sluta röka

För 25 år sedan började jag röka. Jag var 14 år och skyller på ung och dum. Vad jag inte visste då var att det skulle vara så in i helvete svårt att sluta.

Jag har läst att det finns olika typer av människor, att vissa fastnar lättare i beroenden, att vissa har svårare att sluta. Själv hör jag till dem. Jag måste höra till dem. Jag har bestämt mig för att sluta röka så många gånger, men alltid gett upp efter en halv dag eller så, för att jag helt enkelt inte kan motstå begäret efter en cigarett.
Jag är en sådan som börjar och slutar dagen med cigaretter, som röker hur förkyld eller svullen i halsen jag än är. Som röker extra mycket om jag mår dåligt eller är stressad. Hela mitt liv innehåller rutiner som hänger ihop med att röka.

Det är flera år sedan jag slutade försvara rökningen. Det är många år sedan jag tyckte om att röka. Jag har inte ett enda vettigt argument för att fortsätta röka, förutom det simpla – jag kan inte sluta.

Men jag måste sluta. Jag vill ju sluta. Jag vill ha tillbaka mitt luktsinne, jag vill lukta gott, jag vill kunna djupandas och ha kondition och jag vill inte dö i lungcancer. Vad gäller det senare kanske det redan är för sent, men jag vill ändå tro att det aldrig är för sent att sluta röka. Så varför kan jag inte? Hur gör man? Hjälp. Jag menar allvar, jag vill ha pepp, tips, motivation.

För att slippa onödiga råd kan jag berätta att saker som normalt motiverar andra att sluta inte funkar på mig. Graviditet och barnafödande fungerade icke, även om det kan anses vara oerhört starka skäl att sluta. Beroendet var helt enkelt starkare, även om jag lyckades dra ner på konsumtionen när jag var gravid. Att barnen bönar och ber fungerar inte heller, även om det absolut ger mig ångest och dåligt samvete för att jag inte kan sluta. Jag har testat dyra mediciner som ska ta bort röksuget, jag har testat nikotinersättningar. Jag har försökt börja snusa istället, men det har bara resulterat i att jag ändå tänder en cigg fast jag har en snus inne. Jag har försökt motivera mig med alla pengar som sparas och liknande. Jag har läst den där boken om hur lätt det är att sluta röka och tror verkligen på den. Men det har inte fungerat.

Ibland tror jag att det enda som skulle hjälpa var om jag låstes in i ett rum utan tillgång till cigaretter, i några veckor. Men det är liksom ogörligt. Så. Jag tror fan att det skulle vara enklare att sluta med heroin. Innerst inne vill jag verkligen sluta och är motiverad, men jag fixar inte att stå emot frestelsen. Hur fan ska jag lyckas med detta? Hjälp mig.

About these ads

47 reaktioner på “sluta röka

  1. Hej
    Jag vet inte om det fungerar för dig som det gjort för mig, men utmana dig att a) inte köpa fler cigg b) ha stoltheten att inte tigga c) tala om för andra att inte bjuda.

    Började röka när jag var 16. Slutat när jag varit gravid & ammat men sen börjat direkt igen. Nu har jag inte rökt sen i juli och även om jag ibland tittar upp på cigghyllan & nästan reflexshoppar så låter jag bli att faktiskt göra det.

    Pepp

    • Fast just detta har jag ju testat hundra gånger. Haha. Bestämmer mig för att inte köpa cigg. Så går det två timmar och då MÅSTE jag gå och köpa cigg ändå…

    • Jag slutade genom att köpa en el-cigg på http://www.nosmoke.se Dessutom så fixar de så man får leverans från utlandet på nikotin e-olja. Jag röker inga vanliga cigg längre. Viktigt att köpa rätt grejjer bara. ser att det e massa gamla grejer som inte är bra som finns att köpa.

      MVH

      Anders

  2. Man vill ju inte vara en förnumstig före detta rökare men å andra sidan – vem ska ge råd om att sluta röka om inte en som har slutat röka? Jag tror att vad som fungerar och inte är mycket individuellt, det finns ingen universalmetod, men så här gjorde jag för att sluta: Jag slutade inte.

    Vad jag gjorde var att jag ”höll uppe”. På så vis ”förstörde jag inte allt” om jag någon gång föll till föga och tog ett bloss. Vilket jag faktiskt ändå lyckades undvika, kanske just för att det inte var en så stor grej rent mentalt.

    Och eftersom jag inte hade slutat hade jag alltid cigaretter. Av egen erfarenhet visste jag att jag kan låta bli att gå ut att röka en hel dag för att det är ruskigt väder. Däremot klättrade jag på väggarna om ciggen tog slut. När jag nyss hade flyttat till Stockholm sprang jag ut mitt i natten och letade efter något som var nattöppet…

    Så jag hade alltid ett oöppnat paket och en tändare i fickan och kunde röka närhelst jag ville, men valde att inte göra det. I säkert ett halvår. Jag minns en gång, flera månader efter att jag inte hade slutat, då jag var halvvägs nere på stan när jag insåg att jag inte hade cigarreterna med mig. Jag var tvungen att vända tillbaka och hämta dem, ifall jag skulle bli röksugen.

    It’s not for everyone och det går tvärtom alla gängse råd som vanligtvis går ut på att man ska sluta göra allt som är förknippat med rökning (som att äta, dricka öl och kaffe, umgås med människor eller gå utanför dörren), men det fungerade för mig.

    Nikotinersättning är för övrigt bullcrap och bara ett annat sätt för någon att tjäna pengar på ditt beroende. Nikotinet är såvitt jag vet ur kroppen på ett par dagar. Det är själva vanan som är svår att bryta.

    • Hmm. Det där är ju svårigheten för mig, att om jag känner minsta röksug och det finns cigg så röker jag ju även om jag bestämt mig för att inte… Samtidigt som ditt tips är i enlighet med att bestämma sig för att man inte VILL röka. Inte att man inte FÅR. Tål att tänkas på.

  3. Jag har ett jättebra och bergsäkert råd, men det kan ta några månader (eller år) innan det funkar. Rådet är: Sluta aldrig sluta! och bygger på teorin att man måste sluta på rätt dag för att det ska funka. Och att man inte vet när rätt dag är. Det verkar ha med var man är i hormoncykeln att göra, och för många tjejer verkar det vara nånstans i tvåveckorsintervallet mellan mens och ägglossning.

    Poängen är att om man slutar på rätt dag så är det LÄTT. Förhållandevis, såklart, men överraskande lätt. Det gäller sluta röka, sluta äta godis, sluta med en massa dåliga vanor.

    Men problemet är alltså att veta när. Därav devisen: sluta aldrig sluta. Om det inte funkar en dag, pröva igen nästa! Eller nästnästa. Låt det inte gå veckor mellan försöken. Det kommer att funka till slut!

  4. En annan sak som kan hjälpa är att tänka på den äckliga och gargantuiska tobaksindustrin, och hur förödmjukande det är att vara slav under den, och hur lite man vill ge den av sitt liv och sina surt förvärvade slantar. (Det hjälpte mig iallafall, när jag till slut lyckades sluta helt för typ 20 år sen.)

    Här är lite hatläsning och filmer:

    http://tobaksfakta.se/tag/tobaksindustrin/

    http://blogg.cancerfonden.se/blog/tag/tobaksindustrin/

    Kolla gärna på Thank You For Smoking också, om du inte sett den redan.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Thank_You_for_Smoking_%28film%29

  5. I Oktober har jag varit rökfri i tre år efter att ha rökt i 30 år. Det sista rökte jag över ett paket om dagen. Och var precis som du trött på att inte känna dofter och ha dåligt flås. Jag insåg nog inte riktigt förrän jag hade slutat hur jävla illa jag luktade eller hur mycket pengar jag la på skiten… Precis som för dig räckte inte heller graviditet och ammning till för att motivera mig att sluta. Så frågade då min chef om jag var intresserad av att vara med i ett sluta-röka projekt genom företagshälsovården och jag gick med där med liten förhoppning om att detta skulle funka. Men genom detta fick jag träffa en läkare och han skrev ut Champix till mig. Och på den vägen är det! :-) Det GÅR inte att röka när man äter Champix. Cigaretterna smakar brandrök. Jag blev tillsagd att försöka fortsätta röka som vanligt, men efter ca 14 dagars opåtvingad nedtrappning var jag tvungen att sluta för ciggen fick mig att må illa. Nu efter att jag slutat med tabletterna så handlar det om självkännedom. Jag är inte en person som kan ta ett bloss bara för att jag längtar efter smaken. ELLER feströka. Det är antingen eller. Antingen så rökar jag för fullt eller så inte minsta lilla bloss i vilken situation det än är. ”Kursen” gav mig vissa bra redskap också t.ex vetskapen att jag rökte upp 18 000 kr på ett år och att en röksugenhetsattack varar i ca en halvminut-en minut och sedan går den över. Håller man ut den tiden så är man hemma för den gången. Det är jobbigt som fan. På hela förra sommaren kunde jag inte sitta ute på vår då nybyggda altan några längre stunder för jag blev så röksugen så jag höll på att dö. Det är först nu efter tre år som jag kan slappna av och faktiskt börja tro att jag kommer klara det.

    • Har ju alltså testat svindyr medicin, minns nu inte om det var Champix eller Zyban, men det funkade inte alls… Spelar ju ingen roll om det är äckligt, (jag har aldrig tyckt att det är gott att röka) begäret finns där ändå…

  6. Jag slutade röka för åtta år sen. Då hade jag rökt i nästan 30 år. Det går. Om man vill. Om man bestämmer sig. MEN… jag tog hjälp av ett läkemedel, för det var det enda som funkade! Hade försökt tidigare att sluta. Då höll det på att sluta för gott . dvs jag blev så risig att jag bara tjöt och tjöt och tjöt och bara ville dö. Hade ju gjort slut med min bästa kompis, ”ciggen”.
    Med hjälp av läkemedlet Zyban slutade jag röka. Jag åt en tablett i en vecka och fortsatte att röka. Därefter två tabletter om dan i sex veckor och sluta röka tvärt. Och faktum är att det funkade. DET FUNKADE! Det var nästan aldrig svårt!!
    Faaast i stället har jag dragit på mig en rejäl övervikt. Men jag tänker att om jag kunde sluta röka, kan jag gå ner i vikt. När jag känner mig tillräckligt motiverad…
    Så… mitt råd till dig, med den här långa kommentaren, är att gå till din husläkare och be att få läkemedel utskrivet. Att äta medicin i sammanlagt sju veckor är värt det! Sen dess har jag tagit ett enda bloss på åtta år. Det var INTE gott!

  7. Ett tolvstegsprogram funkar på alkohol, narkotika, spel, sex och andra oönskade beteenden/beroenden… så och på nikotin… – en dag i taget, en önskan om att sluta, lova att inte röka – bara för idag etc
    All lycka till dig

  8. Jag tror att om man har så svårt att sluta som du så måste man göra en kickstart. Ta semester ett par veckor och gå Kungsleden med en god (och tolerant) vän.t.ex. Alltså bryta sitt livsmönster i inledningsskedet och se till att det inte finns tillgång på cigaretter. Lätt att säga,svårare att göra,men vill man verkligen så …
    Lycka till,hur du än gör / Olle

    • Mmm, jag är också inne på att det krävs något sådant. Och hittills har jag liksom inte haft möjlighet/tid/pengar att göra något sådant…

  9. Jag lyckades hålla upp ( 20 år sedan jag började med uppehållet ) genom att tänka att den tiden jag redan hållit upp och våndats var helt i onödan om jag började igen. Då hade jag helt enkelt plågat mig själv till ingen nytta. Så lade jag timme för timme till mitt uppehåll.
    Lycka till.
    Det är absolut värt besväret !

    • Jo jag är helt säker på att om jag bara lyckas hålla upp en vecka så kommer jag att klara resten av livet, av de skäl du nämner… Det är ju bara att jag inte ens lyckas bita ihop/plågas i ett dygn innan jag ger efter…

  10. Jag har en bekant till en vän som fick hypnos. Det hjälpte. Antar att det funkar på samma sätt som Nikkelins kompis som fick hypnos mot höjdrädsla. Min mamma som är nikotinist – som du, allvarligt beroende – och slutat tre gånger fick till sist hjälp av akupunktur under det som var sista gången hon slutade (för 15 år sen).

    Hoppas du hittar ditt sätt, det är hemskt att vara slav under sina ovanor. Lycka till!

  11. Började röka i fjortonårsåldern och höll på tills jag var 61.Då hade jag hållit på några år med yoga och zenmeditation (fokus på andningen ) ,jag var m.a.o. riktigt motiverad,kände mig inte trovärdig som nikotinist. Nåväl, så efter ett antal misslyckande så kom jag jag på att om jag sköt upp dagens första cig med ngn timme, så kunde jag röka hur mycket jag ville under resten av den dagen. Fortsatte på samma sätt med att succesivt skjuta morgonciggen med allt längre intervall. Efter bara tre veckor tog jag dagens första cig vid niotiden på kvällen,detta var på vårvintern-svinkallt- och nu fick jag ju röka hur mycket ville.Efter två cig,var jag nikotinmätt, och frös som en gris .Det tog ytterligare ngn vecka innan jag var helt rökfri. inga återfall, har inte ens kännt nikotinsuget.Värt att testa,—det känns bra man får röka om man bara kan tya sig lit’e!

  12. Rök till du kräks. Sätt dig en eftermiddag och rök oavbrutet. När du kräks så förknippar kroppen sen det med att kräkas och du kommer inte att kunna, eller vilja, att röka igen.

  13. Jag kunde sluta efter 11 år med 1 paket om dan (för 8 år sen), och tyckte det var ”lätt”. Men det var för att jag slutade tycka om att röka, och det verkar du redan ha slutat göra :(.

    Så här gjorde jag:
    En dag, på väg hem från affären, tog jag upp paketet och konstaterade att det var min sista cigg. Istället för att vända tillbaka och köpa mer tänkte jag. ”Nej, inte fler idag. imorgon, kanske.” Jag rökte halva och insåg hur illa jag egentligen tyckte om att röka. Slängde den.
    Nästa morgon tänkte jag ”inte nu, kanske ikväll”.
    På kvällen: ”inte idag, kanske imorgon”
    Och det gick. På fredagen var det dags för AW vilket var oerhört svårt. Men det gick det med. Och det utan snus.
    Så rullade på någon vecka, och plötsligt gick det bra att sluta tänka ”kanske imorgon”, det var en uthärdlig idé att aldrig mera röka.
    Jag fortsatte dock att ta pauser med rökande vänner i flera veckor. De där 5 minuterna här och där varje dag på en balkong istället för att sitta framför skärmen utan avbrott.

    Ett stort MEN för mig var dock att jag upptäckte att den närmast kroniska huvudvärk jag levde med försvann när jag slutade röka. Då var vinsten plötsligt väldigt stor och omedelbar. (Gjorde samma sak med kaffe ett år senare)

    Ett tips kan vara att börja träna konditionsidrott, typ löpning. Du kommer att märka att 3-4h utan rökning innan träningen gör STOR skillnad i förmågan. Om du vänjer dig vid de pauserna kanske längre uppehåll blir lättare. Plötsligt vill man inte röka efter träningen heller och väntar till nästa dag. kanske.

  14. Jag känner igen mig i din beskrivning, ungefär den sortens rökare var jag själv, i omkring 25 år. Det gick att sluta ändå, till slut.
    Jag fick dela upp mitt beroende i två delar, det psykiska och det fysiska. Att tackla båda samtidigt blev för svårt. Så jag tog det svåraste först, själva vanan att möta alla livets situationer med en cig, och bytte ciggen mot den starkaste sortens nikotintuggummi. Nervös? Tugga. Uttråkad? Tugga. Ledsen? Tugga. Stressad? Tugga. Glad? Tugga. Trött? Tugga. Osv.
    Det tog lång tid, men eftersom kroppen fick en nikotionkick varje gång, accepterade hjärnan till slut tuggandet i stället för hanterandet av ciggen.
    Sen trappade jag ner till svagare tuggummin. Och efter c:a 2 år, med en kort övergång via nikotintabletter, till vanliga tuggummin.
    Som jag i viss mån fortfarande är beroende av, men det tycker jag är okej.
    Det där med att bara köra nikotintuggummin under ett kort tag hade aldrig fungerat för mig, det mentala beroendet var för starkt. Plåster eller tabletter hade heller inte hjälpt, jag behövde någon sorts fysisk aktivitet i stället för att pyssla med ciggen.
    Och sen tänker jag att för hundar är det lugnande att tugga – kanske är det samma sak med oss människor?
    Det här kanske inte alls är din metod, men för mig fungerade det, och efter 8 år är jag fortfarande rökfri.

  15. Jag rökte i 19 år, och försökte sluta med jämna mellanrum under säkert halva den tiden. För mig var det som någon annan här ovan beskriver: en dag bara slutade jag, pang bom. Trodde faktiskt inte ens att det skulle funka, men så hade det gått en vecka. Inte så att det var enkelt, inte alls, men det gick. Och så hade det gått ett år, och nu har det gått 10 och ett halvt. :o

    Det jag gjorde var att jag hade bytt ut några av dagens cigg mot snus (hade kunnat vara tuggummi också) redan ett tag innan, och fortsatte några månader med det, under den kritiska delen av rökstoppet. Jag ändrade också en del vanor som var starkt förknippade med rökningen (drog ner på kaffet och drack mina återstående koppar stående, t.ex.). Och, antagligen viktigast av allt, jag hade precis flyttat ihop med min icke-rökande pojkvän – jag kunde inte tänka mig att behöva hänga ut genom fönstret för att röka …

    Så ändra vanor, och skaffa sådana som inte funkar med att röka. En del börjar sticka eller virka, men det kunde jag göra utmärkt med ciggen i mungipan, så det funkade inte för mig. ;) Börja löpträna, som någon föreslog, eller simma! Sätt upp regler för när du får röka och inte. Funkar för en del (inte för mig). Släng alla cigg i slutet av dagen och så blir det jättedyrt att köpa nya hela tiden. Bär med dig ett ciggpaket, men tejpa igen det så att du måste hitta en sax för att öppna det, eller köpa ett nytt = jättedyrt, för du får förstås inte ha mer än ett paket på gång samtidigt så då måste du slänga det intejpade – jag kan komma på hur många försvårande saker som helst.

    Men först, och hur hårt och ganska otrevligt det än låter, måste du inse att du visst kan sluta. Du verkar höra till dem som det är jobbigare för, men du kan. Det går inte att skylla på nikotinet – du måste ta över kontrollen. Du fixar visst att stå emot frestelsen.

  16. Pingback: dag ett av femtio | mymlan

  17. Pingback: dag två av femtio – allen carr | mymlan

  18. Pingback: dag tre av femtio – stress och ångest | mymlan

  19. hej,
    Du sa att du läst boken som jag gissar är ”Äntligen Icke-rökare”. Den funkar för många men vissa behöver gå kursen. Se http://www.easyway.nu. Det är samma principer som boken men en kurs ger så mycket mer. Kursledarna har själva rökt och slutat med metoden. Du har rökpauser under hela kursen (en dag) och går därifrån rökfri. Två frivilliga uppföljningskurser och har du ine sluta då får du pengarna åter. Kursen jobar med varför du röker – inte varför du inte borde röka – för det vet du ju redan. Gå in och läs på hemsidan – se gärna Allan Svenssons video där han bl.a säger ”kan Allan sluta kan alla sluta” – den är fantatisk rolig och jag lovar att du känner igen dig.
    Lycka till med ett framtida nikotinfritt liv!

  20. Träffa någon med KOL. Få det beskrivet hur jävulskt det är, se hur de kämpar. Personer med KOL har främst problem att andas ut, de får in luften men får inte ut den. Nästan alla som lever med KOL är fd. rökare, jag tror siffran är 3 av 4. Och du vet ju säkert att nästan alla av dom är kvinnor.

  21. Har varit en inbiten rökare,känner verkligen igen mej.Har nu inte tagit ett bloss på tre veckor,så jäkla imponerad.Jag kör med elcigg med nikotin,fungerar jättebra.Går ut med mina rökande vänner ,tar min e-cigg och det känns faktiskt precis som vanligt.Kanske jag kommer bli fast med e-ciggen ,men det är ivarjefall bättre.Jag är 56 år och rökt sen jag var 14,med vissa uppehåll.Klarar jag det här klarar du det oxå.Håller mina tummar.Kram

  22. Ett tips som jag vill dela med dig Sofia och er som har försökt men misslyckas med tuggtummi, plåster och läkemedel. Min lösning blev så kallade elektroniska cigaretter, eller e-cigaretter. Detta fenomen, är tragiskt nog, inte alls känt inom Sverige, men är relativt utbrett i England och USA.

    Röken man andas in är helt enkelt en smaksatt ånga och kopierar upplevelsen av tobaksrök, utan att vara farligt. Det brinner eller glöder aldrig, utan endast en vätska som hettas upp tills den förångas.

    Det finns med vätska att köpa med nikotin i, men då måste man importera från andra länder själv. Jag började göra det i början för cirka 1 år sedan via en brittisk hemsida och det fungerade för mig.

    Idag använder jag min elektroniska cigarett helt utan nikotin, den ger mig tillsfredställelse ändå. En svensk hemsida som jag köpte från är http://e-cigaretter.nu, valde den billigare varianten. Dom erbjuder 10-15 st smaker (utan nikotin).

    Några positiva aspekter jag har upplevt är bland annat förbättringar i smak och luktsinnet. Kaffet på morgonen smakar gott, blommorna doftar på riktigt. Konditionen är även bättre, samt behöver man inte gå utomhus i kylan för att röka utan kan sitta inne och mysa vid TV:n.

    Tror det var efter 2-3 månader jag provade på att röka en vanlig cigarett efter ha börjat med e-cigaretter. Något som gick upp för mig var att cigaretter verkligen innehåller så mycket skit att de bedövar kroppen. Varenda varningslampa i min skalle började tjuta – det kändes verkligen giftigt den här gången! Riktigt fel, sunkigt och så äckligt.

    Jag som älskade cigaretter förut, nu tvingade jag i mig 5 bloss innan jag fimpade. Påstår inte att e-cigaretter är en mirakelkur, men det kan vara värt ett försök.

  23. Man tror att man vill sluta, fast det vill man inte egentligen och då blir det i slutändan stört omöjligt att sluta på riktigt… det är läskigt egentligen att vara så beroende av något som kväver än till döds. Man vet det och ändå rökar man. Obegripligt. Jag brukar fundera på sånt när jag röker, ännu mer obegripligt och otroligt skrämmande.
    Hur går det för dig?

    • Jobbar mycket med just det du berättar om i coaching – skillnaden mellan att VILJA något och vara VILLIG att göra jobbet som krävs för att nå dit.
      Dvs, jag vill sluta röka (kanske en 10 på en 1-10-skala) men är inte villig att göra jobbat som krävs (kanske bara en 3a på samma skala). Då komemr du inte sluta röka. Om du däremot svarar 8-10 på båda frågorna, ja, då är det stor sannolikhet att du kommer satsa allt för att lyckas (och därmed gör det oxå!).

      • ja men det är ju så… precis så! varför är det så egentligen? varför e man ”lat” trots att man vill något till 100%… jag frågar mig själv varje dag varför jag inte gör allt som jag verkligen vill och borde, varför gör man så, eller snarare varför gör man det inte trots viljan?

        • Du är inte lat. Det handlar mer om att synka intellekt med känsla, eller mahout (elefanttränaren) med elefanten… Rekommenderar en bok som på engelska heter SWITCH – how to change when change it hard av bröderna Dan & Chip Heath (finns på svenska oxå) – den beskriver just detta!
          Själv vet jag ju att det t ex kan hjälpa väldigt mycket att reflektera och även att ta hjälp att få de där knuffarna som behövs för att synka viljan och villigheten – för det kan vara svårt göra det själv!

  24. Jag slutade genom att köpa en el-cigg på http://www.nosmoke.se Dessutom så fixar de så man får leverans från utlandet på nikotin e-olja. Jag röker inga vanliga cigg längre. Viktigt att köpa rätt grejjer bara. ser att det e massa gamla grejer som inte är bra som finns att köpa.

    MVH

    Anders

  25. Vet ej hur det går för dig nu men så här tänker jag:

    ”Förändringens dörr kan bara öppnas innifrån”

    vilket betyder att det är JAG, och endast JAG, som kan bestämma när, om och hur jag ska sluta röka. Det är MIN vilja det beror på om det ska lyckas!

    Är det något du verkligen vill så lyckas du!!! Sluta med alla ursäkter varför det inte går.

    Allt det bästa till dig och har ett jättefint liv, precis som du vill ha det.

  26. Kan jag kan alla :)

    Du kan inte sluta föres du inser att du inte behöver Röka.
    Så e de.

    När du insett att du inte behöver röka och inser vad dom är viktigt i livet, när du får dåligt samvete pga att du tänder en cigg … Då … Då e de dax att sätta ett datum ca 2 v framåt i tiden.
    Dagen innan utsatt datum röker du på som vanligt. När du lägger dig på kvällen så SLÄNG dom du har kvar, bryt dom oxå:P
    Jag har en motivations bild i skallen när suget kommer. De e mina 4 barn.
    Jag vill inte missa deras uppväxt. Jag vill leva med dom och vara en del av deras liv och jag ÄLSKAR mina barn mer än cigg!!!

    Jag har ALDRIG slutat röka på 20 år!

    Nu e ja rökfri.

    Nån avstickare har jag gjort å känt mig förjävla dum sen. Ångrat mig !

    Å vet du … Kaffet e lika gott på morgonen å efter maten som förr.

    Jag har inte ändrat mina ät å dryck vanor heller. Ja slutade bara röka inte allt annat.
    Går bra att maila mig eller nått om du vill språkas vidare ang röka hit å dit :))

Kommentarer inaktiverade.