Etiketter
30 dagar, bagage, blogguppmaning, handväska, packa, whats in your bag
Jag har aldrig gillat handväskor. Eller väskor överhuvudtaget. Åtminstone gillar jag inte att ha dem med mig, eftersom jag är minimalist i ordets rätta bemärkelse och ogillar starkt att bära med mig saker. Det tar upp hjärnkapacitet och energi att hålla reda på extra saker, som skulle kunna användas till att bara vara eller fokusera på vaddetnuärmangör.
Till detta kommer svårigheten att hitta den ultimata väskan. Den som är precis lagom stor, tillräckligt snygg, matchar kläder och annat och dessutom har precis det antal fack i rätta storlekar som behövs för att rymma det man har med, utan att väskan förvandlas till ett stort svart hål.
Alltid när det går skippar jag handväska och har saker i fickorna istället. Ingen extra last, ingen väska att glömma någonstans, ingen väska som stressar mig för att jag är rädd att glömma den någonstans.
Jag hade aldrig någon “skötväska” heller när barnen var små. En blöja i fickan, och så gick jag ut.
Om jag måste ha med mig en väska packar jag den för det specifika tillfället, för även här gäller att jag inte gillar att ha med mig onödiga saker. Vad jag alltid alltid har i min handväska är en skrivbok och en penna. Har väldigt svårt att gå någonstans utan dem. Ibland har jag två skrivböcker plus min kalender.
Plånboken brukar också få följa med, liksom mobilen och laddaren till den. Blir tokstressad om batteriet börjar ta slut och jag inte har laddaren med.
En läppomoj, alltså lypsyl eller motsvarande brukar jag ha med, och ett par tamponger om det är den tiden i månaden. Ibland ett paket tuggummi.
Cigg och tändare är också, tyvärr, alltid med.
Det var väl ungefär allt jag brukar ha i min handväska. Om jag ska resa längre för jobb, och kanske sova borta, tar jag oftast en datorväska, och i den ryms också ett ombyte kläder, en liten necessär med tandborste, tandkräm, hårborste och deodorant. Förutom datorn då såklart. Och så en bok och kanske ett par tidningar att läsa på tåget.
Jag är faktiskt mästaren av travel light-konceptet. Och det endast för att varje sak jag bär med mig skapar en liten stress, och ju mer jag har att kånka på – desto större är stressfaktorn. Ibland önskar man att man vore en sån där människa som alltid hade den stora bagen full med braatthasaker att trolla fram vid behov, men oftast är jag rätt nöjd med hur jag packar mina väskor.
Igår: Your siblings
I morgon: This week
En liten parantes till handväskor, är att det borde vara förbjudet med svart foder i dem. Det gör det ju näst intill omöjligt att hitta ngt i dem, och då har jag inte en hel arsenal med grejer i mina.
Det där var ett bra recept… Att strunta i väskan, som jag ändå för ofta glömmer nånstans. :/ Men i fickorna får jag inte plats med allt det onödiga jag brukar packa med. Allt det där som jag blir stressad av om jag inte har med, för det “kan ju vara bra att ha” 5 tröjor, ett par kjolar och jeans (man vet ju inte om det blir skitväder), Dator o internetbanksdosa.
Tja, jag blir stressad om jag inte har med alla bra o ha-saker, de där som sedan blir liggande orörda i väskan. Lika stressad som när jag packar upp och inser att jag har glömt extra trosor, nagellacksremover. Och hispig (räcker inte med stressad då), när jag packar fram datorn och har glömt 3G-modemet hemma…
Haha, samma fast olika då. :)
Hispig blir jag nog aldrig, tror jag… När jag är stressad märks det på att jag blir tyst och extremt sammanbiten… Andra uppfattar det ibland som att jag är fokuserad och lugn.
Jag är tvärtom – har med mig allt jag skulle kunna behöva. När jag reser utomlands har jag nästan hela hemmet med mig :-). Men om jag skall vara borta längre tid, reser jag med lätt packning och köper det jag behöver när jag är på plats.
Skulle vilja vara som du … du har helt rätt.
Det är bara besvärligt att hålla reda på väskan.
När man som jag alltid använder kjol, som ju sällan har fickor, blir man beroende av handväskor. Jag har gått så långt att jag älskar att köpa handväskor. Man kan inte få för många, är min melodi.
Fast jag brukar inte ha saker i byxfickorna, utan i jackfickorna…
Pingback: ljuset på andra sidan tunneln « mymlan. the real.