Etiketter

, ,

Linda undrar:

Är du lycklig?

Mitt svar:

Jag tror inte att lycka är ett tillstånd att sträva efter. Lycka är ögonblick. Stunder av himlastormande förälskelse, vare sig det är i en person, en plats eller ett nytt jobb kanske.
Att vara lycklig kan vara rätt så energikrävande i ena änden, samtidigt som det kan ge energi i den andra. Vem har aldrig förvånats över hur lite sömn man plötsligt behöver när man är nykär?

Enligt ovanstående definition av lycka – nej, jag är inte lycklig. Men jag är långt ifrån olycklig. Jag är nöjd. Och det tror jag är det allra bästa tillståndet.
Dels för att jag inte är olycklig. I många år var jag mer eller mindre deprimerad av olika skäl. Att inte vara det är så otroligt skönt, som att kunna andas igen efter att ha suttit instängd i en håla med unken luft i åratal. Att inte ha några akuta överhängande problem eller orosmoment som stör min vardag dagligen, det är en sådan befrielse att jag inte riktigt kan sätta ord på det.

Jag har ett bra liv. Jag har tak över huvudet, jag har mat, jag är frisk, och jag har ett jobb som för det mesta är riktigt roligt. Jag har vänner och framförallt har jag tre barn som är bra människor och som verkar lyckas göra det bästa av sina förutsättningar, och det skänker mig glädje.

Lycka orsakar oftast baksmälla, som sällan är värd priset. Det jag har nu – en tillvaro som på det stora hela är harmonisk – är väldigt mycket mer värt.