Etiketter

, , , , , ,

Igår var jag med i Kvällsöppet för att diskutera näthat.

I sminket satt Jimmie Åkesson. Och Malin Wollin.

I studion satt Robert Aschberg. Och gapade på och skojade bort ämnet.
I studion satt även Emanuel Karlsten. Bredvid mig. Det kändes tryggt.

På storbild var Marcus Birro med. Han som enligt Ekdal är en av dom i Sverige som vet mest om näthat.
Debatten inleddes med att vi fick se och höra olika okväden som Birro fått på nätet. Genom åren.
Jag kontrade med att läsa upp en del olika okväden som Birro hävt ur sig till andra genom åren. De räknades inte för det var så länge sedan. Men jag har sett honom säga sånt alldeles nyligen. Och citaten om honom själv var inte heller purfärska. Ville bara ha det sagt.
Och som jag sa i programmet – det är skillnad på anonymt hat och på kritik. Birro kan ta kritik. Om den kommer från rätt personer. Det vill säga hans redaktörer, programledare, lektörer och andra mediamänniskor som han jobbar med.
Han har lite svårt för när vem som helst kan uttala sig. Han ser ner på dem som inte har makt över medierna. Eller också gör han inte det, men han skickar onekligen sådana signaler.

I övrigt hänvisar jag till vad jag sa för länge sedan, om kärleken till Birro. Som jag även tog upp i programmet.

Malin Wollin var bra. Men jag håller inte med henne om att den som är känslig inte ska blogga. Där är jag på Birros sida. Även lipsillar och harhjärtan ska få plats på nätet. Och får plats.

Med det sagt lämnar jag ordet till Björk, som skriver i dagens Expressen.


Flattr this