tältmöte = kärlek

Hur börjar jag?
Var slutar jag?
Hur kan man beskriva något som var bland det bästa man varit om, utan att bli patetisk, sentimental och låta sekteristiskt nyfrälst?
Går det alls?

Bild 18

Jag har varit på Sweden Social Web Camp. Ett campingläger för webbnördar på Tjärö i Blekinges skärgård. Där fanns massor av fästingar, något färre får, desto mer fårbajs, mördarsniglar, lera, tält, sovsäckar, datorer, stickers, alkohol i mängder, mobiltelefoner varar övervägande del iPhone (ge mig en!), papperstidningar, mygg, en lada, ett vandrarhem och en charmig bastuflotte som lutade betänkligt när vi reste därifrån.
Men framför allt fanns där 286 helt fantastiska människor. Bra folk. Smarta, snygga, roliga, snälla, hjälpsamma, trevliga och alldeles alldeles underbara.

Bild 15

Så många har redan skrivit och nätet översvämmas just nu av bilder från eventet, så jag ska försöka att inte bli långrandig. Jag skriver under Jocke som säger att det var ännu ett fantastiskt möte och jämför med 24hourbusinesscamp som jag tyvärr missade, och jag vet hur jag kände då och förstår hur stackars Karin och Nikke känner som inte kunde komma till Tjärö på grund av sjukdom. Ni var saknade!
Fredrik Stenbeck var inte heller där men han har skrivit en lysande post med statistik över aktiviteten på nätet i samband med lägret.
Walter Naeslund postar bilder som säger det mesta om hur fantastiskt det var på Tjärö.
Emanuel bloggade under tiden och han fångade mig på bild också. Jag ser ut som draken med de röda ögonen ungefär, den som vågar kan kika.
Simon Sundén har skrivit och sätter fingret på det: 286 personer som gör en överlycklig. Right back to you – Simon! (för er som inte var där kan jag berätta att han var bäst hålligång på dansgolvet)
Jonk har också lagt upp en massa bilder i sin blogg. Thomas Mårtensson blir hellre jagad av vargar än missar nästa år. Jag skriver under också på den.
Fredrik Wass har skrivit en upplysande artikel för Internet World, Sydsvenskan har skrivit, och intervjuat mig till och med.

3849108990_8de73f4b48

Jag passade nämligen på att lansera mitt nya projekt som jag driver ihop med Måns Adler (känd som grundare av Bambuser). Projektet heter Daßlog Papier, och är en papperstidning med innehållet uteslutande hämtat från den svenska bloggosfären. En väldigt snygg tidning, om jag får säga det själv, designad av Linus Nyström.
Bild 17
Medievärlden har skrivit några rader om den, och jag kommer att berätta mer men inte just nu.

Bild 20
Däremot kan ni om ni vill spana in Whats Nexts fulsändning som gjordes efter midnatt och där jag pratar lite om tidningen, och se hur glad jag är (och Emanuel också) när jag visar honom tidningen där han medverkar med denna text.

Bild 16

Men hur kul det än var att lansera tidning, och hur fantastiskt det än var att sitta på en klippa i solen och prata framtidens journalistik med en massa superhjärnor, så var de bästa ögonblicken kanske inte de man förväntat sig. Som att ro ut i till bastuflotten med fyra nästan nakna män mitt i natten när det är så svart så man knappt ser flotten. Eller att sitta och röka vattenpipa till klockan tre på morgonen och prata om allt. Att värma sig vid en lägereld tills solen går upp och skratta sådär som man bara gör om man är gräsligt trött i trevligt sällskap.

Tack alla ni som gjorde detta möjligt, tack alla ni som var där, och naturligtvis extra stort tack till Tomas Wennström och Kristin Heinonen som drog igång allt, genomförde det och städade upp efter oss.

Här finns massor av bilder för den som är nyfiken och vill bli ännu mer avundsjuk. (alternativt längta tillbaks)

Uppdaterat: Här finns en Jaikutråd för diskussion om SSWC. För Twitter i all ära – det är något alldeles speciellt med Jaiku.

uggla och spotify. ja. igen.

Att den bästa journalistiken när det gäller inte minst teknikutveckling och internet allt oftare dyker upp i bloggvärlden är redan konstaterat.

Här ännu ett par texter för dig som vill förstå det här med Spotify, de giriga skivbolagen och STIM;

Magnus Uggla och Spotify: Det är ju inte riktigt så enkelt

Spotify, skivbolagen och Magnus Uggla

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

partipolitisk varudeklaration

Inför gårdagens val var det mer än en journalist som ”kom ut” och offentligt berättade att de skulle lägga sin röst på Piratpartiet. Något som orsakat viss diskussion inte minst på Twitter där Andreas Ekström är den störste kritikern till att journalister outar sina politiska värderingar på det sättet.

Personligen har jag för länge sedan haft synpunkter på journalisters påstådda objektivitet, och jag tror att deras trovärdighet skulle öka om de var mer öppna med sina egna åsikter, stundvis. Det känns litegrann som om jag tog upp ämnet för tidigt, som om medievärlden inte var öppen för de tankegångarna. Frågan är om den är det nu, efter EU-parlamentsvalet, och när kommentarer som den här inte längre känns tokkontroversiella:

Bild 5

I ett ny värld, där medierna inte längre har makten och konsumenterna förstår att också journalister tycker, tänker och känner saker, och där våra läsare/tittare/lyssnare vill ha möjlighet att värdera nyheter och reportage utifrån vem som ligger bakom, tror jag att det blir ohållbart att hävda objektivitet.
Jag tror nämligen att de flesta vill ha en person bakom en budskap, och inte ett medieföretag, inte en tidningstitel eller en tevekanal. Man vill veta om Fichtelius är kompis med Persson och bedöma hans reportage utifrån den kunskapen, snarare än man vill avstå från reportaget.

guldstjärna till sydsvenskan

Jag har varit på Snällfestival idag.
I Lund har det varit Ockupationsfestival.

Och tack vare Sydsvenskans Twitterkanal kändes det som om jag var i Lund också.
Dom har alltså som första svenska dagstidning på allvar använt Twitter för nyhetsrapportering av en direkt händelse. (jo jag vet att Expressen Kultur rapporterade från Kulturutredningen men det var inte riktigt samma sak…)
Under hela dagen har Sydsvenskan ständigt uppdaterat läget och det har varit ett nöje att följa. Det har varit väldigt proffsigt och reaktionerna på Twitter har varit mycket positiva.

Bild 25

Sydsvenskan Kultur har dessutom utlyst en Twittertävling, av alldeles fantastiskt slag.
Twittra en svensk romanklassiker. Och bidragen strömmar in.

Bild 28

Så kan vi sluta upp med snacket om att mikrobloggar bara är trista rapporteringar om när folk går till jobbet och hem igen? Vi är överens om det? Bra.
Vi är överens om att Twitter är en utmärkt kanal för seriös nyhetsrapportering och nätverkande och research? Bra.
Och vi kan lägga ner pratet om att Twitter förstör språket och att inget vettigt kan sägas på 140 tecken också? Tack!

Finns du fortfarande inte på Twitter? Gå till twitter.com och registrera dig.
Mig hittar du här.
Och om du inte fattar nånting kan du läsa utmärkta Twitter for Dummies.

träffa mig i göteborg (eller föralldel i sundsvall)

På måndag ska jag vara med när Publicistklubben Västra har debattkväll i Göteborg.
Jag ska dock inte delta i själva debatten utan kommer ensam att utsättas för ett gäng frågor om huruvida bloggar är journalistik. Typ nåt sånt.
Måndag den 27 april alltså, från klockan 17.00 på jazzklubben Nefertiti i Göteborg.
I panelen senare finns Tomas Brunegård, Martin Jönsson, Margareta Kylberg, och Stefan Melesko.

Redan påSedan på onsdag nästa vecka håller publicistklubben Södra Norrland årsmöte och då ska jag vara med i en panel och diskutera hur medierna ska överleva krisen.
Detta evenemang går av stapeln på Pipeline i Sundsvall klockan 19.00.