sparlåga

Jag är förkyld.
Inbäddad i mitt eget snor och feber, och allt tar tre gånger så lång tid som normalt.
Eftersom det är aptrist att läsa om andras förkylningar och eventuella vedermödor tänker jag bespara er det, och istället skicka er vidare till den här debattartikeln jag skrivit för SVT, och dagens krönika i Aftonbladet.

Och så önskar jag er en trevlig helg.

min dag

Hoppsan.
Mitt inlägg i morse där jag på slutet frågade om er dag har visst utvecklats till en liten utmaning i bloggvärlden.
Mia berättar om sin dag, MsGarbo berättar om sin, Drottningen skriver, Kristina gör det, Mazlin berättar om sin dag och Sad But True skriver. För att inte tala om att också Abbes pappa och Bea skrivit, fast Bea skrev om vad hon tänkte göra.

Det är kanske fler som berättat om sin dag i dag den första december?

Känns som om det är läge att jag berättar om min. Det var på nåt sätt jag som drog igång det hela.
Dagen började otroligt bra. Jag fick det bästa omdöme man kan få i det här landet om man är journalist och bloggar om medier. Men det nämnde jag ju redan i morse. Men ändå. Martin Jönsson är det närmaste Gud man kan komma i mediasverige. Han är medieanalytiker, han är gästprofessor på journalistutbildningen i Göteborg, han är chef över svd.se. han har tidigare bland annat varit chefredaktör på tidningen Journalisten. Men framförallt – han är klok och han är bra. Och han har respekt med sig. Och när han skriver att bloggen SSBD som jag och Niclas skriver:

verkligen seglat upp som den överlägset bästa svenska mediebloggen, med lysande bevakning och kommentarer om hur medielandskapet förändrats, blivit allt mer socialt, och vilka konsekvenser detta får. Deras veckobrev är den perfekta översikten av intressanta mediekommentarer, för den som inte hinner eller orkar hålla sig konstant uppdaterad.

…då kan man liksom inte annat än pysa över av stolthet och bättre start på veckan kunde jag inte ha fått.

Sedan gick jag till jobbet och där har jag suttit framför en skärm och läst mail och debattartiklar och insändare och pratat i telefon med människor som skrivit insändare och jag har redigerat ett par tidningssidor och så blev jag uppringd från dem som arrangerar Gräv-09 och det var intressant men jag vet inte riktigt hur mycket jag får säga i dagsläget.

Sen gick jag hem. Lagade mat, åt med barnen, och så har jag ägnat kvällen och att läsa och skriva en artikel och svara på mail och sådant. Från Siewert bland andra.

Sonen har installerat vårt nya bredband och det går fortare nu. Dottern kom hem och var glad för att hon inte ska få IG i svenska eller religion och den andre sonen klagar över snor och halsont. Han är tamigfan alltid lite förkyld. Fast vi inte har några katter längre.
Efter bredbandsinstallationen slötittade jag på Boston Tea Party med Filip och Fredrik, det enda teveprogram sonen följer. Så himla spännande var det faktiskt inte, mer lite gulligt att se hur generade gossarna var när de tvingade övervaka sexet.

På det stora hela en bra dag, som tyvärr avslutades med ytterligare en stor besvikelse. Jag förstår inte, jag förstår verkligen inte varför vissa människor inte bara kan säga sanningen istället för att ljuga och såra. Göra illa. Det är ju så satans enkelt att bara säga som det är.

Så en bra dag slutade dåligt, fast jag anstränger mig allt jag kan för att försöka hålla kvar de positiva känslorna.

Läs även andra bloggares åsikter om