sundsvallsbloggare sökes

Hjälp!
Jag behöver kontakt med någon bloggare från Sundsvall som har något att säga om EU-förslaget att registrera alla bloggar.

Och det är bråttom!
Är du en bloggare från Sundsvall eller känner du till någon - hör av dig till mig.
sofia.mirjamsdotter snabela st.nu eller också ring på 060197158

 

andra saker

Kollar runt lite och läser Marcus Birro. Det var längesen. Men han är så förbannat bra i lagoma doser.

Ett jättegammalt inlägg hos Kajen har en slutkläm som jag tycker är väldigt intressant men inte riktigt tänkt på. Eller tror på Men är det så? Att i horinsontellt läge är alla lika långa?

Och åhh vad dvijdvs är bra ibland. Som det här, om hur jävligt det är att vara polisfru.

Sen så har min dotter varit på humanistisk konfirmation. Eftersom jag fortfarande inte träffat henne är jag väldigt glad att hon bloggar och lägger ut bilder, så att jag ändå får ta del av hennes värld där inte jag finns med.

Till sist en liten video som jag hittade här. Och till och med jag måste erkänna att jag tycker den är alldeles underbar.

Läs även andra bloggares åsikter om dvijdvs, marcus birro, lejonvideo, kärlek

 

bloggar jag undviker

Det finns en del saker som får mig att inte vilja återvända till en blogg.

1. Lösenordsskyddade inlägg. Varför blogga överhuvudtaget?
2. Ingen kommentarsfunktion. Otroligt irriterande om man faktiskt vill kommentera.
3. Bloggar som börjar spela musik. Jag vill kunna klicka själv på lyssnalänken.

Det finns mer, men dessa tre stötte jag på under min bloggrunda ikväll och jag blir irriterad. mest för att jag behöver nåt irrelevant att irritera mig på ikväll.

 

kommentar som förtjänar uppmärksamhet

Camilla Lindberg visar igen att hon inte bara är en sann liberal, utan att hon också förstått det här med att kommunicera med sina väljare. Och att hon tar de sociala medierna på allvar.

Hon skrev just den här kommentaren som svar till mitt hyllningsinlägg till henne:

“Vill bara säga ett stort tack till alla er som engagerat er, som stöttat och som skickat blommor- alla ni är fantastiska!
Utan alla er hade jag nog inte pallat trycket!
Det hjälpte inte- men jag gjorde vad jag kunde! Det lustiga är när media började höra av sig- “vi vet inte vem du är”, nej därför att man alltför mycket riktat in sig på ett fåtal ledamöter. De som känner mig anade nog hela tiden att det här förslaget gick över gränsen för vad jag tror på.
Återigen- tack! ni är toppen
Camilla”

Läs även andra bloggares åsikter om camilla lindberg, FRA, hjältinna, kommentarer

 

spännande sätt att hantera kommentarer

Det är sällan jag hänger inne hos Mamman nu för tiden, men häromdagen kikade jag in och stötte på ett fenomen som jag tycker är otroligt märkligt.

Det är när hon svarar på en kommentar som hon censurerat, i kommentarsfältet.

I det här fallet svarar hon på något som vi läsare inte får se. Alltså har vi ingen aning om vad hon svarar på egentligen. Och då kan svaret te sig mycket märkligt och läsaren har inte en chans att bedöma det hon skriver.
Att jag reagerar är för att mitt namn nämndes i hennes svarskommentar, och som den egotrippade person jag är blir jag naturligtvis mycket nyfiken på vad Seine i det här fallet hade skrivit om mig. Eller om han ens nämnt mig, det vet jag ju inte…

Jag har varit med om det förr. Att jag skrivit en kommentar. Att hon censurerat den, men ändå svarat i komentarsfältet och svarat på ett sätt som ger andra läsare utrymme att i sin fantasi tänka ganska långtgående tankar om vad jag egentligen skrivit.
Hon säger nämligen att hon vill att hennes blogg ska vara trevlig och därför tar hon bort provocerande kommentarer. Men talar hon inte lite mot sig själv då när hon ändå svarar på dem?

Om man av någon anledning vill censurera en kommentar så tar man väl ändå kontakt med den personen via mail eller annat? Allt annat verkar fegt. För att inte tala om när mamman svarat på kommentarer i andra personers bloggar och allt framstår som goddag yxskaft.

(att mamman inte verkar ha förstått bloggosfären överhuvudtaget trots att hon varit med rätt länge är en helt annan fråga som jag lämnar därhän för nu)

Man tar sig för pannan.

Läs även andra bloggares åsikter om mamman, kommentarer, censur

 

total förvirring

Nu är buden olika från olika håll.
Jag såg inte själv debatten mer än sporadiskt och kan bara referera till vad andra säger.
Falkvinge säger att det förmodligen blir en återremiss som ska utredas de närmaste dagarna.
Enligt playrapport är avlyssningslagen stoppad. Vad fan som nu menas med det? Så pass har jag förstått att inte sista ordet är sagt och att lagen mycket väl kan gå igenom oavsett om frågan skjuts upp eller ej.
Enligt politikerbloggen ska det gå till så här - men det utesluter väl inte votering eller?
Enligt folk på Jaiku ska återremissen behandlas klart redan imorgon.
DN skriver så här.
Bloggosfären kan ta ut en delseger. Den som opinionsbildare som faktiskt fått både gammelmedia och politiker att vakna och inse att det finns en tredje röst att räkna med.
Och frågan är hur politikerna ska hantera den storm som kommer att uppstå om de smygröstar efter en återremiss? Hur ska de hantera det för att inte fullständigt tappa folks förtroende?
Eller har politikerna fortfarande inte förstått att de har ögonen på sig? Att de kommer att få äta upp om de kuppar bort den här voteringen, alltså genomför den snabbt i hemlighet utan att offentliggöra vad eventuellt nytt som kommer fram?
Just nu förstår jag ingenting. Vad händer egentligen i morgon? Och - om inget händer imorgon, alltså ingen votering - vad händer härnäst och när och hur snabbt kan det gå?

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, FRA-lagen, votering, riksdag, opinion, bloggosfären

 

i like

Johan Staël von Holstein.

Läs själva så förstår ni varför.

 

liten lektion i permalänkning

När man kikar runt i en del bloggar uppstår ibland olika irritationsmoment.
Ett är när folk inte permalänkar till inlägg de hänvisar till, utan bara till en bloggs förstasida. Vilket gör det nästan omöjligt att hitta igen rätt inlägg om man läser inlägget ett halvår senare eller om det är en aktiv bloggare som uppdaterar ofta.

Om man hänvisar till ett särskilt inlägg på en blogg så räcker det inte att länka till bloggens förstasida. I mitt fall är den länkadressen http://mymlanthereal.wordpress.com och den kan med fördel användas om man bara nämner mig i förbifarten utan att tänka på eller skriva något särskilt om det jag skrivit i min blogg.

Om man däremot skriver om något specifikt, som till exempel det här inlägget, då bör man också länka till det. Adressen hit är http://mymlanthereal.wordpress.com/2008/05/29/liten-lektion-i-permalankning

Den hittar man antingen genom att klicka på rubrikinlägget, då är det permalänken som kommer upp i adressfältet. Ibland funkar inte det, men då brukar det finnas en liten länk längst ner i inlägget som heter just “permalänk”.

Och så en uppdatering, igen är det ctail som hjälper till:

“Ifall ingen av de metoderna funkar, vilket de inte gör hos mig om man går via min officiella egen-domän-adress, kan man i stället (i alla webbläsare jag vet) prova med att högerklicka på inläggsrubriken, eller någon annanstans där det finns en länk till inlägget, och välja “copy link locaction”. Det är dessutom snabbare än att vänsterklicka och kopiera från adressfönstret.”

(själv kör jag mac utan mus, så jag ogillar högerklickande…)

Är vi överens nu? Permalänka nästa gång will you?

 

vad vet tarras?

Det är inte så att jag egentligen bryr mig om vad Tarras-Wahlberg har för sig. Inte alls.
Jag tycker att kungafamiljen är ganska ointressant och jag kastar mig inte över vare sig bilder eller texter som handlar om hovet.
Men konspirationsteorier är ganska skojiga och PM Nilssons funderingar kring Tarras sorti från hovet är rätt så underhållande.

(Sen kan jag inte låta bli att störa mig på personer som skriver ihop två efternamn med bindestreck. Det går inte att göra så enligt skatteverket, om man inte har ett dubbelefternamn som ligger lika fast som Gun-Britt är Gun-Britt och Per-Arne är Per-Arne. Om man däremot gifter sig och behåller sitt gamla namn men lägger till makens så blir det ena mellannamn och det ska inte skrivas ihop med efternamnet.)

Uppdatering: Och nej, om man föds och får båda sina föräldrars efternamn så är det ett av dem som blir mellannamn. Man kan bara ha ett efternamn. Och inget bindestreck mellan mellannamn och efternamn.

Uppdatering: Tarras-Wahlberg har tydligen ett “riktigt” dubbelefternamn. My mistake, borde kanske kollat upp det, men nu gjorde ju ctail det istället.

 

varm och svettig

För ett tag sedan testade Webpal viraliteten på Jaiku.

Han försökte helt enkelt ta reda på i hur många led en Jaiku kunde sprida sig bara genom att alla svarade på en tråd genom att skriva “Jag var där”. Men Jaiku är en ganska sluten bubbla. Frågan är hur det skulle funka i bloggvärlden.

Så vi testar helt enkelt: Alla som läser detta och har en egen blogg, skriver helt enkelt ett inlägg med rubriken ” varm och svettig”, och uppmanar sedan alla sina läsare att göra detsamma.

Jag har funderat på hur man sedan lättast ska kunna räkna ihop allting, och tyvärr ser jag ingen bättre utväg än att helt enkelt länka tillbaks hit. Och till den man såg det hos, och så vidare.

Kedjebrev helt enkelt, men med en ände. Senast på fredag 21.00, där stoppar vi. Tror ni det kan funka?

Läs även andra bloggares åsikter om varm & svettig, hur viral är bloggosfären?

 

jag tror jag är lite kär i Niklas

Eller kanske inte.
Men fan vad jag gillar Niklas Strömstedts blogg!

Först föll jag för det här inlägget, om hur det digitala samhället kan ställa till det i relationer. Och kanske även vara till nytta. Men mest göra så det blir knas.
Det är nåt jag funderat mycket på. Hur snabbt allt går, även när det gäller relationsbyggande och rivande, och att det kanske inte alltid är av godo att man kan få tag i folk hela tiden när som helst och göra det virtuellt.

Sedan har väl ingen undgått att läsa om hans lilla kupp mot Se och Hörs chefredaktör Tua Lundström.
Helt fantastiskt, och underbart att se vilken potential bloggande har. Tänk för tio år sedan om han gjort samma, då kanske inget fått reda på det. Nu spreds det som en löpeld och Tua är bortgjord som satan. Medan Niklas fått folk som i alla år inte sett honom som nåt annat än smörig och snäll att plötsligt få en nyväckt respekt.

Idag har han skrivit och förklarat och svarat på folks reaktioner. “Jag ser det som en intervju. Jag mörkade inte för Tua att jag spelade in samtalet och jag gav henne också tillfälle att kolla citaten innan jag publicerade det på bloggen.
Kanske en inspiration till nya grepp på tidningens redaktion.” Riktigt bra, och ja Niklas. Inspiration till fler tidningsredaktioner hoppas jag.

Innan det hann han med att skriva om sina barn. Och han gör det bra. Ja jävlar. Lite kär är jag.

Deepedition och As good as it gets har också fallit för Niklas. Och Klaus-Peter också. Jag tror vi är några som håller med. Det trodde vi aldrig att vi skulle säga…

Läs även andra bloggares åsikter om niklas strömstedt, kär, respekt, tua lundström, se&hör

 

veckans blogg

För ett tag sedan var the real mymlan Veckans Blogg på Bloggtidningen.

Nu får jag vara med igen, fast den här gången med bloggen Same same but different. Och det handlar ju inte bara om mig då utan även om deeped.

Läs även andra bloggares åsikter om veckans blogg, bloggtidningen, deepedition, samesamebutdifferent

 

lazy lördag

Har ägnat en del av dagen åt att slösurfa. Beta av min Google Reader och läsa ikapp en del bloggar.
Lilla Blå har skrivit otroligt fint om Thåströms fingrar.
Jag fick gåshud av att se den videon hon lagt ut där också - se den!

Hos Sandra var det igenkänningsfaktor hög. Och väldigt skön sax i den videon. Se den också vettja.

Eller så tittar du på den här:

Och när vi ändå är inne på mr Waits - han ska ut på turné och har hållit presskonferens (se den till slut, annars missar du poängen…):

Ser också att inte bara jag utan också Ulrika har upptäckt Niklas Strömstedts blogg. Jag har skummat den lite och är positivt inställd, men inte helt frälst än. Måste ge det lite tid tror jag. Idag är han i varje fall arg.

Läs även andra bloggares åsikter om tom waits, presskonferens, lisa ekdal, thåström, bloggtips

 

hujedamig

Stackars stackars människor. Som “hängs ut på nätet”...
Eller? Kan det kanske vara så att de själv lagt ut bilderna? Möjligen?
Hela historien påminner lite om den när någon snodde en bild på bloggaren Englas bebis.

Det är inte okej att sno bilder från privatpersoner, vare sig man hittar dem på en parkbänk eller på nätet.
Men om jag lämnar mitt fotoalbum eller min påse med mina framkallade papperskopior på en parkbänk får jag kanske räkna med att någon hittar och på något sätt använder bilderna, inte minst ifall de visar något naket.
Samma gäller på nätet. Lägger jag ut bilder till allmänt beskådande på nätet så får jag nog faktiskt räkna med att de kan missbrukas.

Drottningen har skrivit mycket bra om detta, jag har egentligen inget mer att lägga till det hon sagt.

Läs även andra bloggares åsikter om englas showroom, drottningsylt, bildstöld, gravida, hängas ut på nätet, missbruk, naket

 

tjäna pengar på att blogga

Om man ska blogga med integritet är det faktiskt jävligt svårt att göra det. Tjäna pengar alltså. Ändå finns en massa mätare som värderar bloggar.

Denna blogg är värd 914 335 kr
(Här skulle det komma upp en liten banner men det funkar visst inte)

Den senaste är en skapelse av Jonas som finns på bloggvärde. Bloggvärdet mäts efter bland annat inlänkar. Enligt den är min blogg värd över 900.000. Blondinbella ska vara värd närmare 300.000. Någonting stämmer inte. Hur som helst en kul tjänst, med olika design på banners att lägga upp i sin blogg för att visa värdet.

Och precis som Bison gillar jag ansvarsfriskrivningen: “Det värde som beräknas behöver inte ha något med verkligheten att göra. Då denna beräkning görs med tränade apor är det svårt att uppskatta ett exakt värde.”

Det här tyckte jag också var lite kul,topplistan igår kväll:

Uppdaterat: Anders Mildner har också testat och fick jättespännande resultat. :)

Läs även andra bloggares åsikter om tjäna pengar på att blogga, bloggvärde, vad är din blogg värd?

 

inte bara jag

Jag bloggar.

När man bloggar vill folk att man ska göra reklam. Till exempel för antirynkkrämer. (dom funkade inte)

Nu har jag fått mail från Mustaschkampen. Dom vill att jag ska skriva och länka till deras sida. Mailet jag fick såg ut så här:

“Hej Mymlan!

Mitt namn är Mxxxx och jag jobbar på uppdrag av Cancerfonden. Just nu pågår Mustaschkampen, Cancerfondens kamp mot Prostatacancer. Vi är på jakt efter skribenter som vill skriva om kampanjen och om man vill även lägga upp en banner eller ribbon för att få dina besökare att besöka mustaschkamen.se. Kampen går ut på att få folk att starta en insamling och tävla mot varandra. I kampen ingår också, för den som vill, att odla en mustasch. Det brukar bli föremål för många skratt, en del aha-upplevelser och till och med några livsavgörande insikter J

Vi skulle bli jätteglada om du vill vara med, och vi vet att både du och dina besökare skulle kunna hjälpa oss i kampen mot prostatacancer.

Maila mig direkt om du är intresserad!”

Jag svarade “Tack, men nej tack” och en länk till inlägget jag skrev sist det var mustaschkampanj.

Jag påpekade dessutom att länken till mustaschkampen inte fungerade. Det fattades en bokstav.

Och så det allra viktigaste: jag engagerar mig i det jag vill för att jag vill och bryr mig. Inte för att någon ber mig. Jag är världsbäst på att ignorera inbjudningar till diverse “causes” på Facebook. Hur meningsfullt är det att gå med om man sen ändå struntar i det? Och varför skulle jag vilja lägga upp en ful banner här i min blogg? Någon? Alltså, tackar man ja till det ena bör man ju tacka ja till det andra, men jag vill inte att det här bloggen ska förvandlas till nån ful sida med en massa stödbanners för olika välgörande ändamål.

Jag tycker det verkar skittråkigt med prostatacancer. Men jag gick inte ens med i rosa bandet på facebook.

Jag skrev också till Mxxxx att jag förmodligen kommer att skriva något ändå. Men att jag ville göra det oberoende. Nu har jag gjort det. Håll till godo.

(men varför är det ingen som vill att jag ska göra reklam för en Nokia N95?)

Läs även andra bloggares åsikter om mustaschkampen, rosa bandet, cancer, reklam, bloggar

 

mymlan hymlar inte

Men. Alltså. Jag är inte nöjd med den här omslagsbilden.
(förlåt linus, men du kan ju inte rå för att jag har dubbelhaka även fast jag stirrar rakt upp i taket)

Läs även andra bloggares åsikter om medievärlden, omslagsflicka, bild, mymlan hymlar inte

 

märklig statistik om erotik

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag kollar den här statistiken för ett inlägg som jag skrev den 17 november i fjol, men som ständigt toppar min lista över populära inlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om statistik, erotik, populärt

 

en liten bloggrunda

Jag har varit kass på att blogga och läsa bloggar den senaste tiden. Och jag verkar inte vara ensam om det. Tog mig en tur i min bloggrulle och hittade det här hos Andra Sidan. Han är trött på att blogga och han har många tänkvärda argument för varför han tycker att det är tidsslöseri. När jag kommenterade hos honom insåg jag också att min egen bloggtorka delvis beror på att jag inte längre hinner läsa så många andra bloggar, och bloggandet för mig handlar så mycket inte bara om att skriva själv, utan om att läsa hos andra, och delta aktivt i diskussioner som uppstår i andra bloggar. När det inte hinns med känns själva bloggandet meningslöst.

Hos Ulrika hittar jag ett litet inlägg om slaskskrapan. Fast hon kallar den för slaskupp. Göteborgare pratar konstigt, det har jag alltid tyckt. :) Hur som helst så är den oumbärlig. Fatta vad mycket hushållspapper som måste ha gått åt förr innan man hade slaskskrapan.

Saom på Älskade Dumburk har skrivit om Bert Karlsson som Sveriges Jamie Oliver. Underbart. (Bert Karlsson syntes för övrigt på Bambuser tidigare idag. Kändes fel. Sorry Simon, men Bert i Bambuser - nä det klarar jag mig utan…)

Fast kanske hellre Bert än porr. Eller nja.

Blogge har utmanat mig. Jag hade ju redan gjort utmaningen, men det var ändå intressant att läsa Blogges svar på frågorna. Och ja, jag ska leta fram dom där betygen…

Fredo har blivit överfallen av ett märkligt popupfönster. För att locka till klick kan jag säga att den innehöll både Hitler, knivar och eld.

Hos Andreas pågår en intressant diskussion om kundvagnspengar. Om hur och varför. Min dotter hade svaret redan för mycket länge sedan. “Man blir rik på kundvagnar. Om man följer med och handlar två gånger i veckan där det finns kundvagnar kan man tjäna rätt mycket. Man erbjuder sig bara att ställa tillbaka vagnen, och får pengen i som tack. Oftast en femma, om man har tur en tia. Alltså, 10 - 20 kr i veckan. Det blir mycket på ett år. På bara kundvagnar. Men min dumma mamma har fått tag på en sån här onödig liten liten  rund plastbricka, formad som en femma, så hon slipper bli pank. Det betyder också att inte jag blir rik. Skit. Heja femmor och tior, bu för falskplast!”

Deepedition har haft mycket att göra och det har märkts i hans blogg. Men jag håller med honom om att Björn Falkeviks datoruppackning är det bästa på länge. Alldeles underbart att höra treåringens glädjetjut över alla hårddiskar…

Dvijdvs har blivit en bildblogg. Hon lyckas bra med det också. Såklart.

Om man saknar kärlek i livet kan man alltid ta en tur till Heja Abbe. Där är det alltid så fullt av kärlek så ens hjärta skuttar till, varje gång.

Fler borde läsa Kaffelattepappan. Verkligen. Alltid så tydlig, alltid så bra, alltid huvet på spiken.

Beiersdorf formerly known as Tyskungen har hittat en video med Peter Wahlbeck när han gör “Bakom basistens bas”. Men han tog inte med det bästa citatet. “Det är skönt att få stryk. Bögstryk”.

Johnny Stationsvakt tar upp den eviga frågan om besöksstatistik. Den här gången undrar han hur man vet hur många besökare andra har. Själv undrar jag vilken statistik man ska lita på. Och hur man hittar alla sina prenumeranter…

Polymeriska tankar skriver rätt kul om smak. Och illustrerar med det som måste sägas vara dålig smak enligt alla i hela världen. Men jag håller inte med henne riktigt. För det är min smak som är rätt. Såklart.

Nu ska jag sova. Det har varit en bra dag. Imorgon är det fredag, och då kommer Pia. Och ja. Vi ska konsumera stora mängder kaffe och cigg. Helst på min balkong. I solen.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggtips, bloggar, jamie oliver, bert karlsson, bambuser, porr, god smak, kärlek, bloggtrötthet, slaskskrapa, slaskupp, göteborgare

 

mindre trovärdig

Ahh. Jag har plötsligt blivit en mindre trovärdig bloggare eftersom jag villigt testar de där krämerna som ett företag vill att jag ska testa.

Men jag är inte riktigt med i tänket. En del i undersökningen menar att en blogg med reklam ökar trovärdigheten eftersom företag väljer att marknadsföra sina produkter där.

Vad tycker ni egentligen?

Tycker ni att er morgontidning är mindre trovärdig för att den innehåller en massa annonser också?

Jag är inte emot reklam i bloggar, jag är inte emot att ha några banners, jag är inte heller emot att bloggare tar emot saker och skriver om den - så länge bloggaren själv väljer vad/hur den ska skriva och inte bara skriver upp produkterna, och så länge det klart framgår vad det handlar om.

Å andra sidan är det väl ingen som på riktigt tror att Blondinbella köper alla sina prylar själv? Även om hon inte uttryckligen berättar varifrån hon fått dem?

Precis som att ingen väl tror att journalister faktiskt betalar för en massa prylar för att sedan skriva upp dem i tidningen?

Skulle en bokrecension vara mer trovärdig om den som skrev betalat för boken?

Var går gränsen mellan textreklam och recensioner?

Jag recenserar rynkkrämer. Jag har vid ett flertal tillfällen tipsat om böcker som jag faktiskt betalat för. Jag har även skrivit ner saker som jag betalat för. Och som jag inte betalat för. Var går gränsen?
Hur ser ni på detta - att länka till en sajt för att få biobiljetter?

Och - vad får dig att köpa en produkt - en reklampelare som säger att den är bra, eller en god vän eller kanske en bloggare du gillar som rekommenderar den?
Framförallt: Hur tydlig ska gränsen vara mellan vad som är reklam och vad som inte är det?

Läs även andra bloggares åsikter om reklam, textreklam, bloggreklam, bloggar, trovärdighet, kosmetika, recensioner