels att kretsen som kan ta del av sekretessbelagda handlingar utökas till att gälla t.ex. barn och föräldrar. Jag skulle tro att det löser 95%+ av fallen där soc försöker krypa bakom sekretess (polisen har jag inte alls sett motsvarande problem med, de brukar inte tjuvhålla på dokument).
Vill också kort tillägga att jag inte alls gör anspråk på att vara särskilt juridisk kunnig, däremot har jag åsikter och har tidigare reagerat när jag fick veta att just sexköpsmisstänkta hade möjlighet att få sin post skickad till annan adress än hemadressen för att inte familjen skulle få veta eller bli misstänksam.
Det är möjligt att jag är felinformerad på den punkten också, men poängen med min postning förtas inte eftersom det enda jag vill säga är att särbehandling är fel, åt båda håll. Det finns ingen anledning att göra undantag för sexköpare, eller de som är misstänkta för det brottet.
…det stavas “diskretion”…
Sen så förvånas jag över hur många som kommenterar ett inlägg som de uppenbarligen inte läst…
Jag vill argumentera emot!
Visst, jag köper att det finns ett stort värde i att behandla alla misstänkta “lika” (och väljer alltså att inte låtsas missförstå och påstå att du tycker alla ska stängas in i häkte och endast få träffa sin advokat under år, eller att vi ska släppa ut alla misstänkta mördare med presumtivt återupprepningsbehov). Men det måste ändå vara övergripande vad för effekter för oskyldiga ett sådant förfarande skulle ge, gentemot vinsterna mot de skyldiga, och det med bakgrund mot att vi redan har ett spann på hur vi behandlar misstänkta beroende på en massa andra parametrar.
Låt oss använda fru Asks uttalande för att göra poängen tydlig, hon anser (och jag tror vi har svårt att argumentera emot) att den sociala skadan av de gredelina kuverten vara värre än två års fängelse, och påstår dessutom att familjen är yttersta målet*. Förlusten vid ett utpekande av en oskyldig är alltså vid. Vinsten vid en äkta sexköpare måste anses vara låg, det är svårt att tänka sig att familjen lyckas hålla sig ovetandes om en fällande dom.
Då återstår kostnaden för att upprätthålla system, och den kan delas upp i två. först kostnaden av en diversering av vad som kan ske när man är misstänkt för brott. Den är, som vi tidigare såg, redan avsevärd, från ett intetsägande kuvert inkluderat lågt eller obefintligt stigma till vad som amnesty flertalet gånger har klassificeras till tortyr, men den kan också skiljas åt redan vid liknande brott. Det andra priset är den ideologiska skada som du vill påstå är av intresse.
Lösningen borde därmed vara enkel om det nu är så förbannat viktigt att skicka posten likadant till alla misstänkta oskyldiga (och skyldiga): Skicka alla brev som man skickar till möjliga moralbrottslingar.
*) Speciellt eftersom den våldtagna dottern som alla sexköpare har äntligen ska våga ta sig fram. Är alla familjefäder med döttrar presumtiva sexköpare enligt någon undersökning som jag missat?
Helt ärligt så fattar jag inte vad det är du vill säga.
Exempel: “Skicka alla brev som man skickar till möjliga moralbrottslingar”
Vad menar du?
Förlåt. Man kan skicka alla brev till folk som är misstänkta för brott på samma vis som man skickar till dem som är skyldiga till brott av sexualkaraktär. Dvs anonyma brev till alla som är misstänkta. Om det nu var det viktigaste att de skulle vara absolut jämlikt på den fronten.
Du ondgör ju dig över att man idag tar hänsyn till att vara misstänkt för sexköp kan vara mer stigmatisterande (bara inom familjen) än andra brott.
Jag ser ingen anledning till den typen av ökad sekretess för någon brottsmisstänkt, nej…
Sen fattar jag inte vad du menar med att sexköpsbrott skulle vara mer stigmatiserande inom familjen?
Våldtäkt, nån? Eller Övergrepp mot barn?
Sen är det väl så att det i familjen inte handlar om stigma, ifall man hemlighåller såna saker för sin närmaste familj…? Ser inte kopplingen riktigt.
Intressant att ordet “gredelin” används så frekvent i denna fråga. Det ger en ålderdomlig prägel, inte minst därför att de flesta människor idag använder benämningen “lila”. Att peka ut “torskar” för familjemedlemmarna känns också lite föråldrat. Påminner lite om hur tjyvarna ställdes på torget till allmän bespottning förr i tiden. Men vi kanske får se mer av den varan i framtiden?
Vad är det för fel på kvinnor? Varför måste man lagstifta bort den legala marknaden för att de inte ska sälja sina kroppar?
Vet Beatrice att ni måste skyddas från er dumhet!
Finns det några andra varor/tjänster som anses helt ok att sälja men helt fel att köpa?
Det handlar inte om att särbehandla sexköpare utan om att särbehandla män.
Tendensen har varit tydlig de senaste 15 åren och i dag sitter det många oskyldiga män i våra fängelser utan att någon politiker eller någon inom rättsväsendet vågar röra ett finger för att upprätta rättssäkerheten igen.
Vi lever i ett Matriarkat där den kvinnliga dominansen inom rättsväsendet och där genusinstitutionerna på universiteten är stor samtidigt som det finns ett belöningssystem med att inte tala om mäns rättstrygghet.
Fantasier och fabler?
Många anser inte det!
“Fallet Ulf” är ett exempel som tyder på att rättssäkerheten är helt borta i frågor gällande sex.
Det som är viktigt att komma ihåg är att det är bättra att alla våldtäkts män går fria än att en oskyldig sitter dömd. Den här synen delas nog inte av många feminister. Det här är ju ingen åsikt utan bara att konstaterande om hur en demokrati måste fungera.
Att en människa bryter mot en demokratis uppsatta regler är såklart beklagligt men att staten råkar sätta en felaktigt dömd i fängelse är oförlåtligt. När staten blir ett hot i sig självt är man väldigt illa ute.
Att 40% av läsarna av AB tyckte att förslaget var bra tyder ju på att förståelsen för demokratin är hotad i grunden. Det gör ju att Intellektuella haverier som Beatrice kan leda vårt land bort från demokratiska värderingar.
Jag tycker att det viktigaste att tänka på i den här debatten är vad som redan har nämnts – skillnaden mellan misstänkt och dömd. Innan du är dömd för ett brott är du oskyldig, det måste vara så. Det är grunden för ett rättssamhälle. När någon har dömts för ett brott – då kan vi börja snacka straff och årgärder.
Det som Beatrice Ask talar om är att straffa folk för ett vidrigt brott helt utan rättegång, på grund av en misstanke som kanske är korrekt, kanske felaktig. Dessutom vill hon döma ut ett straff som hon själv anser gör större skada än flera års fängelse – utan rättegång, enbart på grund av en misstanke. Jag tror alla är överens om att det är ett straff som kan splittra familjer och verkligen förstöra ett liv.
Det är enligt mig också helt uppenbart att de som hon är ute efter att straffa inte är de som faktiskt blir dömda för sexbrott. De har det nog avsevärt svårare att dölja för sin familj vad de har hållit på med, och konstigt nog säger Beatrice Ask inte att hon vill skicka brev hem till dömda sexbrottslingars familjer, utan till misstänkta sexbrottslingars familjer. Nu är jag ingen jurist, men en person som blir misstänkt för ett brott men inte dömd. Är inte själva syftet med hela vårt rättsväsende att de inte ska straffas?
Hade det här varit en arg insändare i metro av en 14-årig ultrafeminist hade det varit en sak men herregud, sveriges justitieminister? Vad kommer härnäst, ska finansministern lösa ekonomin genom att trycka upp så mycket nya pengar att alla i hela världen kan bli jätterika?
För att återkomma till det som du faktiskt hade som rubrik mymlan så tyckte jag ungefär som du när jag började skriva men efter att ha suttit och hetsat upp mig en stund över skillnaden mellan misstänkt och dömd (och noterat att du skriver “särbehandla sexköpare” istället för “särbehandla misstänkta sexköpare”) ändrar jag mig nog och tycker så här. Jag har inget problem med att människor misstänkta för sexbrott kan begära att få brev rörande det till en annan adress på grund av två anledningar:
1) Syftet med breven är såvitt jag vet att informera den misstänkta, ingen annan. Det är ett syfte som inte påverkas av att en person får det via en annan brevlåda.
2) Ett sådant brev kan orsaka fruktansvärd skada om “fel person” läser det, mycket större än brev gällande de flesta andra brott. Så länge personen bara är misstänkt ska han behandlas som oskyldig och så gott det går självklart skyddas mot denna skada.
Anledning 1 gäller gäller alla brottsmisstankar och anledninga 2 gäller framförallt sexbrott men jag tycker att man ska få begära “eftersändning” av brev angående alla brott. Jag kan inte komma på någon anledning till varför inte.
Nä, nu är det läggdags!