Etiketter
bög, Centern, demokrati, Fredrick Federley, homosexualitet, misshandel, rösta, SD, sverigedemokraterna, val, våld, yttrandefrihet
Jag blir så himla ledsen när jag läser att Fredrick Federley misshandlats av inte mindre än fyra män utanför sitt hem.
Det är inte första gången just han drabbas.
Nu vet vi inte tillräckligt mycket om vilka som gjorde det ikväll för att säga något säkert, men det ligger såklart nära tillhands att tänka att det också den här gången var ett brott av politisk art, vare sig det har med Federleys egna engagemang att göra eller med hans sexuella läggning.
Det är inte ett sådant samhälle jag vill ha.
Jag vill inte ha ett samhälle där någon, vare sig Centerpartister, bögar eller Sverigedemokrater slås ner på grund av sina åsikter, sin sexuella läggning, sin hudfärg eller sin tro.
Jag blir så satans ledsen för att vi inte kommit längre, för att vi lever i ett land där människor verkar tro att det är okej att använda våld för att skrämma andra till tystnad, eller bara för att markera att dom tänker, handlar eller är fel.
Just nu känner jag mig bara uppgiven och ledsen och har inget konstruktivt att komma med.
På söndag är det val. Och en sak vet jag – jag kommer inte att rösta med min plånbok. Jag kommer att rösta på den sorts samhälle jag vill ha på sikt, ett sådant samhälle som jag vill att mina barn och barnbarn ska leva i. Jag kommer att rösta på någon som tror på yttrandefrihet och demokrati. Jag kommer att rösta på någon som står för alla människors lika värde. Gör det du också.
Delar din känsla och hoppas att Fredrik inte är allvarligt skadad :(
Precis som dig så röstar jag efter hjärtat för plånboken struntar jag högaktningsfullt i… Har jag mat på bordet, kläder på kroppen och ett hem att rå om så räcker det gott och väl för mig.
Jag känner precis som du! Jag håller självklart inte alltid med dig men när det bränner till och berör det som verkligen betyder något är vi överens. Synd att du inte vill dela med dig av vad du tänker rösta på, för jag är fortfarande helt rådvill!
Helt ärligt så vet jag inte än. Alltså det står ju inte mellan V och M, men det är svårt.
Snäll rösta med hjärnan och inte med känslan i det här valet..
Röstar alltid med hjärnan, därför det är svårt.
Det är helt igenom vidrigt.
…..naturligtvis helt oacceptabelt oavsett motiv…och dessutom ödets ironi, om detta gör att fler röstar på de rödgröna…. fetare plånbok eller solidaritet, det är frågan……..
Lysande formulerat, som alltid Mymlan!
Men va fan.. Anar Förvirrad Aktion:s-politik bakom dådet. Förjävligt, medierna har inte en liten roll i utvecklingen.
Vad väntar du dig i ett land där statsministern själv vägrar fördöma politiskt våld? Hans kommentar att man inte ska bli förvånad om man blir överfallen i sitt eget hem och torterad, slagen, hotad och rånad ifall man har åsikter som extremvänstern tycker illa om tar fan priset. Jag kommer visa sympati för Federlay när C tar avstånd från reinfeldts exempellöst vidriga uttalande.
Även om jag håller med om att det är fördjävligt.
Jag tycker det här är lika vidrigt som våldet som ägarklassen utövar mot de producerande klasserna.
Allt våld är avskyvärt, oavsett varifrån det kommer och vem det riktas mot.
Men jag blir nyfiken. Vad menar du med “de producerande klasserna”, “ägarklassen” och att de utövar våld mot de producerande klasserna? Menar du att arbetare blir fysiskt misshandlade av sina arbetsgivare? Eller är det någon omskrivning?
Jag är förvånad över hur många inte vill prata klartext, utan hellre kommer med någon form av uttalande som jag snarast upplever som en klyscha. Är det måhända för att man inte har något konkret på fötterna, utan bara en känsla av missnöje som man försöker ventilera, helst utan en möjlighet att bli emotsagd? För hur ska man angripa en luddig, abstrakt och redan från början värdeladdad klyscha? För mig är det ett fegt sätt att undvika verklig diskussion. Och om man inte är beredd att ta diskussion och stå upp för sina åsikter, då tycker jag man kan hålla tyst.
Alla angrepp på vår demokratiska apparat, vare sig det är politiker som blir påhoppade, valaffischer som blir förstörda (och därmed hindrar de politiska partierna att sprida sina budskap, något de har rätt till) eller valmöten som blir störda, är ett övergrepp på vårt demokratiska samhälle. Jag håller inte med mina meningsmotståndare, men om inte de får uttrycka sig (inom lagens råmärken) är detta inte ett samhälle jag vill vara en del av. För vem står härnäst på tur?
Men jag vill inte spekulera i vilken egenskap eller av vilken anledning Fredrick Federley blev påhoppad. Oavsett vilken är det tragiskt. I det öppna samhället ska man kunna röra sig fritt utan att behöva bli rädd för att bli angripen.
Det är såklart inte någon omskrivning. Läs det här, det förklarar rätt bra vad vi socialister menar med borgarvåld:
“”Är du liberal?”
“Ja.”
“Är du riktigt ultralibertarian?”
“Ja.”
“Du tror helt och fullt på marknaden och äganderätten och försvarar den fullt ut?”
“Ja.”
“Du anser att det är okej att du med ekonomiska medel krossar mig och min familj?”
“Ja… det är ju marknadens spelregler som gäller om det blir så.”
“Får jag slå dig på käften?”
“Nej… Nej såklart att du inte får, det är ju våld!”
“Okej, vi tar det igen: du får krossa mig och min familj med ekonomiska medel om du är större och starkare än jag ekonomiskt sett. Jag är större och starkare än du fysiskt sett. Vad är det då för skillnad på om jag slår dig på käften och om du slår mig till marken ekonomiskt?”
“Eeh… eh, men det är ju våld! Våld är fel!”
Nicklas Eriksson – är du psykopat på riktigt?
Svar nej. Är du?
“fetare plånbok eller solidaritet” måste vara det här valets mest falska klyscha. De som upprepar detta mantra, tror de själva på det? Att politiken reducerats ner till ett sådant enkelt påstående? Och de som påstår sig vara så väldigt “solidariska”, vad menar de med det? För mig är det när vi gör så att fler av oss har möjlighet att jobba och betala in skatt till de samhällsfunktioner vi måste ha, inte att ombesörja så att fler måste leva av bidrag. Utslagenhet och utanförskap är inte solidaritet.
Det gamla socialistiska “var och en efter förmåga” verkar fungera dåligt för att värva väljare, då ropar man hellre “bidrag” för att locka och “solidarisk” för att skrämma andra till underkastelse.
För mig börjar ordet “solidarisk” bli felanvänt på samma sätt som “rasist” användes felaktigt för 15-20 år sedan av småbrottslingar som hoppades att polis och väktare skulle släppa dem i ren skräck om de skrek så när de greps i bar gärning.
Kanske är det för att partierna är så lika i många frågor att många inte klarar av en mer nyanserad situation än just “min plånboks tjocklek eller min heder som solidarisk medborgare”. Har vi inte en bättre väljarskara än så får vi den församling vi förtjänar.
Trist att du läser in så mycket som inte står. Jag har INTE använt uttrycket “fetare plånbok eller solidaritet”. Jag har inte ens talat om solidaritet i det här inlägget, för även om jag tror på solidaritet är det inte riktigt samma sak som att tro på yttrandefrihet.
Däremot tror jag att väldigt många röster utifrån sin egen plånbok, vare sig de röstar höger eller vänster, utan att se på helheten i den politik man röstar på.
Jag har aldrig valt mellan solidaritet eller egen fet plånbok. Så snälla lägg inte ord i min mun som jag inte uttalat.
Förlåt, det skulle ha varit ett svar på “radioarnes” kommentar, men hamnade fel i trådningen av kommentarerna.
Jag håller helt med dig, särskilt i att folk röstar efter egen plånbok. Visst tror jag att jag skulle få bättre ekonomiskt om jag röstar på ett visst sätt, men just nu skulle det inte göra så jättestor skillnad för mig som person med de olika alternativen. Jag är nog mer utsatt för konjunkturens svängningar, så jag kanske har lyxen att kunna rösta mer efter min egen ideologi.
Det jag reagerade så kraftigt på är klyschor som slängs till höger och vänster. Jag är helt övertygad om att hälften av alla sådana sägs av utan att man reflekterat över vad som sägs och vad klyschorna egentligen syftar till. Sådana uttalanden tenderar också att bli “diskussionsdödare” i och med att man slänger ur sig saker som inte ska kunna bli emotsagda. Få vågar ta i den heta potatisen och säga emot något sådant. Ska vi ha en konstruktiv debatt och komma framåt handlar det för mig inte om att till varje pris “vinna” över sin meningsmotståndare, utan att med respekt för varandras åsikter få debatten framåt.
Ahh, sorry.
Problemet i den politiska debatten idag är väl avsaknaden av gråzoner, som om det vore antingen eller.
Själv har jag väldigt svårt att se att det ena eller andra partiet är helt ute och cyklar, alternativt helt rätt ute.
(eller jo, det finns ett par partier som är helt ute och cyklar, men det är ju lättare att välja bort än att välja…)
Att vilja polarisera när det blir svårt och besvärligt är nog mänskligt. Gråzoner är svårhanterbart, svart och vitt är enkelt (oftast i alla fall).
Fast enkelt är inte alltid bra, det kan bli urvattnat, simpelt och överkategoriserande på samma gång.
Helt ute och cyklar är nog väldigt få, precis som du säger. Däremot är det många som i sin iver att vinna röster eller politiska poäng helt spårar ur i vissa frågor. De själva skulle vinna på att ta ett steg tillbaka och inte vara lika hårdnackade i sin hållning.
När jag skulle förtidsrösta i detta val, blev det uteslutningsmetoden. Eliminera de alternativ som inte var ett alternativ för mig, sådana som stod för politiska åsikter som jag på inga sätt kunde skriva under på. Därefter handlade det om att eliminera de partier vars kandidater jag inte kan se i en ministerposition. Det blev inte så mycket kvar ska jag säga och hundraprocentigt nöjd är jag definitivt inte. Men det är väl det ett samhälle och politik handlar om, kompromissa, kompromissa, kompromissa… Vi har ju alla olika åsikter och ska vi leva ihop finns bara det som alternativ.
solidaritet har ingen partifärg i min bok….beträffande klyschan så handlar det om att försöka säga nåt med få ord för att andra skall orka läsa/lyssna…sen kan man dra igång diskussionen……problemet är att plånbokens innehåll blir ett självändamål och att vi betalar allt mindre skatt….med lika många eller fler arbetslösa/sjuka blir det svårt att få ihop ekvationen…men det är alltid lättare att argumentera när man är frisk och har jobb…
Oj! Han kan visst personkryssas till riksdagen också :O Jo men klart kan ska få sig ett litet kryss som plåster på såren! Eller vad säger du? Vill man vara fin så får man lida pin, eller hur heter det? x)
Det vore ju lika illa att kryssa Federley på grund av detta som det vore att kryssa David von Arnold för att han överfölls vid sin soptunna.
Säkert får de en och annan röst för det. Om det är iscensatt (som jag är ganska övertygad om) så är det jäkligt smart gjort. Federley som ju är en kontroversiell figur, som säkert en och annan “riktig” idiot där ute stör sig på – så det “skulle kunna” va på riktigt. Politiker kan spionera på, förtala varandra, bränna upp pengar och allt annat skit som avslöjats hittills inför olika val … varför skulle de inte kunna iscensätta brott för att få sympatiröster liksom?
“Om det är iscensatt (som jag är ganska övertygad om) så är det jäkligt smart gjort. ”
Ta av dig foliehatten, mannen.
Pingback: En utsatt vän värd att bli omnämnd | Elias Giertz
Ja, det vore det! Rösten är viktig och måste ske helt individuellt. I en fungerande demokrati angår det därför ingen annan, inte ens ens livspartner, vad man röstar på. Har man inte den integriteten så platsar man egentligen inte som myndig medborgare i en demokratiok nation.
Tack för ett bra inlägg!
Själv är jag utländsk medborgare och får alltså inte rösta i riksdagsval. Men årets valrörelse är nog den mest avgörande i mannaminne. Och det beror på ett enda parti: Sverigedemokraterna. Detta kan man helt enkelt konstatera alldels oavsett vad man själv tror och tycker om deras hjärtefrågor och deras sätt att driva dem.
Pappan
Va? Menar du att man borde omyndigförklaras om man är öppen med vad man röstar på?
I vår senaste bok “Ares tecken” tar Dan Buthler och jag upp just det du adresserar här – hatbrotten mot homosexuella, invandrare och religiöst olika troende, i ett “välmående” Sverige 2010.
Vi har jobbat ihop med polisens hatbrottsjour, BRÅ och RFSL och fått skrämmande fakta:
Varje dag utsätts 160 personer i Sverige för något slags hatbrott!
Fredrick Federley är en av dessa och att han utsätts är lika vidrigt som att andra råkar illa ut. Det värsta är dock att ingen politiker – oavsett parti – vill diskutera detta före valet, utan istället koncentrerar sig på oerhört viktiga pk-frågor som maxtaxa på dagis.
Illa. Riktigt illa.
/Dag Öhrlund, författare
Nu var detta troligen bara ett rån(som jag uppfattade det), men likväl så är det hemskt.
jag tycker inte synd om honom. Han är ute och festare, sen skickar han taxikvittona till skattebetalarna. Han fuskar säkert med mer. Dessutom visar han inga sympatier med människorna i gaza. Stödjer israels våld mot civila, nu kanske han förstår hur det är att sättas i vanmakt.
Ja öga för öga ska det ju vara. Vad har du för ögon som behöver bestraffas/rättvisas?
Pingback: Sociala medier och kohandel i valtider | toppenjobbet.nu
Jag kopierar in ett citat av Jonas Gardell ( http://www.jonasgardell.se/doc/diary.jsp?id=1087 ), känner så väl igen mina egna känslor i det han formulerat:
“Jag tycker att det är rimligt att jag som tjänar mycket också ska betala mer.
Jag skäms över att ha fått såna stora skattesänkningar de sista fyra åren samtidigt som sjuka människor fasas ut ur försäkringssystemet och inte har något alls att leva på.
Jag skäms över att jag betalar mindre skatt samtidigt som nedskärningar inom förskolan gör att barngrupperna blir större och större.
Käre Fredrik, tack för skattesänkningarna, men det var inte på bekostnad av barnen, de sjuka och gamla som jag skulle få det bättre.”