Etiketter

, , , , , ,

Föräldramöte i en helt vanlig kommunal skola i Sverige någon gång på 2000-talet. En dryg tredjedel av eleverna är invandrare, nyligen komna till Sverige och vars föräldrar i många fall inte förstår svenska, och som inte heller är närvarande på mötet. Övriga elever, mestadels svenskfödda barn från medelklassfamiljer, är i stort sett representerade av en eller två föräldrar.

A: hur ska vi göra med klasskassan?
B: jag orkar inte baka och ordna loppisar
C: nej kan vi inte bara betala en summa till kassan varje termin?
D: men alla kanske inte har råd med det?
B: men dom som inte har råd kan ju få sälja kakor
A: men alla har väl råd med en hundring per termin?
D: nja, hur som helst kanske det finns föräldrar som inte vill eller kan betala?
E: men då får väl deras ungar jobba
F: varför är dom inte här, dom som inte är här får väl rätta sig efter vårt demokratiska beslut?
D: tror ni inte det blir jobbigt för barnen om det är bara tre ungar som kanske måste jobba för klasskassan om ingen annan behöver det?
A: nej men då får dom väl betala eller stå utanför?
D: stå utanför? om det är en klasskassa som syftar till att resultera i en klassresa ska väl alla med, oavsett föräldrarnas ekonomi eller engagemang?
A: jag tänker då inte betala för nån annans unge
F: nej, varför ska vi betala för dom som struntar i det?
G: precis, om dom inte är här och inte bryr sig får dom skylla sig själva.
F: det kanske är lika bra att dom inte följer med.
B: precis, min unge ska inte bli lidande för att andras föräldrar inte tar ansvar.
D: en klassresa bygger väl på gemenskap, att alla ska få vara med?
C: men om bara hälften betalar kommer vi ju inte längre än till bondgården här borta.
D: det är väl bättre att hela klassen kan åka till bondgården än att hälften åker till Liseberg?

Tonen i klassrummet blir alltmer upprörd och D ger sig inte, utan fortsätter hävda att en klasskassa inte kan utesluta barn oavsett orsak till att deras föräldrar inte betalar eller engagerar sig. Hen får snäsiga kommentarer och arga blickar. Ingen ger sig. Det hela slutar med att D ställer sig och sitt barn utanför klasskassan.
Om inte alla får åka ska inte henoms barn åka heller, och hen meddelar att dom som vill arrangera en resa för sina barn gemensamt gärna kan göra det utanför skolan och utan att blanda in klasskassan.
De andra föräldrarna suckar och flackar med sina blickar.

Och så undrar folk hur Sverigedemokraterna kunde komma in i riksdagen?


Flattr this