Etiketter
Förra veckan fantiserades det om att vinna sjukt mycket pengar.
Karin skulle ge bort det mesta.
Helena skulle göra en roadtrip, och använda pengarna där de skulle göra nytta på vägen. En idé som tilltalar mig mycket. Skulle kunna tänka mig att bara lämna allt och resa, en dag i taget, ha kul på vägen och bidra där jag kan.
Catta tror inte att pengar gör en lycklig, att man själv måste fylla livet med kvalitet. Men att pengar skulle kunna underlätta. Hon skulle inte sluta jobba till exempel. Det skulle inte jag göra heller, men jag skulle välja att jobba bara med sånt jag själv ville, och utan att behöva fundera på vilka inkomster jobbet genererade…
Lite som Pappa Kalle, som skulle användarna pengarna för att köpa frihet, bara leva, och göra bra och roliga saker.
Per-Anders skulle använda pengarna åt att bygga ett hem för gatubarn i Brasilien, och konstaterar att 214 miljoner är så mycket att de ändå skulle räcka åt att unna sig själv en del lyx och en fet slant på banken.
Carina Rydberg skulle göra som Henning Mankell gör av de pengar han tjänat ihop, alltså inte vunnit. Och hur än jag försöker hittar jag inget sätt att direktlänka till Carinas inlägg, vad är grejen med det?
Josh fixade rätt länk till Carina Rydbergs bloggpost.
Snigel är glad att inte ha vunnit så mycket pengar. Inte minst är frågan om folk vill vara ens vän för att dom gillar en eller för att man har sjukt mycket pengar? Lindström vill inte heller vinna, och hon motiverar det väldigt bra.
Och Gunilla konstaterar att pengar aldrig kan köpa en fri från olycka och död…
Bengt har skrivit om att vinna lagom mycket pengar.
Tommy skulle investera, och reflekterar över att 214 miljoner tycks vara en väldigt svårgripbar summa för många, som pratar om att de skulle ge sig ut att resa… Hur än man reser blir det ganska många miljoner över då.
Doris verkar ha förstått att man kan göra väldigt mycket med 214 miljoner.
Bjj skulle investera och leva på avkastningen, och leva gott. Och samtidigt se till att förmögenheten växte.
Mona skulle använda pengarna till att hjälpa andra. Men inte i Afrika, utan hemma i Sverige. För jo, det finns behövande nära oss också.
Något som också Ulrica tar fasta på, och hennes tankar ligger inte så långt ifrån mina egna…
Essa skulle nöja sig med en miljon. Jag förstår hur hon tänker. En miljon skulle lätt förändra och förenkla väldigt mycket för mig också.
Lisa skulle försöka trygga ekonomin för sina barn och närmaste.
Hanna vänder på det hela. Och frågan hon ställer är väldigt intressant. Vad skulle så mycket pengar göra med henne?
Själv skulle jag väldigt gärna vilja veta vad personen som vann pengarna, alldeles på riktigt, väljer att göra av dom.
