ibland måste man göra fel för att göra rätt

Under dagens presskonferens med Johan Persson och Martin Schibbye kommenterades det såklart en hel del på Twitter. Somliga tycker att det var dumt av dem att åka dit till att börja med, andra hävdar att de ju bröt mot lagen och får skylla sig själva. En del raljerar om självgoda journalister som kräver specialbehandling för att de är journalister.

Jag kan förstå att bortskämda svenskar (bortskämda med demokrati och yttrandefrihet) som inte ägnar så mycket tid åt nyhetskonsumtion har en skev bild av vad en journalist är. Därför vill jag påminna om något som kallas pressfrihet, som anses vara något extremt viktigt i ett demokratiskt samhälle, eftersom journalisters arbete handlar om att avslöja oegentligheter och missförhållanden, att granska makthavare och stå på medborgarens sida gentemot makten. Och förhoppningsvis lyckas göra skillnad.

I en diktatur är det tvärtom, där styrs pressen av regimen, och medborgarna blir lurade då de läser tidningar eller tittar på teve. Journalister i diktaturer lever inte sällan i ständig livsfara. Därför är pressfrihet viktigt. Därför bör journalister ibland ”särbehandlas”, inte för att de är journalister i största allmänhet, men för att de är ute på uppdrag som syftar till att granska makten.

Det var precis det Martin Schibbye och Johan Persson gjorde i Ogaden.

Var det dumt av dem?
Ur ett strikt privat perspektiv kanske det var dumt att ta de risker de gjorde när de tog sig in där, men framförallt var det modigt. Mod och dumhet gränsar ofta till varandra.
Oavsett så åkte de till ett område som ingen journalist hittills rapporterat ifrån. De tänkte berätta något som ingen annan har berättat. Det är journalistik.

Bröt de mot lagen?
Ja. De tog sig in i Ogaden utan tillstånd. Men. Ibland måste man göra fel för att göra rätt.
Det skulle ha varit omöjligt för en journalist att ta sig in i Ogaden lagligt. Så de övervägde att ta den här risken, att göra det här lagbrottet, för att ändå kunna berätta sin historia.
När man bryter mot lagen kanske man måste vara beredd att ta konsekvenserna. Och nu kan det väl ändå sägas att Martin Schibbye och Johan Persson gjort just det.

Så varför detta engagemang för att få hem dem i förtid?
Därför att det inte är rimligt att acceptera lagar som bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Därför att journalister måste kunna verka fritt, var som helst på jorden, utan att riskera sina liv. Tyvärr är det alldeles för många journalister som varje år dödas i tjänsten, i strider eller i fängelser. Därför måste Sverige och andra demokratiska länder agera kraftfullt internationellt för att stå upp för press- och yttrandefrihet, och göra allt som är möjligt för att skydda dem som vågar granska.
Dessutom har det visat sig att bevisen mot Martin och Johan var manipulerade och jag tror att de flesta håller med om att den sortens rättsröta är betydligt allvarligare än att olagligt ta sig över en gräns.

I nazityskland var det förbjudet att hjälpa judar. Det fanns de som trotsade det förbudet och tog stora personliga risker. Ni som tycker att Martin och Johan får skylla sig själva, tycker ni det om dom som avrättades i utrotningsläger för att ha satt sig upp mot nazisterna också?
(Och nej, jag jämför inte Schibbye/Persson med judarna. Jag jämför en totalitär stat och dess förtryck av människor med en annan. Vem skulle idag döma den journalist som då hade försökt avslöja vad som hände i tyskarnas läger?)

Detta är vad Amnesty International jobbar med varenda dag, året om. Att uppmärksamma och försöka hjälpa personer som brutit mot eller påstås ha brutit mot ett lands lagar, genom att uttrycka en åsikt, kritisera makten eller kanske bara göra ett konstverk, ett musikstycke eller en bok. Yttrandefrihet är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, och det är precis vad det här handlar om. Ni som tror att yttrandefrihet handlar om vem som får säga vad i Aftonbladets kommentarsfält är ganska så världsfrånvända.

Med det sagt – välkomna hem, Johan och Martin! Ni är årets hjältar i min värld. Kan inte riktigt med ord uttrycka min beundran för er, så jag lånar några av Johan Hilton:

Jag kan också rekommendera läsning av Axel Andén som sammanfattat presskonferensen med Martin och Johan, med betoning på delarna om pressfriheten.
Här skriver Johan Ripås om hur avslöjandet om det fejkade bevismaterialet kom till.

Uppdaterat: Naturligtvis tycker jag också att ni ska se hela presskonferensen med Johan och Martin, där de själva förklarar det jag försöker göra i det här inlägget. Bland annat säger Martin att det faktum att UD avrått från att resa till det aktuella området snarare är ett incitament att åka dit. Och Johan säger att det är hans uppgift som journalist att bryta mot lagar som strider mot mänskliga rättigheter.
Anders Lindberg skriver också bra i Aftonbladet. ”Johan Persson och Martin Schibbye har suttit 14 månader i etiopiskt fängelse för att de gjorde sitt jobb. Att en diktatur som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter inte vill bli granskad är inget som ska respekteras.”

About these ads

12 reaktioner på “ibland måste man göra fel för att göra rätt

  1. Tack Sofia. Som vanligt skarpa analyser och ett kraft
    fullt ställningstagande för det fria ordet.

  2. Bra skrivet, Sofia!
    Jag har bott ca 10 år i ickedemokratiska länder, bla 3 år i Syrien och då lär man sig uppskatta pressfrihet. Det är lätt att glömma att vi har det och ta det för självklart. En stor del av världen har en pressfrihet, styrande och andra grupper kan göra vad för djävulskap som helst, utan att någon får veta. Därför behövs journalister som Johan och Martin!

  3. Pingback: Malmrosgate | Bisonblog

  4. Hur har du mage att jämföra Martin och Johan med judar i Tyskland under Hitler? Du är farligt nära antisemitism – och dessutom förminskar du förintelsen till en skitsak, precis som M & J är.

    • Jämförelsen stod inte mellan Martin och Johan och judarna, snarare mellan det nazisterna gjorde och det som görs mot folket i det här fallet Ogaden, men även andra platser där det är svårt för journalister att verka.

  5. Pingback: Journalistik i demokratins tjänst och en kränkt filmregissör - Deepedition

  6. En bra och saklig analys, det är dock viktigt att inte utelämna Schibbys bakgrund. En stalinist som idag hyllar med läpparna den demokrati han igår så ivrigt bekämpade. Låt oss hoppas att dessa 14 månader blivit en dyrköpt läropeng, men det har vi inte sett ännu.

  7. Pingback: Presskonferensen med Martin Schibbye och Johan Persson | Nemokrati

Kommentarer inaktiverade.